Öppna i webbläsare

VECKA 13 2022-03-31

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

CVE lanserar bedömningsstöd

För att hjälpa yrkesverksamma som känner oro för en person som är på väg eller redan är en del av en våldsbejakande miljö är CVE i färd med att ta fram ett bedömningsstöd. Metodstödet riktar sig främst till socialtjänsten men även till andra aktörer som skola, polis, psykiatri och sjukvården. Arbetet med att ta fram materialet har pågått sedan 2020 och ett antal kommuner ingår nu i ett pilotprojekt som startade denna veckan. Planen är att alla kommuner i landet ska kunna ta del av bedömningsstödet till hösten.

Förhoppningen är att stödet ska leda till tydligare orosanmälningar som görs i tid. Materialet, som kommer att finnas tillgängligt digitalt, innehåller konkreta frågor och vägledning att göra riskbedömningar kring våldsproblematik och extremism. Edvin Sandström, utredare vid CVE, är projektledare för stödet och har gjort en intervju med tidningen ETC om arbete.

”- Vi har märkt i våra samtal med kommuner att många yrkesverksamma har svårt att veta hur det ska hantera sin oro när de möter personer som visar våldsamma tendenser eller är på väg att dras in i extrema miljöer. Man agerar inte på sin magkänsla, och det är inte alltid så enkelt att identifiera riskfaktorer och då gör man inte någon anmälan”, säger Edvin Sandström (ETC 30/3).

Materialet innehåller konkreta frågor och vägledning att göra riskbedömningar kring våldsproblematik och extremism Illustration: CVE

Svenska extremister vill delta i kriget i Ukraina

Det finns ett intresse bland svenska våldsbejakande extremister att resa till Ukraina och strida mot Ryssland. Det uppger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism på Säkerhetspolisen, i en intervju med TT publicerad 27 mars. Han uppger att det rör sig om personer inom både den högerextrema och den islamistiska miljön. Myndigheten vill dock inte ange hur många i extremistmiljöerna som har en avsikt att resa eller som redan har rest till Ukraina. Det finns inte uppgifter om uttalad vilja att strida på den ryska sidan.

Enligt Säkerhetspolisen förekommer det sannolikt många olika drivkrafter bakom att vilja delta i konflikten. Det kan till exempel handla om spänningssökande eller att man önskar höja sin förmåga att hantera vapen och sprängmedel. På sikt kan sådana erfarenheter utgöra ett hot mot Sverige. I synnerhet om de med stridserfarenhet är traumatiserade eller mer radikaliserade. Det är emellertid inte förbjudet att delta i det här kriget. Enligt svensk lagstiftning är endast kriminaliserat att resa utomlands om syftet är kopplat till terrorism. Säkerhetspolisen bedömer att deras uppdrag därför är att göra hotbildsbedömningar av de som återvänder från kriget till Sverige. Enligt obekräftade uppgifter har över 600 svenskar rest för att strida i Ukrainas internationella brigad för utlänningar. De frivilligas bakgrund uppges kontrolleras innan avresa för att utesluta kopplingar till våldsbejakande extremism.

I intervjun varnar Säkerhetspolisen även för att vi behöver ha beredskap för okända hot i form av proxy-attentat i syfte att destabilisera både Sverige och EU (TT/Omni 27/3)

Enligt obekräftade uppgifter har över 600 svenskar rest för att strida i Ukrainas internationella brigad för utlänningar. Illustration: Unsplash/CVE

Lät sonen bli IS-barnsoldat – dom överklagas

Åklagarsidan, men även försvaret, har överklagat domen från Stockholms tingsrätt som kom i början av mars rörande en 49-årig kvinna som medverkat till att hennes minderårige son var barnsoldat för terroristorganisationen Islamiska staten (IS). Åklagarna är av uppfattningen att kvinnan har haft en pådrivande roll och därför bör dömas till ett hårdare straff (TT/Aftonbladet 25/3).

Kvinnan, som är från Halland, dömdes till sex års fängelse mot sitt nekande den 4 mars. Åklagarnas bedömning är att pojken utbildats, tränats och använts i strid och för propaganda under flera år som led i IS krigföring. Pojken avled vid 16 års ålder. Tingsrättens uppfattning var att sonens uppdrag som barnsoldat skett i enlighet med moderns övertygelser och att hon varken försökt hindra eller skydda honom (SVT 4/3).

