Öppna i webbläsare

VECKA 7 2022-02-18

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

CVE anordnar rundabordssamtal om skolattacker

Onsdagen den 16 mars samlar CVE olika relevanta aktörer för att diskutera förebyggande arbete mot skolattacker. Under det senaste året har ett ökat antal yrkesverksamma från skolor kontaktat CVE för att få stöd i hur de ska förstå och hantera oro för elever som uttrycker intresse för våldsbejakande extremism. Det har även skett skolattacker i Sverige med koppling till våldsbejakande extremism. Syftet med rundabordssamtalet är att lyssna på olika aktörer för att skapa en lägesbild. CVE driver sedan tidigare ett nationellt skolnätverk.

Representerar du en verksamhet eller organisation som borde delta i rundabordssamtalet om skolattacker? Kontakta CVE:s handläggare Helena Brunner via mejl för mer information, senast 2 mars: helena.bunner(a)cve.se

Syftet med rundabordssamtalet är att lyssna på olika aktörer för att skapa en lägesbild.. Illustration: CVE/foto: Unsplash

Gripen i Stockholm misstänkt för terrorbrott

Under onsdagen greps en 35-årig amerikansk medborgare i en förort till Stockholm misstänkt för koppling till terroristbrottslighet. Detta efter en begäran av amerikanska federala polismyndigheten, FBI. Den gripne, som är från delstaten Massachusetts, misstänkt för koppling till fyra mordbränder mot judiska byggnader i Bostonområdet 2019. Bränderna misstänks ha startats av 35-åringens yngre bror som är avliden.

Mannen som gripits misstänks för att ha lämnat felaktiga uppgifter gällande terroristbrottslighet, undangömmande av bevis och för att ha manipulerat dokument (DoJ 16/2). När mannen återvände till USA i mars 2020 ska han ha förhörts om hans brors roll i bränderna. I ett förråd som hyrts av 35-åringen ska fler av hans brors tillhörigheter påträffats, bland annat en flaska med dödliga giftet cyanid, broderns pass och t-shirts med hakkorsmotiv. 35-åringen misstänks för att ha tömt förrådet, som hemlighållits i förhöret, för att sedan flyga till Sverige (Aftonbladet 17/2).

Mannens yngre bror var inlagd på sjukhus i koma från ungefär sex månader efter den fjärde branden. Han låg i koma fram tills sin död 2020 (NBC Boston 16/2). Den 35-årige mannen, som har amerikanskt och grekiskt medborgarskap, har under en tid varit efterlyst. Vid en fällande dom riskerar att dömas till 20 års fängelse i USA, bland annat för inbladning i inhemsk terrorism. FBI kommer att begära att han utlämnas till USA (TT/Omni 17/2). Samtidigt tackas svenska Säkerhetspolisen av FBI för samarbetet.

”- FBI:s starka relation och nära samordning med dem var avgörande för den här utredningens framgång”, säger specialagent Joseph R. Bonavolonta vid FBI:s Bostondivision (DoJ 16/2). Insatsens i Stockholm bekräftades av Säkerhetspolisen (DN 16/2).

Imamer oeniga om LVU-konspirationer

En påverkanskampanj pågår, framförallt i arabisktalande kanaler, där det framförs konspiratoriska uppgifter om socialtjänstens arbete och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ett genomgående narrativ är att barn till muslimer omhändertas av svenska myndigheter och placeras i familjehem i syfte att sekulariseras.

Gävleimamen Abo Raad tar inte avstånd från att han delat uppgifter om att socialtjänsten tar barn från föräldrar utan grund. Han har även uppmanat till att demonstrera mot LVU (P4 Gävleborg 17/2). Raad har sedan tidigare ett utvisningsbeslut mot sig eftersom Säkerhetspolisen bedömer honom som ett hot mot rikets säkerhet. Även Malmöimamen Basem Mahmoud uppges återkommande ha predikat om ”stölden av muslimska barn” i sin källarmoské i Rosengård (Expressen 10/2). Sveriges Imamråd har samtidigt gått ut med ett skriftligt uttalande där man tar avstånd från den falska ryktesspridningen om den svenska socialtjänsten och hatretorik (Ekot 11/2).

