Öppna i webbläsare

VECKA 10 2022-03-09

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

CVE bjuder in till Penningtvättsdagarna 2022

Penningtvättsdagarna 2022 är en ny arena mot penningtvätt och finansiering av våldsbejakande extremism. Konferensen är ett projekt initierat av CVE tillsammans med myndigheterna i samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, samt Hexanova Media Group AB. Den grova kriminaliteten är ett hot mot vårt samhälle och demokratin. Penningtvättsdagarna syftar till att sprida information, lärdomar och kunskap för samhällets motåtgärder. Antalet platser är begränsat.

Välkommen att ta del av årets konferensprogram och registrera anmälan här (pdf).

Säkerhetspolisen följer omvärldsläget

Efter Rysslands invasion av Ukraina har det säkerhetspolitiska läget i Europa allvarligt försämrats. Säkerhetspolisen uppger att man i nuläget inte har konkreta uppgifter på ett ökat hot mot Sveriges inre säkerhet. Myndigheten följer dock noga utvecklingen eftersom det är en komplex och allvarlig händelseutveckling och den kommer att påverka Sveriges säkerhet på sikt.

På Säkerhetspolisens webbplats samlas information om myndighetens bedömningar gällande omvärldsläget. Här går det också att ta del av praktisk information kring säkerhetsskydd och underrättelsehotet.

Läs Säkerhetspolisens samlade information här

Utländska stridande i konflikten mellan Ukraina och Ryssland

Tankesmedjan The Counter Extremism Project (CEP) presenterade den 8 mars en analys rörande risken att utländska stridande med koppling till våldsbejakande extremism söker sig till båda sidor i den upptrappade konflikten mellan Ukraina och Ryssland. Fokus är på de potentiella hot som utländska stridande kan komma att utgöra när de återvänder till sina ursprungsländer. CEP konstaterar att sedan Krimkonflikten 2014 har några hundra högerextrema individer från västerländska länder har rest till Ukraina för att frivilligt delta i stridigheterna. De flesta på den pro-ryska sidan. CEP betonar att denna typ av utländska stridande bedöms utgöra den minsta kategorin av de som nu söker sig till den väpnade konflikten. Samtidigt varnar CEP för att våldsbejakande extremister som får stridserfarenhet kan utgöra en större fara genom ökad förmåga. Erfarenhet från krig kan även ge upphov till psykisk ohälsa som posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, vilket kan förstärka hotbilden, menar CEP.

Enligt CEP eftersöks utländska stridande i pro-ryska grupper på bland annat Telegram och andra plattformar där högerextrema budskap förekommer. Den ryska privata paramilitära organisationen Wagnergruppen, som har aktiviteter i en rad länder, uppges också ta emot ansökningar genom Telegram. Det förekommer även uppgifter som indikerar att utländska vänsterextrema grupper försöker rekrytera frivilliga på nätet i syfte att få de att ansluta sig till den pro-ukrainska sidan.

Läs “Foreign Fighters in the 2022 Russia-Ukraine War - An Initial Assessment of Extremist Volunteers” här (pdf)

Ukraina har skapat en internationell brigad dit utländska volontärer kan söka sig. Brigaden ligger under Ukrainska försvarsdepartementet och rekryteringen från Sverige sker via Ukrainas ambassad i Stockholm. De frivilligas bakgrund uppges kontrolleras innan de får klartecken att ge sig av till brigaden. Det ska bland annat innebära personlighetstest, att man inte är straffad och kontroll av aktiviteter i sociala medier. ”Alla religioner och politiska åsikter är välkomna så länge de inte är extrema” säger den svenska koordinatorn Philip Brännvall till media (TT/Aftonbladet 1/3).

Enligt Stiftelsen Expo är den svenska rasideologiska miljön i dagsläget splittrad i sin syn på den väpnade konflikten. Rysslands invasion anses ha provocerats fram av Nato och judiska intressen samtidigt bedöms kriget utgöra ett ”hot mot vita” (Expo 7/3).

