Öppna i webbläsare

VECKA 8 2022-02-24

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Häktade skulle resa till IS

Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål har begärt två män häktade vid Göteborgs tingsrätt. De två männen greps och anhölls på Landvetter flygplats i lördags då de planerade att lämna landet för att ansluta sig till Islamiska staten (IS). Brotten de misstänks för har kopplingar till våldsbejakande islamistisk extremism. Häktningsförhandlingar i målet kommer att ske i Göteborgs tingsrätt under onsdagen (Pressmeddelande Åklagarmyndigheten 23/2).

CVE uppger till TT att man inte har fått några signaler om att de två häktade männen skulle utgöra en del av en större våg av nya IS-resenärer.

"– Det befarades att personer skulle resa för att ansluta sig till IS efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan. Men vi har inte fått några rapporter om det från till exempel kommuner, och heller inte sett något i öppna källor på nätet eller i medier, säger Jenny Sonesson, pressansvarig på CVE. I den norska säkerhetspolisens bild av nationella terrorhot för 2022 bedömer man att aktörer som IS och al-Qaida prioriterar regional rekrytering i konfliktområden, framför att försöka locka stridande från västvärlden", fortsätter hon (TT/HP 23/2).

De häktade är på sannolika skäl misstänkta för så kallat resandebrott enligt lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. En förundersökning har inletts som bedrivs av Säkerhetspolisen under ledning av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål enligt pressmeddelande från Säkerhetspolisen (23/2).

De två häktade männen greps och anhölls på Landvetter flygplats i lördags foto: Unsplash

Återvändare döms för bidragsbrott

En kvinna med koppling till terroristorganisationen Islamiska staten (IS) har dömts för bidragsbrott av Norrköpings tingsrätt. Kvinnan återvände till Sverige i september 2021 efter att ha blivit utvisad från Syrien där hon tillsammans med sina fyra barn suttit i ett kurdiskt fångläger. Kvinnan ska ha erkänt att hon har mottagit flera olika typer av ekonomiska bidrag och stöd under perioden hon inte var bosatt i Sverige men menar att hennes brott saknat uppsåt. De utbetalda bidragen omfattar barnbidrag och flerbarnstillägg på över 70 000 kr, samt över 90 000 kr i underhållsstöd. Den sammanlagda summan uppgår till över 160 000 kr.

Kvinnan menar att hon har blivit vilseledd av sin tidigare make och att hon rest till det IS-kontrollerade konfliktområdet ofrivilligt. Kvinnan uppger att hon inte kunde kontakta Försäkringskassan när hon befann sig utomlands. Norrköpings tingsrätt anser dock att kvinnans berättelse inte är övertygande och dömde därför kvinnan till villkorlig dom och 50 dagsböter om 50 kr (SVT 18/2).

Kvinnan, som har koppling till Norrköping, reste till Syrien 2015 med två barn och på plats fick hon ytterligare två barn. Barnens far har troligen avlidit i Syrien 2018. Hennes barn, som idag är mellan 2 och 9 år gamla, kom att omhändertas av socialtjänsten vid ankomsten till Sverige i september. Kvinnan har sedan tidigare delgivits misstanke om krigsbrott (NT 14/2).

Bidragsbrott, eller bedrägerier, är en av flera brottsliga finansiella metoder som uppmärksammats hos europeiska utländska stridande som rest till konfliktområden i Syrien och Irak för att strida med olika terroristorganisationer, som IS (CTC Sentinel 2016). I en granskning från 2020 visar att 45 svenska IS-anhängare som rest till Syrien och Irak ska ha fått utbetalningar i miljonbelopp i form av bidrag, försäkringar och studiemedel (Expressen/GT 17/12/2020).

Gravljus och hotbrev utanför GD:s hem

Två kvinnor aktiva i antivaccinationsmiljön misstänks för ofredande efter att ha placerat ett gravljus och ett handskrivet hotfullt brev vid Karin Tegmark-Wisells, Folkhälsomyndighetens generaldirektör, hem. I brevet står det att generaldirektören är medbrottsling till historiens största övergrepp på mänskligheten och att de skyldiga ska straffas. Den ena av kvinnorna la också ut Tegmark-Wisells adress på sociala medier.