SVT har granskat tre av de fall som används mest frekvent i sociala medier av de som kritiserar LVU, socialtjänster och förvaltningsrätter (SVT 12/2). Demonstrationer mot LVU har anordnats i Stockholm och Göteborg och planeras i Malmö. Partiet Nyans, som särskilt vänder sig till muslimer, har riktat kritik mot myndigheters hantering av tvångsomhändertagande av barn och har LVU som en av sina viktigaste valfrågor (SVT 14/12).

Utrikesdepartementet har i en rad inlägg på via myndighetens konto på Twitter bemött felaktiga föreställningar om svenska myndigheter som fått spridning internationellt, inte minst i den arabisktalande delen av världen (Twitter 11/2). Säkerhetspolisen har inte kommenterat specifika skeenden eller uppgifter med anledning av kampanjen mot LVU men uppger till Sveriges Radio att myndigheten inte ser någon anledning att höja terrorhotnivån (Ekot 7/2).

Sverige lämnar Task Force Takuba i Mali

År 2013 inledde Frankrike Operation Barkhane för att stävja ett jihadistiskt uppror som pågått i norra delen av Mali. Operationen stöds av en internationell militär styrka, Task Force Takuba, där Sverige deltar. Under torsdagen meddelades att Frankrike, Sverige och de övriga involverade EU-länderna drar tillbaka sina militära trupper från det västafrikanska landet. Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) uppger att orsaken är ”oacceptabelt” beteende från Malis regim. Situationen i landet har blivit politiskt ohållbar för EU-länderna efter att en militärjunta tagit över makten. Franska militärkällor uppger att soldaterna från Barkhaneoperationen samt Task Force Takuba, sannolikt förflyttas till baser i andra västafrikanska länder för att fortsätta kampen mot jihadister i Sahelområdet (YLE17/2).

Sverige deltar även i FN:s Minusma-styrka i Mali med omkring 220 soldater. Riksdagen har beslutat att den insatsen ska avslutas under 2024. Det uppges nu föras diskussioner mellan regeringen och oppositionen om att ta hem den svenska Minusmastyrkan snabbare. Regeringen har utlovat besked till första mars (SVT 17/2).

Utrikesdeklaration 2022

Regeringens utrikesdeklaration för 2022 presenterades av utrikesministern Ann Linde (S) vid den utrikespolitiska debatten i riksdagen 16 februari. Deklarationen är utgångspunkten i Sveriges utrikespolitik.

Deklarationen konstaterar att Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Den upptrappade ryska militära närvaron vid Ukrainas gräns och de ryska kraven på säkerhetsgarantier hotar kärnan i den europeiska säkerhetsordningen. Att stå upp för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är nödvändigt för hela Europas säkerhet. EU fortsätter att vara Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena.

Dokumentet varnar för att för femte året i rad ser vi hur antalet länder som rör sig i auktoritär riktning är fler än de som rör sig i en demokratisk riktning. Talibanernas maktövertagande i Afghanistan är ett dramatiskt exempel på denna utveckling. Ett annat exempel är Mali där terroristgrupper kraftigt ökat sina aktiviteter. Att den maliska militärjuntan skjutit upp de demokratiska valen och ingått samarbete med ryska legosoldater är enligt deklarationen oacceptabelt. Ett annat orosmoln på den afrikanska kontinenten är Etiopen som är på väg mot en svältkatastrof. Utrikesdeklarationen bedömer att konflikten och den humanitära katastrofen i Etiopien undergräver stabiliteten på hela Afrikas horn.

Utrikesdeklarationen slår fast att det svenska biståndet ska vara en motkraft när de antidemokratiska krafterna vinner mark. Ett antal ambassader har även fått särskilda uppdrag att arbeta mot organiserad brottslighet. Dokumentet informerar även om att Sverige i år är ordförande i Internationella alliansen för hågkomst av Förintelsen.

Läs hela utrikesdeklarationen här

Ericsson kan ha mutat IS

Telekombolaget Ericsson misstänker sig själva för att ha mutat terroristorganisationen Islamiska staten (IS) och/eller andra terroristnätverk som kontrollerat transportvägar i Irak. En intern utredning inleddes 2019 som pekar mot att bolaget kan ha skickat pengar till terroristorganisationer i Irak. Bolagets vd Börje Ekholm uppger i media att man identifierat allvarliga brister i form av regelefterlevnadsbrott och brott mot den affärsetiska koden (Expressen 15/2; Dagens industri 15/2).

