Öppna i webbläsare

VECKA 5 2022-02-03

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

IS högste ledare uppges vara död

Tidigt under torsdagsmorgonen ska IS högste ledare Abu Ibrahim al-Hashimi al-Qurashi ha dödats under en räd av amerikansk militär nära Atme i nordvästra Syrien. Detta bekräftar USA:s president Joe Biden i ett pressmeddelande (The White House 3/2).

Amerikanska specialstyrkor ska ha utfört en luftburen operation, där sammanlagt 13 personer ska ha omkommit. Enligt människorättsorganisationen Syriska människorättsobservatoriet, SOHR, ska sju civila omkommit i operationen, offren uppges vara fyra barn och tre kvinnor. Inga amerikanska soldater ska ha omkommit i striderna (NBC News 3/2).

Operationen påstås ha varit den största amerikanska räden sedan den mot tidigare IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi, som dödades i Idlib oktober 2019. Mindre än en vecka efter al-Baghdadis död tillkännagavs al-Qurashi som IS nye ledare.

Atme ligger i provinsen Idlib, nära gränsen mot Turkiet i nordväst. I staden ligger flera flyktingläger för internt fördrivna familjer som uppkom i och med Syrienkonflikten 2011 (Relief Web, jan. 2018). Enligt experter är staden ett tillhåll för jihadister som gömmer sig bland den civila befolkningen. Regionen administreras till större delen av den tidigare al-Qaida-kopplade organisationen Hayat Tahrir al-Sham, HTS (The Guardian 3/2).

CVE i Studio Ett om avhopp

Den 2 februari sände Studio Ett i Sveriges Radio inslaget ”IS-återvändare och omvändelse” där Adam Andersson Gullsby, utredare på CVE, medverkade och pratade om att lämna våldsbejakande extremistiska miljöer.

Han diskuterar bland annat betydelsen av individens inre motivation att lämna och olika alternativa möjligheter utanför miljön vilka kan öka chanserna till ett framgångsrikt och hållbart utträde ur våldsbejakande extremism. Vidare diskuteras bristen på vetenskapliga utvärderingar och empirisk forskning inom området, samt olika problem som kan uppkomma med att utforma olika insatser.

Medverkar gör även forskaren Jennie Sivenbring, verksam vid Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet och Anas Khalifa, tidigare salafistisk islamist.

Hör hela inslaget här (SR 2/2).

CVE i webbinarium om transnationell högerextremism

Den 25 januari deltog CVE i webbinariet “Echoes of January 6th: Lasting Impacts for Transnational Far-Right Violent Extremism” som arrangerades av amerikanska tankesmedjan The Soufan Center. Man diskuterade hur stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 har påverkat den högerextrema miljön i USA och resten av världen, samt utmaningar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism ställs inför.

Se hela webbinariet här (YouTube)The Soufan Center fokuserar på säkerhetsfrågor, utrikespolitik och våldsbejakande extremism och publicerar bland annat olika typer av rapporter och ett dagliga nyhetsbrev, IntelBrief. Den senaste rapporten analyserar stormningen av Kapitolium och transnationella högerextrema kopplingar.

Läs mer på The Soufan Centers webbplats här.

Deltagare var Lenita Törning, utredare CVE, Tom O’Connor, tidigare specialagent FBI och Elizabeth Neumann, chefsstrateg för Moonshot som verkar mot våldsbejakande material på internet. Moderator var Colin P. Clarke från The Soufan Center.

Höjt skadestånd för IS-resa med barn

Högsta domstolen har beslutat att en man och hans son ska få ersättning för psykiska besvär som orsakats av att modern egenmäktigt förde sonen till ett av terrororganisationen Islamiska statens (IS) kontrollerade områden i Syrien (HD 31/1).

Det var år 2014 som kvinnan tog sin då tvåårige son till konfliktområdet i Syrien mot faderns vilja. Mor och son stannade i det självutropade kalifatet under flera år och fadern fick inte träffa sitt barn. Kvinnan, som är från Skåne, har tidigare dömts till tre års fängelse för grov egenmäktighet med barn. Lunds tingsrätt dömde kvinnan att betala 60 000 kronor i skadestånd till pojken och samma belopp till fadern. Högsta domstolen har i sin dom höjt skadeståndet till 80 000 kronor för pojken och 70 000 kronor för barnet far (SvD 31/1).