Jonathan Leman, researcher på stiftelsen Expo, medverkar i inslaget och tar upp att det inom den coronakonspiratoriska miljön förekommer uppfattningar att man har getts ett mandat av folket och att statstjänstemän, politiker och journalister bör ställas in för rätta. Vissa förespråkar att man kan söka upp makthavare i deras hem och även begå våldshandlingar (P3 Nyheter 22/2).

I december uppmärksammade Omvärldsbevakningen att vaccinationsmotståndare i tyska Sachsen anordnat fackeltåg utanför Petra Köppings privata bostad. Hon är delstatens hälsominister och politiskt ansvarig för coronarestriktioner. En grupp som klassas som högerextrem har på Twitter uppgett att de organiserat fackeltåget vid bostaden (DW 6/12 2021).

Två kvinnor aktiva i antivaccinationsmiljön misstänks för att ha placerat gravljus utanför Folkhälsomyndighetens generaldirektörs hem Foto:Maxpixel

Paludan brände koran i Malmö

Under lördagen arrangerades två demonstrationer i Malmö, dels en protest på Möllevångstorget riktad mot tvångsomhändertagandet av minderåriga och dels en motmanifestation på Värnhemstorget. Bakom den senare stod Rasmus Paludan, ledare för det högerextrema danska partiet Stram Kurs. Under stort polisbeskydd talade den danske politikern och brände ett exemplar av Koranen. I sin ansökan om demonstrationstillstånd anger Stram Kurs att man vill manifestera mot partiet Nyans ”lögn om att svenska myndigheter omhänderta muslimska barn”. Demonstrationen uppges ha gått lugnt till polisiärt utan några omhändertagande eller gripande (Expressen 10/2).

Samma dag samlades runt 200 personer på Möllevångstorget i Malmö för att protestera mot socialtjänstens och förvaltningsrätternas handläggning av lagen om vård av unga, LVU. Liknande demonstrationer har nyligen genomförts i Göteborg och i Stockholm. Poliser och dialogpoliser närvarade men uppges inte ha behövt ingripa för att säkerställa ordningen (SVT 19/10).

IS-liknande symboler i Broby polisanmälda

På fasaden till en fastighet i skånska samhället Broby har IS-liknande tygstycken hängts upp för några veckor sedan. Östra Göinge kommun har nu köpt hela fastigheten som ska rivas. Den är ”nedgången och har bidragit till otrygghet i byn”, skriver kommunen på sin hemsida (SVT17/2).

Kommun har polisanmält de IS-liknande symbolerna som hets mot folkgrupp och brott mot de kommunala ordningsstadgarna. Det var under förra veckan som polis uppmärksammades på symbolerna. Utanför fastigheten mötte poliserna en man som uppges ha uttryckt sig hotfullt och aggressivt. Mannen greps och i veckan häktades han. Ärendet rubriceras som hot mot tjänsteman (SVT 20/2).

I mitten av januari fick nationella bombskyddet skjuta sönder ett skarpt farligt föremål som allmänheten påträffade utanför den aktuella fastigheten i Broby. Föremålet uppges ha sett ut som en avfallspåse som innehöll sladdar och en timer. Stora delar av Broby var avspärrat under polisens ingripande. Händelsen utreds som försök till allmänfarlig ödeläggelse (Kvällsposten 17/1).Ingen kom till skada i samband med händelsen i januari men det explosiva föremål bedömdes som farligt och kunde ha exploderat enligt polisen. "På en så här liten plats är fyndet unikt, och en oroande händelse", uppgav polisens pressinformatör till Sveriges Radio (P4 Kristianstad 18/1).

Djurrättsaktivister riskerar hårdare straff vid intrång

Regeringen föreslår skärpta straff för djurrättsaktivister som begår brott mot lantbrukare. Förslagen innebär bland annat att olaga intrång även gäller gårdsplaner och att de intrång som sker, och som ofta filmas och läggs ut på sociala medier, nu ska straffas hårdare. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

I lagrådsremissen föreslås bland annat att maximistraffet för brott av normalgraden skärps från böter till fängelse i upp till ett år och att särskilda brottsbeteckningar för grovt hemfridsbrott och grovt olaga intrång införs. Vidare anser regeringen att straffskalan för ovannämnda skärps till fängelse i lägst sex månader och högst tre år och att försök, förberedelse och stämpling till grovt hemfridsbrott och olaga intrång straffbeläggs.