Webbinarium: Föräldraansvaret i krig

Domen från Stockholms tingsrätt den 4 mars är unik, det är första gången som brottet grov krigsförbrytelse genom användande av barnsoldat prövats rättsligt i Sverige. Målet väcker frågor om hur krigsförbrytelsen är reglerad i svensk rätt, om föräldraansvar i krig och frågor om medverkan och medhjälp. Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, håller ett kostnadsfritt digitalt föredrag via Zoom om detta som är öppet för allmänheten.

Datum: tisdag 19 april 2022

Tid: 12.00 – 13.00

Mer information om webbinariet här

Danmarks terroristhotbedömning 2022

Under tisdagen (29/3) publicerade danska Center för terroranalys (CTA) sin årliga terroristhotbedömning för Danmark. CTA bedömer att terroristhotet mot Danmark kvarstår på nivån ”allvarlig”, hotnivå 4 av 5. Detta innebär att det finns ett erkänt terroristhot med kapacitet, avsikt och planering. Det främsta hotet kommer från våldsbejakande islamistisk extremism (allvarlig hotbild, nivå 4), följt av våldsbejakande högerextremism (generell hotbild, nivå 3). Om ett terroristattentat skulle ske i Danmark är det sannolikt att det utförs av en ensamagerande gärningsperson eller en mindre grupp.

CTA bedömer att coronapandemin i sig inte är en väsentlig drivkraft för terroristhotet i Danmark, men att den har bidragit till att göra hotbilden mer komplex. De lyfter bland annat fram den hård kritik mot myndigheters hantering av pandemin och understryker att majoriteten av denna kritik är fredlig, men att det funnits kritik både i Danmark och andra europeiska länder som tagit i uttryck i form av hot mot bland annat experter, förtroendevalda och myndighetsföreträdare, samt planering och genomförande av våldshandlingar. Rapporten lanseras även ett nytt begrepp, ”regeringsfientlig extremism”. Det definieras som aktörer vilka accepterar och uttrycker behov av att använda våld mot exempelvis förtroendevalda. CTA bedömer emellertid att terroristhotet från dessa regeringsfientliga extremister i Danmark är begränsad (hotnivå 2).

Terroristhotet från vänsterextremister uppges ha minskat och betraktas av sådan karaktär att CTA sänker hotnivån från begränsad till ”minimal” (hotnivå 1). Enligt PET:s definitioner innebär det att det inte finns några indikationer på något terroristhot. Det saknas avsikt, förmåga eller båda. CTA bedömer dock att den för närvarande låga beredskapen för våld bland danska vänsterextremister kan komma att öka om till exempel högerextrema våldsdåd eller terrorism inträffar i landet.

Källa: CTA 2022

Rapporten beskriver djupgående kring extremistmiljöerna i Danmark, samt kortfattat om incels, klimataktivister, så kallade "sovereign citizen”-rörelser, Ryssland-Ukraina-konflikten och terroristhoten mot Grönland och Färöarna.

Läs CTA-rapporten ”Assessment of the terrorist threat to Denmark, March 2022” här (pdf, engelska)

Center för terroranalys (CTA) inrättades inom Danmarks nationella säkerhets- och underrättelsetjänst (PET) 2007 som en del av genomförandet av regeringens handlingsplan för kampen mot terrorism. Analyserna syftar till att ge danska myndigheter ett bättre underlag för att förebygga och motverka terroristattentat.

Flera terrordåd i Israel

Sedan förra veckan har det skett tre terroristattentat i Israel, där totalt elva människor har dödats. Terroristorganisationen IS uppges ha tagit på sig ansvaret för två av dessa dåd. Enligt premiärminister Naftali Bennett har Israel gripit eller förhört fler än 200 personer efter attackerna. Premiärministern uppmanar israeler som innehar vapen att bära dessa i offentligheten.

Utöver dessa attacker har en palestinsk man dödats efter att ha knivhuggit en israel på en buss. I samband med att israeliska soldater gått in i ett flyktingläger på den ockuperade Västbanken, med uppdrag att gripa misstänkta personer, har två palestinier dödats och ett tiotal skadats. Den väpnade extremiströrelsen Islamiska jihad har offentliggjort att organisationen mobiliserar med anledning av detta (TT/Omni 31/3).