Två kvinnor utvisade till Sverige från IS-läger

Den 27 januari landade två svenska kvinnor, tillsammans med fyra barn, på Arlanda flygplats efter att ha utvisats av det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien. På Arlanda möttes de av bland av polis, socialtjänst och läkare. Barnen omhändertogs av socialtjänsten och kvinnorna anhölls misstänkta för krigsförbrytelser. Kvinnorna, som misstänks för koppling till terroristorganisationen IS, uppges tidigare ha varit folkbokförda i Västsverige respektive Skåne. Detta är den tredje gruppen kvinnor med barn som sedan förra året har utvisats av det kurdiska självstyret (SVT 27/1).

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) skriver i ett mejl till TT:

”- Kvinnorna har mötts av polis på Arlanda och barnen har omhändertagits av sociala myndigheter. De kvinnor som frivilligt rest till Syrien för att stötta en terrorsekt kommer att behöva stå för sina handlingar” (TT 27/1).

Åklagarmyndigheten uppger i ett pressmeddelande att förundersökning om krigsförbrytelse har inletts mot de båda kvinnorna. Sverige har ett internationellt åtagande att utreda och lagföra misstänkta krigsförbrytelser (ÅM 27/1).

Islamister hetsar mot socialtjänsten och LVU

Stiftelsen Doku har granskat hur islamister i sociala medier hetsar mot socialtjänsten i allmänhet och i synnerhet mot lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Enligt granskningen ska islamister påstå att socialtjänsten bland annat kidnappar muslimska barn och placera dem i icke-muslimska hem i syfte att sekularisera dem som en del i ett pågående krig mot islam. I forum på sociala medier uppges socialsekreterare och socialchefer hängas ut med namn, bild och hemadress och i vissa fall med personnummer.

Enligt Doku är det flera välkända namn inom den så kallade ”svenska radikalislamistiska miljön” som underblåser misstron mot myndigheter och tjänstemän, och att detta även får spridning i forum med stor internationell publik (Doku 27/1).

Hör Sofie Löwenmark, medgrundare av Doku, Bettan Byvald vid socialtjänsten i Angered i nordöstra Göteborg och Rami Hussein, partisekreterare för partiet Nyans i Studio Ett (2/2).

FOI-rapport om ensamagerande våldsverkare

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har nyligen publicerat rapporten Från skitpostning till folkmord. Ensamagerande våldsverkare, ideologi och accelerationism i den digitala tidsåldern, skriven av forskaren Per-Erik Nilsson. Han betonar att de ensamagerande aktörerna ingår i ett större ideologiskt sammanhang. De ser sig själva som självutnämnda ”etnosoldater” som försvarar den vita rasen. Politiska lösningar saknar effekt enligt aktörerna och därför måste de använda våld.

Rapporten analyserar särskilt tre rasideologiskt motiverade ensamagerande våldsverkare och deras manifest. Brenton Tarrant som mördade 51 och skadade 40 personer vid en attack mot en moské i Christchurch, Nya Zeeland, 2019. John Timothy Earnet som mördade en och skadade tre personer i en synagoga i Poway, Kalifornien 2019. Stephan Balliet som mördade en och skadade två personer vid ett försök att ta sig in i en synagoga i Halle, Tyskland 2019. I ett pressmeddelande konstaterar Nilsson att det är svårt att generalisera vad som utmärker de ensamagerande aktörerna men att det finns några mönster. De uppvisar ofta någon form av psykisk ohälsa och det är inte ovanligt med en historik av mobbning, droger eller frånvarande fäder. Han påpekar även att Sverige under det senaste året haft tre uppmärksammade fall, två skolattacker i Skåne och i höstas dömdes en man för att ha planerat ett attentat i Stockholm, som alla ger intryck av att vara inspirerade av rasideologisk ideologi (FOI 28/9).

Läs hela FOI-rapporten här

Läs även CVE:s rapport Våldsbejakande högerextrem accelerationism (PDF), publicerad 2021.

Breivik friges inte

Telemark tingsrätt i Norge meddelade den 1 februari att den norske högerextreme terroristen Anders Behring Breivik inte kommer att bli villkorligt frigiven, något som han tidigare begärt. Breivik är dömd till Norges strängaste straff som kallas förvaring. Det innebär fängelse på obestämd tid med rätt till en omprövning efter tio år. Breivik dömdes 2012 för att ha mördat 77 människor och skadat hundratals i ett terroristattentat mot regeringskvarteret i Oslo och ön Utöya i juli 2011 (Ekot 1/2).