Den ryska privata paramilitära organisationen Wagnergruppen uppges ta emot ansökningar genom Telegram. Illustration: CVE

Musts årsöversikt för 2021

Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) bedriver verksamhet inom försvarsunderrättelsetjänst, militär underrättelsetjänst och militär säkerhetstjänst. Uppdraget är att identifiera och analysera de yttre hot som riktas mot Sverige och svenska intressen. Must, Försvarets radioanstalt (FRA) och Säkerhetspolisen fortsätter att stärka sitt samarbete.

Musts årsöversikt, som presenterades den 3 mars, tar bland annat upp terrorism. Must konstaterar att efter stora förluster för terroristorganisationen Islamiska staten (IS) i Syrien och Irak fokuserar organisationen på långsiktig överlevnad och tillväxt vilket kan inspirera till attentat i Europa. Ledarskapet strävar efter att vägleda och stödja undergrupperingar i Mellanöstern, Centralasien och Afrika. IS och al-Qaida är rivaler och strider i de flesta fall mot varandra. Hotet från våldsbejakande högerextremism bedöms komma främst från ensamagerande aktörer eller mindre nätverk som inspireras av accelerationism.

Must konstaterar att hotbildskartan överlag blir allt mer komplex. Kvalificerade statliga aktörer har en större verktygslåda än tidigare. De är beredda att utnyttja dem inom fler sektorer. De söker även brett efter sårbarheter i vårt öppna och digitaliserade samhälle. För att uppnå säkerhetspolitiska mål utan att eskalera till väpnad konflikt används hybrida metoder som ofta är förnekbara, dolda och tvetydiga.

Den politiska systemkonkurrensen mellan autokrati och demokrati intensifieras enligt Musts bedömning. Ryssland och Kina stärker sitt samarbete. Länderna verkar strategiskt och långsiktigt för att förändra den regelbaserade världsordningen, enskilt och ibland gemensamt, liksom för att splittra EU och Nato. Underrättelse- och säkerhetstjänsterna i Ryssland, Kina och Iran är resursstarka aktörer, vars agerande utomlands kan innefatta våldsanvändning även i fredstid.

Läs Musts årsöversikt för 2021 här (pdf)

Must konstaterar att hotbildskartan överlag blir allt mer komplex. Illustration: CVE

Kvinna döms till sex års fängelse för krigsbrott

Den 4 mars meddelade Stockholms tingsrätt dom i målet där en 49-årig kvinna var åtalad för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott. Kvinnan dömdes till sex års fängelse för att i samförstånd med andra ha använt sin son som barnsoldat i Syrien för IS. Åklagarnas bedömning är att pojken utbildats, tränats och använts i strid och för propaganda under flera år som led i terrororganisationens krigföring. Pojken avled vid 16 års ålder.

Kvinnan, som är från Halland, har hela tiden nekat till anklagelserna och domen kan komma att överklagas. Tingsrättens uppfattning är emellertid att sonens uppdrag som barnsoldat skett i enlighet med moderns övertygelser och att hon varken försökt hindra eller skydda honom. Domstolen bedömer också att kvinnan var väl medveten om att hon reste med sina barn till en plats där det pågick ett inbördeskrig som involverade våldsbejakande islamistiska grupper. Domen är unik, det är första gången som brottet grov krigsförbrytelse genom användande av barnsoldat prövas rättsligt i Sverige (SVT 4/3).

Intervju med CVE om IS-återvändare

Enligt UD har 14 svenska kvinnor som levt i kurdiska IS-läger i Syrien återvänt till Sverige med 36 barn uppmärksammar Dagens Nyheter. De flesta av kvinnorna är misstänkta för krigsförbrytelser och barnen har omhändertagits enligt LVU. Jonas Trolle, chef för CVE, är intervjuad i artikeln med anledning av att centret ger stöd, handledning och utbildning till kommuner som tar emot de berörda kvinnorna och barnen. Under förra året ingick Trolle i en svensk delegation som besökte IS-läger som administreras av det kurdiska självstyret.

