Öppna i webbläsare

VECKA 11 2022-03-17

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Säkerhetspolisen om främmande makt

Som nationell säkerhetstjänst följer Säkerhetspolisen händelseutvecklingen efter Rysslands invasion av Ukraina och de konsekvenser detta får för Sveriges säkerhet. Myndigheten har en intensiv nationell och internationell samverkan. Säkerhetspolisen uppger i ett pressmeddelande, daterat onsdag 16 mars, att i rådande situation ökar behovet av information hos främmande makt och därmed behovet av underrättelseinhämtning. Det finns också en ökad risk för cyberangrepp. Säkerhetspolisen stärker därför motståndskraften hos skyddsvärd verksamhet. Det handlar bland annat om att försvåra och förhindra främmande makts försök att värva agenter och stjäla information. Myndigheten understryker samtidigt att ett starkt totalförsvar bygger på att alla delar i samhället är med och bidrar (Säkerhetspolisen 16/3).

Sverige måste vara berett på en rad olika försök till påverkan från ryskt håll, bland annat att man försöker värva agenter och stjäla information. Det uppgav Anna Sjöberg, som är operativ chef inom Säkerhetspolisen, i en intervju med Sveriges Radio (Ekot 16/3).

Säkerhetspolisen uppger att i rådande situation ökar behovet av information hos främmande makt och därmed behovet av underrättelseinhämtning Illustration: CVE

Europarådet utesluter Ryssland

Europarådet beslöt i tisdags kväll att utesluta Ryssland med anledning av landets anfallskrig mot Ukraina (Europarådet 15/3). Den mellanstatliga organisationen samlade tidigare alla 47 länder på den europeiska kontinenten utom Belarus. Europarådet grundades 1949 i kölvattnet efter andra världskriget för att för att främja demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Rådet stödjer bland annat medlemsstaterna att förebygga och bekämpa terrorism med hjälp av juridiska instrumentet.

Rådet röstade i tisdags enhälligt för att stänga ute den ryska federationen. Några timmar innan omröstningen valde emellertid Ryssland att självmant lämna organisationen. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Europadomstolen är Europarådets viktigaste juridiska verktyg för att värna demokratin. En effekt av att Ryssland lämnar organisationen är att konventionen slutar gälla i landet och att ryska medborgare inte längre kan stämma sin regering i Europadomstolen (DN 15/3).

Farhågor att Ryssland rekryterar legosoldater

Ukraina har skapat en internationell brigad dit utländska stridande kan söka sig. Det förekommer uppgifter om att runt 20 000 utländska medborgare har anslutit sig. Samtidigt finns det andra uppgifter som tyder på att Ryssland kan ha för avsikt rekrytera legosoldater från Syrien till anfallskriget, enligt en analys publicerad i tidskriften Foreign Policy. Ryssland har tidigare i stöttat Assad-regimen militärt och Syrien är ett av landets få allierade. Om syriska soldater involveras i konflikten kan det få effekten att motståndare till den syriska regimen söker sig till Ukraina för att slåss mot Ryssland (FP 15/3).

Den internationella tankesmedjan The Soufan Center (TSC) lyfter i en analys ett scenario att konflikten i Ukraina blir utdragen. Utländska stridande och ryska legosoldater, som Wagnergruppen, opererar redan i landet. Potentiella stridande från Mellanöstern och Afrika, som Kreml påstås vilja rekrytera, kan göra en komplex situation ännu mer komplicerad. Med tiden kan en situation med mer anarki attrahera våldsamma icke-statliga aktörer och andra extremister befarar tankesmedjan. TSC bedömer att även om det inte är sannolikt är det inte är uteslutet att antiryska jihadister från Mellanöstern, Kaukasus eller Centralasien skulle kunna se konflikten som en möjlighet att döda ryska soldater. Det finns också farhågor att Ryssland kan använda aktörer för att begå terroristattacker på europeisk mark och föra konflikten direkt in i Nato. Ryssland har redan i en rad handlingar visat att man är beredd att mörda oliktänkande på brittiskt och tyskt territorium och att ingen hänsyn tas från rysk sida för att skydda civilas liv eller infrastruktur (TSC 14/3).

Omvärldsbevakningen har tidigare tagit upp att den svenska rasideologiska miljön inte tar tydlig ställning i Rysslands anfallskrig mot Ukraina fast svenska
högerextremister tidigare slagits på båda sidor i östra delen av landet. Rysslands
invasion anses visserligen ha provocerats fram av Nato och judiska intressen
samtidigt bedöms kriget utgöra ett ”hot mot vita” enligt Lenita Törning, utredare vid CVE, som
i måndags kommenterade detta till Sveriges Radio (Lunchekot 14/3, inslaget 14
min in).

Ryssland har i en rad handlingar visat att man är beredd att mörda och fängsla oliktänkande och civila Illustration: Unsplash/CVE

Terroristmisstänkt par utvisats till Iran

En man och en kvinna i Stockholmsområdet som utretts för stämpling till terroristbrott genom mord har utvisats till Iran. Paret var fram till mitten av december häktade och har sedan dess suttit i förvar i väntan på utvisningsbeslut från Migrationsverket. De greps i april förra året. Mannen och kvinnan bedömdes enligt Säkerhetspolisen utgöra säkerhetsrisker.

När paret greps 2021 identifierades de som en 29-årig man och en 27-årig kvinna med medborgarskap i Afghanistan. Det har senare framkommit att de levt under falsk identitet i Sverige och är medborgare i Iran. Enligt vice chefsåklagare Hans Ihrman, vid riksenheten för säkerhetsmål, misstänktes paret för att ha för avsikt att mörda människor i ett särskilt syfte. Han uppger att häktningen hävdes då det inte fanns tillräckligt med bevisning för att väcka åtal. I och med utvisningen till Iran har förundersökningen lagts ner. Utvisningen till Iran verkställdes ”ovanligt snabbt och smidigt. De tog emot dem med öppna armar” enligt vice chefsåklagaren (TT/Omni 10/3).