Tingsrätten skriver i motiveringen till beslutet att Breivik upplevs att sakna ”empati och medkänsla för terrorns offer” och att han löper stor risk att begå nya våldsdåd om han får röra sig fritt i samhället (Omni 1/2). Rättspsykiatern Randi Rosenqvist, som utrett Breivik vid flera tillfällen, vittnade i januari i tingsrätten. Rosenqvist gör bedömningen att Breivik fortfarande är farlig, saknar empati och är ointresserad av behandling. Hon menar att Breivik har en antisocial och narcissistisk personlighetstyp men att hon aldrig har uppfattat honom som psykotisk ( VG19/1).

Anders Behring Breivik kommer inte att bli villkorligt frigiven, något som han tidigare begärt. Illustration: CVE

AFD:s partiledare avgår - anser partiet är för radikalt

Tyska högernationalistiska Alternativ för Tyskland (AFD) kritiseras hårt av sin tidigare partiledare Jörg Meuthen som nyligen avgått i protest mot partiets högerfraktion och hävdar att AFD visar ”totalitära tendenser”. Han anser även att partiet intagit ”sektliknande hållning” i frågor som rör coronapandemin. I senaste riksdagsvalet backade AFD och fick 10 procent (Aftonbladet/TT 28/1).

Våren 2020 meddelande den tyska underrättelsetjänsten BFV att en misstänkt högerextrem grupp inom AFD, kallad ”Flygeln" skulle bevakas på grund av sin grundlagsvidriga ideologi. Det ledde till att partiledningen krävde att gruppen skulle upplösas, vilket också skedde. Samtidigt uppges att gruppens tidigare medlemmar fortfarande har inflytande över AFD. Sedan 2019 utreder BFV hela partiet och under våren väntas ett domstolsbeslut i frågan (DN 28/1).

Den tyska författningsdomstolen har en exklusiv kompetens att förbjuda politiska partier vars verksamhet anses strida mot grundlagen. Detta har skett vid två tillfällen under 1950-talet då nynazistiska Sozialistische Reichspartei (1952) och kommunistiska Tysklands kommunistiska parti, KDP, (1956) förbjöds i Västtyskland.

Handbok för att upptäcka VBE

En uppdaterad utgåva av handboken U.S. Violent Extremist Mobilization Indicators publicerades 27 januari. Handbok som beskriver beteenden som kan signalera att individer eller grupper inspireras av ideologiskt motiverade våldsbejakande extremism i USA. Publikationen har producerats gemensamt av National Counterterrorism Center (NCTC), Federal Bureau of Investigation (FBI) och USA:s departement för inrikes säkerhet (DHS). Handboken är baserad bland annat på slutsatser från flera terrorismutredningar från FBI, material från underrättelsetjänster och expertgranskade forskningsstudier.

Dokumentet betonar att familjemedlemmar, vänner och bekanta nästan alltid är de första som upptäcker tecken på förändrat beteende hos en individ som kan leda till våld. Exempel på varningssignaler är att i stor utsträckning konsumera våldsamt extremistiskt material på Internet, att i foton eller videor posera med vapen och symboler kopplade till våldsbejakande extremism, förändrad vokabulär och nytt sätt att uttrycka sig på som speglar en hårdare attityd, acceptans för våld som metod för att uppnå ideologiska mål, ovanliga inköp av militär utrustning, vapen och ammunition, social isolering från familj och vänner, eller försök att radikalisera dem, samt uttryck om att vilja dö för en våldsbejakande extremistisk ideologi.

Publikationen tar även upp ett antal riskfaktorer som kan göra en individ sårbar för radikalisering. Exempel på sådana är att signifikanta andra (som familj och vänner) sympatiserar med en våldsbejakande ideologi, historik av att avhumanisera personer som uppfattas som motståndare, svårigheter att följa regler och lagar, att ha varit utsatt för våld/trauma, instabilt mentalt tillstånd som lett till hot mot individen själv eller andra, känsla av att vara kränkt eller utsatt för orättvisa och destruktivt beteende i form av stalking, trakasserier och våldsamma handlingar.

Läs hela NCTC-handboken här.

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.