I intervjun betonar Trolle att det är viktigt att inte betrakta dessa kvinnor som en homogen grupp. Graden av övertygelse kan variera och vissa var mycket unga när de reste. Han lyfter att förhållandena i lägren är svåra i flera avseenden och att det är angeläget att barnen får stöd. Samtidigt behöver stödinsatser för deras mödrar göras parallellt med att brottsutredningar löper Beslut om LVU måste omprövas av socialnämnden var sjätte månad. För att få tillbaka vårdnaden ställs krav på att mödrarna med både ord och handling trovärdigt tar avstånd från terroristorganisationen och våldsbejakande extremism (DN 5/3).

Paludan ställde in koranbränning i Jönköping

Rasmus Paludan, partiledare för danska högerextrema partiet Stram Kurs, har i slutet av februari genomfört tillståndsgivna manifestationer i Malmö och Göteborg där han bränt exemplar av koranen. Några större oroligheter har inte uppstått i samband med händelserna men Polismyndigheten har efter demonstrationen på Frölunda torg upprättat en anmälan mot Paludan gällande hets mot folkgrupp (Dagens Nyheter 23/2 och SVT 28/2).

Paludan hade tillstånd att hålla en manifestation även i Jönköping den 4 mars. Den danske politikern begärde att aktiviteten skulle genomföras utanför den lokala moskén men fick endast tillstånd att vara i centrum i stadsdelen Råslätt (P4 Jönköping 4/3). Han ställde emellertid in den allmänna sammankomsten med hänvisning till att hans medarbetare insjuknat. Paludan uppger till Sveriges Radio att han har för avsikt att genomföra manifestationen i Råslätt i framtiden. Kommunen hade tillsammans med föreningar, kyrkor och moskéer genomfört ett förebyggande arbete för att stävja att invånare i Jönköping i handling inte skulle låta sig provoceras av Paludans extrema budskap (P4 Jönköping 4/3).

Paludan, som även är svensk medborgare, har i februari aviserat i den danska tidningen B.T. att han avser att kandidera i det svenska riksdagsvalet i september. De islamfientliga demonstrationerna i Sverige utgör en del av hans valkampanj (B.T. 17/2). Paludan har tidigare varit medlem i svenska partiet Alternativ för Sverige men uteslöts efter anklagelser om att han sexchattat med barn (Omni 28/8 2021). Han uppger att ha för avsikt att lansera partiet Stram Kurs i Sverige inför valet (GP 18/2).

Årsrapport från Agera Värmland

Civilsamhällesorganisationen Agera Värmland publicerade den 2 mars sin årliga rapport ”Hot mot demokrati i Värmland”. Rapporten tar bland annat upp aktiviteter kopplade till olika typer av våldsbejakande rörelser. Dokumentet understryker att aktiviteter på nätet blivit allt vanligare vilket också gör det svårare att bedöma graden av aktivism från våldsbejakande aktörer inom länet.

Enligt Agera Värmland för den religiöst motiverade extremismen och den autonoma miljön en mer undanskymd tillvaro i Värmland. Den organiserade radikalnationalistiska rasideologiska miljön har däremot länge varit framträdande och etablerad i länet men det kan förändras. Årets rapport visar att den uppgång som noterades för Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) under 2020 har förbytts i en förhållandevis kraftig tillbakagång. Kampsport har under senare år kommit att utgöra en allt större del både av NMR:s självbild och deras faktiska verksamhet och det gäller även Värmland. Vit makt-organisationen Hammerskins förlorade under året sitt kontrakt på den lokal man hyrt i Deje som utgjort en samlingspunkt för aktiva inom den radikalnationalistiska miljön. Rapporten varnar samtidigt för att nätaktivismen, där organisationstillhörighet inte är lika viktigt som tidigare, ökat samt för förekomst av ensamagerande gärningspersoner som inspireras av radikalnationalistisk accelerationism.

Rapporten finns att läsa här

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.