Ett antal länder bedriver underrättelseverksamhet mot Sverige. Ryssland, Kina och Iran utgör de största hoten. Under senare år har dessa länder intensifierat sina säkerhetshotande verksamheter enligt Säkerhetspolisen (10/1). Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) presenterade sin årsöversikt för 2021 den 3 mars. I den tas bland annat upp att underrättelse- och säkerhetstjänsterna i Iran, Ryssland och Kina är resursstarka aktörer. Deras agerande utomlands kan innefatta våldsanvändning även i fredstid (Försvarsmakten 3/3).

Dansk man åtalas för landsförräderi

En 31-årig man i Danmark från Århus-området riskerar livstids fängelse för landsförräderi. Orsaken är att han under flera år stred för terroristorganisationen Islamiska staten (IS) i den väpnande konflikten i Syrien, där den danska staten var en av motparterna. Den danska åklagarmyndigheten skriver i ett pressmeddelande att det är första gången som en medborgare i landet åtalas enligt en särskild paragraf om landsförräderi. Statsadvokaten för Köpenhamn bedömer att brottet är särskilt grovt, eftersom det har pågått under en lång period och mannen aktivt har deltagit i strider.

Den åtalade, som tidigare utlämnats av Turkiet, har suttit häktad sedan han anhölls i november 2019. Han är även misstänkt för andra terrorismrelaterade brott än landsförräderi. Tillsammans med tre andra män har han i ett videoklipp, som publicerats på internet, uppmanat till brott mot ett antal namngivna danska personer. Han anklagas även för att ha skjutit på bilder som föreställt dessa utpekade individer. Mannen misstänks också ha försökt att rekrytera andra personer till IS (Anklagemyndigheden 9/3).

År 2015 trädde paragrafen i kraft som möjliggör åtal av danska medborgare för landsförräderi om de deltar i en väpnad konflikt där den danska staten är en motpart. Vid särskilt försvårande omständigheter kan en åtalad dömas till livstids fängelse (TT/SvD 9/3).

Norsk terrorlistad konvertit gripen i Jemen

Den norske säkerhetspolisen (PST) bekräftar till NRK att den internationellt efterlyste norrmannen Anders Cameroon Østensvig Dale har gripits i Jemen. Den 43-årige mannen anslöt sig till al-Qaida i Jemen, AQAP, för drygt tio år sedan. Enligt amerikanska myndigheter har Dale utbildats i terrorism och lärt sig att hantera sprängämnen och tillverka olika typer av bomber i Jemen. Norska UD har inte erbjudit mannen konsulär hjälp och det är oklart om han kommer att utlämnas till Norge (NRK 7/3).

År 2012 förekom anonyma uppgifter från olika säkerhetstjänster att Dale var beredd att utföra terroristattentat i västvärlden, vilket hans norska pass skulle underlätta (NRK 25/6 2012). Den norske medborgaren placerades 2014 på FN:s säkerhetsråds sanktionskommittés lista för att bland annat försvåra internationellt resande och möjlighet att utföra terroristattentat i olika länder (FN 23/9 2014). Samma år sattes han även på USA:s terroristlista som en ”specially designated global terrorist” eftersom han bedömdes utgöra hot mot amerikanska intressen (Reuters 15/7 2014).

Enligt stiftelsen Doku har 43-åringen en bakgrund i vänsterradikala grupper och har även kandiderade för Miljöpartiet de gröna i kommunvalet i Oslo 2007. Dales intresse för islam uppges ha påverkats av 11 septemberattackerna 2001 och hans engagemang i Palestinafrågan (Doku 9/3).

CVE talar på minneskonsert 7 april

Fem år har gått sedan terroristattentatet på Drottninggatan i Stockholm där en ensam gärningsman, i en stulen lastbil, dödade fem personer och skadade flera personer svårt. Insamlingsstiftelsen Ebbas Änglar anordnar en minneskonsert med stipendieutdelning för att hedra alla de som drabbades den 7 april 2017. Medverkande talare är Jonas Trolle, chef för CVE, och Anja Frey, chef för Fryshuset.

Tid: Torsdag 7 april kl. 18:00

Plats: Studion, Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Evenemanget sänds även digitalt.

Mer information om minneskonserten hittar du här

Läs mer om terrorattentatet i Stockholm 2017 här (NE)

CVE presenterar omvärldsanalys 21 april

Trygg och Säker är mötesplatsen för yrkesverksamma som arbetar med trygghets- och säkerhetsfrågor inom det offentliga Sverige. Årets konferens anordnas 20–21 april i Stockholm. Den 21 april presenterar Jonas Trolle, chef för CVE, en övergripande omvärldsspaning om våldsbejakande extremism. Var finner vi de största hoten mot samhället och demokratin idag? Efteråt följer ett panelsamtal med Jonas Trolle, Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, och Håkan Järvå, psykolog som arbetat mot radikalisering och sekterism.

Program för Trygg och Säker och anmälan hittar du här

CVE bjuder in till Penningtvättsdagarna 3-4 maj

Penningtvättsdagarna 2022 är en ny arena mot penningtvätt och finansiering av våldsbejakande extremism. Konferensen är ett projekt initierat av CVE tillsammans med myndigheterna i samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, samt Hexanova Media Group AB. Penningtvättsdagarna syftar till att sprida information, lärdomar och kunskap för samhällets motåtgärder. Årets konferens anordnas 3-4 maj på Norra latin i Stockholm.

Konferensprogram och registrera anmälan hittar du här

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.