”– Även om de brottsaktiva djurrättsaktivisterna är få till antalet orsakar de stor skada och oro för enskilda. De som begår brott av det här slaget äventyrar dess-utom det viktiga arbete för ett stärkt djurskydd som seriösa organisationer och djurhållare utför”, säger landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg i ett pressmeddelande (Regeringen 10/2).

Lagrådsremissen ”Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång”

Se TV4s inslag om lagförslaget här (10/2)

Läs CVE:s kunskapsöversikt om våldsbejakande djurrättsaktivism

Förslagen innebär bland annat att olaga intrång även gäller gårdsplaner och att de intrång som sker nu ska straffas hårdare. Illustration: CVE

Ukrainska högerextrema välkomnar inte utländska stridande

Rysslands invasion av Ukraina reser frågor om svenska högerextremister kommer att ansluta sig till konflikten. Stiftelsen Expo har gjort en intervju med journalisten Michael Colborne som är aktuell med boken ”From the Fires of War: Ukraine’s Azov Movement and the Global Far Right”. Enligt honom efterlyser den ukrainska högerextrema miljön i nuläget inte aktivt utländskt stöd i konflikten med Ryssland. Anledningen är att tidigare har närvaron av utländska nazister bland dessa grupper medfört skadlig publicitet.

Han håller det heller inte för troligt att högerextrema regementet Azov vill locka till sig utländska högerextrema stridande från till exempel Sverige. Azovrörelsen grundades av högerextrema frivilliga för att bekämpa ryskstödda rebeller när kriget i Donbass bröt ut 2014. (Expo 22/2).

CVE publicerade 2020 ett PM om Ryska imperiska rörelsen, en rysk högerextrem organisation, som aktivt etablerar kontakter med internationella högerextrema aktörer bland annat Nordiska motståndsrörelsen (NMR). Ryska regimen har tidigare tillåtit utländska högerextremister att strida för den proryska sidan i olika konflikter, såsom i Ukraina.

Läs CVE:s Ryska imperiska rörelsen och samarbetet med Nordiska motståndsrörelsen

Lastbilsprotesten i Kanada avbryts

Under helgen har kanadensiska myndigheter avbrutit protesterna i centrala Ottawa. Området som innefattar både regeringskvarteren och parlamentet har de senaste veckorna varit centrum för protesterna som kom att kallas för ”frihetskonvojen”. Protesterna startade som ett missnöje mot de kanadensiska pandemilagarna men växte sedan mot ett generellt missnöje mot premiärminister Justin Trudeau. Sammanlagt har över 150 personer gripits under protesterna varav ett 50-tal i lördags. Bland de gripna finns också några av proteströrelsens ledare. (SVT 20/2) Demonstranter har tidigare blockerat gränstrafiken vid flera viktiga övergångar till USA men de har avlägsnats (YLE 20/2)

Kanadensiska myndigheter har låtit frysa bankkonton med pengar tänkta att stödja demonstrationerna. Pengar har donerats via framförallt två donationsplattformar, GoFundMe och GiveSendGo. Majoriteten av medlen som har sänts via GiveSendGo, som är en evangelistiskt kristen donationssajt, kommer från USA. Möjligheten att donera till frihetskonvojen via plattformen skapades i slutet på januari av en tidigare medlem i det nystartade högerpopulistiska partier Maverick Party. Partiet, även kallade Wexit, strävar efter att västra Kanada ska bli självständigt.

Möjligheten att frysa pengar på donationsplattformar påskyndades under förra veckan av den kanadensiska regeringen som utvidgade landets penningtvätt- och terrorfinansieringsregler med hårdare kontroll av donationssajter. (PBS 17/2)

Webbinarium om utvecklingen i Irak

Tisdagen den 1 mars anordnar SKL International och Utrikespolitiska institutet (UI) ett webbinarium på engelska om utvecklingen i Irak. Medverkar gör bland annat Mellanösternexperten och journalisten Bitte Hammargren som tidigare har gjort analyser på uppdrag av CVE. Hon har nyligen för SKL International skrivit rapporten ”Iraqis striving for change: ”We want a homeland” som bygger på intervjuer utförda i Irak. Övriga medverkande är Lahib Higel från International Crisis Group i Bagdad, Gunnar Andersson verksam vid SKL International samt moderator Rouzbeh Parsi programchef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet inom UI.

Mer information och anmälan

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.