I ett pressmeddelande från Ericsson framgår det att företaget varit verksamt i Irak sedan FN-embargot upphävdes vilket innebar att marknaden för telekomutrustning öppnades på nytt. Utredningsgruppen ska bland annat ha identifierade betalningar till mellanhänder och användning av alternativa transportvägar, i samband med kringgående av den irakiska tullen. Detta skedde vid en tidpunkt då terroristorganisationer, däribland IS, kontrollerade vissa transportrutter (Ericsson 15/2).

Ericsson har varit verksamt i Irak sedan FN-embargot upphävdes vilket innebar att marknaden för telekomutrustning öppnades på nytt.
Foto:Levi Meir Clancy/Unsplash

Norges terrorhotsbedömning för 2022

Den norska säkerhetspolisen Politiets sikkerhetstjeneste (PST) presenterade den 11 februari den nationella terrorhotbilden för 2022. Man beskriver en komplex hotbild mot det norska samhället. Rapporten tar bland annat upp påverkan från rysk och kinesisk underrättelsetjänst, operationer mot norska datanätverk samt terrorism. Högerextrema och islamistiska extremister förväntas fortfarande utgöra det största terrorhotet mot Norge. PST bedömer att det är möjligt att såväl högerextrema som islamistiska extremister kommer att försöka utföra terroristattentat i landet under 2022. Radikalisering sker bland annat via transnationella, digitala nätverk på krypterade plattformar. Det anses däremot mycket osannolikt att vänsterextremister kommer att försöka utföra terroristattentat. Vänsterextremism betraktas generellt som ett marginellt fenomen i Norge enligt PST.

Högerextremisters fiendebild omfattar etniska och religiösa minoriteter, norska myndigheter och politiker, traditionell media och hbtq-anhängare. Framträdande konspirationsteorier är att den vita rasen är föremål för folkmord och att en dold judisk global elit påverkar Norge i negativ riktning. PST betonar att så kallade ”accelerationister” anses utgöra det största terrorhotet bland högerextremister. Ett eventuellt högerextremt terroristattentat i Norge kommer sannolikt att utföras av en ensamagerande person, menar PST.

Terrorhotet från islamistiska extremister bedöms antingen komma från personer som är inspirerade av terroristorganisationer som IS och al-Qaida, eller från människor som mobiliseras av förhållanden som uppfattas som provokationer, kränkningar eller förtryck av religionen islam och muslimer. Ett eventuellt islamistiskt motiverat terroristattentat i Norge kommer troligen att utföras av en ensamagerande gärningsperson men som har varit i kontakt med andra extremister innan dådet. Vissa islamistiska extremister i landet antas vilja strida i Afghanistan eller andra länder utomlands. PST bedömer dock att aktörer som IS och al-Qaida prioriterar regional rekrytering i konfliktområden framför att försöka locka stridande från västvärlden.

Läs PST:s bedömning av terrorhotet här

Se PST:s redogörande film för terrorhotet här (Youtube)

Länk till hela PST-rapporten om nationella hotbilden mot Norge finns här

Lastbilsprotester når Europa

De kanadensiska lastbilskonvojen som i flera veckor demonstrerat mot landets pandeminrestriktioner har kommit att spridas globalt. Under den senaste veckan har polisstyrkor bötfällt och upplöst så kallade ”frihetskonvojer” i flera städer, bland annat Paris, Bryssel och Wellington (Guardian 13/2). Uppmaningar till demonstrationer har bland annat spridits via gruppchattar på snabbmeddelandetjänsten Telegram och Facebook.

Demonstrationerna startade som ett missnöje mot införandet av vaccinationskrav för lastbilschaufförer som korsar gränsen mellan USA och Kanada. Under de senaste veckorna har demonstrationerna utvecklats för att bli en generell protest mot coronarestriktioner (SVT 11/2).

Bland demonstranterna i Kanada, som inte bara befinner sig i lastbilar, förekommer både konspirationsteorier och högerextrem symbolik. Exempelvis har hakkors synts till i demonstrationshaven. Det finns också oro för sammandrabbningar mellan demonstranter och polis, något som bekräftades under måndagen då polisen grep 13 personer i gränsstaden Coutts i Alberta. Vid gripandet hittades ett stort antal vapen som misstänktes komma att användas mot polis. Enligt den kanadensiska organisationen Canadian Anti-Hate Network har de gripna misstänkta en trolig koppling till accelerationistiska idéer (GlobalNews 15/2).

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.