Den israeliska polisen har efter de tre terroristattentaten höjt beredskapen till högsta nivån sedan kriget mot Gaza förra året. Säkerhetstjänsten befarar att detta rör sig om en ny typ av tillvägagångsätt eftersom terroristerna använt skjutvapen snarare än knivar. IS har tagit på sig två av attackerna och tidigare har terroristorganisationen inte haft någon stor närvaro Israel. Det är emellertid inte fastställt om terroristerna agerat på uppdrag av IS eller om det rört sig om enskilda initiativ (Ekot 30/3).

Är utvecklingen en ny våg av terror i Israel? Detta ämne diskuterade Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent och Anders Persson, statsvetare vid Linnéuniversitetet i Studio Ett i onsdags. Lyssna på inslaget här.

Läs även The Soufan Centers kortanalys om de senaste terroristattentaten i Israel (31/3).

Brittisk högerextrem terrorcell skyldiga

Fyra medlemmar i en brittisk högerextrem terroristcell som tillverkade 3D-printade pistoldelar och hyllade högerextrema terroristattentat har ansetts skyldiga till en rad olika brott som ska ha skett mellan januari och maj 2021 (BBC News 22/10 2021). Tre av medlemmarna kommer från West Yorkshire och den fjärde från Wales. Samtliga, tre män och en kvinna, nekar till anklagelserna.

I maj förra året greps fem personer, varav en 16-årig pojke, misstänkta för högerextrem terrorism (BBC News 1/5 2021). Deras Telegram-chatt hade blivit infiltrerad av kontraterrorismpolis utan deras vetskap. Medlemmarna ska ha använt snabbmeddelandetjänsten för att utbyta terroristmanualer, delat rasistisk ideologi och videoklipp på illdåd (BBC News 20/1). Åklagare säger att gruppen beskrev högerextrema terrorister som Oklahoma City-bombaren Timothy McVeigh och Anders Behring Breivik som helgon och att gruppen hade ett aktivt intresse för tillverkning av sprängämnen och vapen.

En av de åtalade befanns skyldig till spridning av terrorisminnehåll, innehav av artiklar för terroriständamål och insamling av information som strider mot Terrorism Act. Domaren i målet uppger att han hoppas kunna fastställa domar för de fyra medlemmarna före slutet av maj 2022 (BBC News 29/3).

3D-printade vapen användes första gången inom terrorism i det högerextrema terroristattentatet i Halle den 9 oktober 2019, där två personer omkom. Gärningspersonen hoppades på att inspirera andra till att använda teknologin till dödlig användning (CTC Sentinel 18/12 2019).

IS har en ny ledare

Den 10 mars offentliggjorde terroristorganisationen IS i ett ljudmeddelande på sina sociala mediekanaler att organisationen har en ny ledare. Meddelandet bekräftade också den tidigare ledaren ”kalif” Abu Ibrahim al-Hashimi al-Qurayshi död, som utlöste en självmordsbomb i samband men en amerikansk militäroperation mot hans gömställe i nordvästra Syrien den 3 februari (The Guardian 11/3). Abu Ibrahim valdes till den nya kalifen för IS av shurarådet bara en vecka efter den tidigare ledaren Abu Bakr al-Baghdadis död i oktober 2019 (The Long War Journal 3/2).

Den nya kalifen för IS uppges vara Abu al-Hasan al-Hashimi al-Qurashi. I ljudmeddelandet uppgavs det att Abu Ibrahim hade utsett sin efterträdare innan han dog, men kom i övrigt att erbjuda knapphändig information om vem han egentligen är (NY Times 10/3). Dagen efter meddelandet avslöjade Reuters uppgifter om att Abu al-Hasan ska vara bror till al-Baghdadi, som styrde organisationen från 2010 fram till hans död (Reuters 11/3). Flera jihadistiska grupperingar har svurit trohet (bayʻa) till IS-ledaren Abu al-Hasan (Jihadology 11/3).

Inbjudan CVE:s årliga konferens

Välkommen till CVE:s årliga konferens på temat hur vi kan förebygga och arbeta mot våldsbejakande extremism. Konferensen är kostnadsfri och riktar sig till yrkesverksamma. Konferensen kommer bland annat att ta upp hur vi kan förhindra skolattentat, nationell- och internationell lägesbild av de våldsbejakande extremistmiljöerna och en presentation av CVE:s nya metod- och samtalsstöd om hur man kan upptäcka, bedöma och utreda våldsbejakande extremism.

Datum: 23-24 maj

Plats: Stockholm Hilton Hotell vid Slussen

Mer information och anmälan här

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.