Öppna i webbläsare

VECKA 14 2022-04-08

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut veckovis och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Fem år sedan Drottninggatan

Den 7 april var det fem år sedan fem personer dödades och flera andra skadades svårt i samband med terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Jonas Trolle, chef CVE, jobbade som biträdande chef för Södermalmspolisen dagen då terrorattacken inträffade.

Sveriges Radio har intervjuat honom om hur väl rustat Sverige är idag mot våldsbejakande extremism (VBE). Trolle lyfter bland annat oron för att allt yngre personer radikaliseras, via digitala plattformar, och att det ofta finns en komponent av psykisk ohälsa. Han betonar också vikten av att verkställa utvisningar av utländska medborgare som bedöms utgöra säkerhetshot. Trolle adresserar även behovet av att yrkesverksamma får evidensbaserade verktyg för att göra bedömningar av VBE (P1-morgon 7/4).

Insamlingsstiftelsen Ebbas Änglar anordnade på årsdagen en minneskonsert för att hedra alla de som drabbades av terrordådet den 7 april 2017. Cheferna för CVE och Fryshuset var inbjudna talare. Minneskonserten kan ses i efterhand via stiftelsens Facebook-sida. I samband med minneskonserten underströk CVE vikten av att hela samhället, inte bara polisen, motverkar den våldsbejakande extremismen för att öka säkerheten (TV4 7/4).

Antalet utländska personer som utgör säkerhetshot ökar

Säkerhetspolisen ser en ökning av antalet utländska medborgare som kan klassas som säkerhetshot. Myndighetens presstalesperson uppger till Sveriges Radio att man måste lägga stora resurser på uppföljning av individer som egentligen saknar rätt att vistas i Sverige. Det rör sig om personer som har avsikt och förmåga att begå till exempel terrorbrott i Sverige men också aktörer som kan bedriva säkerhetshotande verksamhet för främmande makt. Förra året ökade antalet såna personer med 25 procent, från omkring 200 till drygt 250 stycken. Även om det finns utvisningsbeslut kan utvisningarna vara svåra att verkställa då personerna riskerar dödsstraff eller tortyr i sina hemländer (Ekot 1/4).

CVE:s metodstöd testat i kommuner

Dagens Nyheter uppmärksammar att CVE är i färd med att ta fram ett metodstöd för att bedöma våldsbejakande extremism utifrån forskning och beprövad erfarenhet. ”Bedömningsstöd för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism” som är titeln på projektet, har inspirerats av liknande verktyg som finns i andra länder. Materialet riktar sig främst till socialtjänsten men även till andra aktörer som skola, polis, psykiatri och sjukvård. För närvarande pågår en pilot där materialet testat i åtta kommuner i hela landet. Planen är att metodstödet finns tillgängligt för alla kommuner i höst.

Artikeln inkluderar en faktaruta med riskfaktorer som CVE har identifierat. Några exempel är: känsla av att vara kränkt eller utsatt för orättvisa, instabilt mentalt tillstånd, historik av att avhumanisera personer som uppfattas som motståndare och svårigheter att följa lagar och regler (DN 3/4).

Materialet innehåller konkreta frågor och vägledning att göra riskbedömningar kring våldsproblematik och extremism Illustration: CVE

Webbinarium om välfärdsbrott 27 april

Brottsförebyggande rådet (Brå) och CVE bjuder in till webbinarium med utgångspunkt i den nya Brå-rapporten ”Välfärdsbrott mot kommuner och regioner – Fusk och oegentligheter bland företag och föreningar”.

Kommuner och regioner köper sedan 1990-talet in allt mer välfärdstjänster från företag och föreningar, och en del av utbetalningarna hamnar i fel händer och riskerar att göda kriminalitet och våldsbejakande extremism. Tillståndsplikt och bättre uppföljning behövs för att komma åt välfärdsbrottsligheten är en slutsats i rapporten. Det handlar om tjänster för över 150 miljarder per år och omfattar en stor bredd av verksamheter, som vård, äldreomsorg, utbildning och barnomsorg. Rapporten undersöker också föreningsbidrag.

Tid: 27 april kl. 13.00–16.00

Mer information och anmälan hittar du här

Tyskland repatrierar kvinnor och barn

Förra veckan bekräftade Tysklands utrikesdepartement i ett pressmeddelande (30/3) att landet har repatrierat tyska kvinnor med barn från IS-lägret Roj i nordöstra Syrien. Insatsen gjordes med stöd från USA och det kurdiska självstyret. Sammanlagt handlar det om åtta kvinnor och 27 barn. Utrikesminister Annalena Baerbock understryker i uttalandet att barnen är offer för IS och att mödrarna måste ställas till svars för sina handlingar. Det framgår även att majoriteten av berörda tyska barn, vars mödrar är villiga att återvända till Tyskland, nu är repatrierade. Den federala polisen har bekräftat att flera av kvinnorna, som är mellan 23-36 år, är gripna misstänkta för att terroristrelaterad brottslighet. Andra är fortfarande under utredning (Deutsche Welle 31/3).

I oktober förra året repatrierade Tyskland åtta mödrar och 23 barn från Roj. Samtidigt repatrierade grannlandet Danmark tre kvinnor och 14 barn (BBC News 7/10 2021; SvD 7/10 2021).

Oro för försvunna barn efter fängelseattack

I ett pressmeddelande från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR 1/4) uttrycker flera oberoende människorättsexperter farhågor för vad som hänt de uppskattningsvis 100 barn som försvunnit efter IS-attacken mot det kurdiskadministrerade fängelset Ghwaryan i nordöstra Syrien i januari. Tidigare har människorättsorganisationen Human Rights Watch uppgett att omkring 700 pojkar ha befunnits sig i fängelset, vissa så unga som 12 år (HRW 4/2).

FN:s oberoende experter uttrycker även oro för välbefinnandet hos de barn som fortfarande hålls i interneringscenter i nordöstra Syrien. I uttalandet från FN finns krav på att barnen får stöd och omedelbart repatrieras. För de barn som inte kan repatrieras bör det hittas en internationell lösning.

Eskalerande våld i Israel

Under de senaste veckorna har en våg av terroristattentat skakat Israel. Det senaste attentatet skedde den 29 mars i den ultraortodoxa förorten Bneik Brak utanför östra Tel Aviv, fyra civila och en polis sköts ihjäl av en ensam gärningsman (The Long War Journal 29/3). Under torsdagskvällen denna vecka dödades ytterligare två personer och ett tiotal skadades i en skjutning i Tel Aviv. Israelisk polis misstänker att även detta dåd rör sig om en terroristattack (SVT 7/4).

Två attentat under de senaste veckorna ska ha utförts av gärningspersoner med påstådda kopplingar till IS. Terroristorganisationen har tagit på sig ansvaret för en skjutning i staden Hadera (25/3) där två gärningspersoner dödade två israeliska poliser och skadade flera. Skjutningen kom bara dagar efter ett knivattentat i Be'er Sheva (22/3) som resulterade i fyra civila dödsfall. Även denne gärningsman misstänks ha kopplingar till IS (The Long War Journal 27/3).

I lördags den 2 april uppgav israelisk polis att säkerhetsstyrkor dödade tre medlemmar från terroristgruppen Palestinska islamiska jihad (PIJ) efter att en eldstrid bröt ut i samband med en räd nära staden Jenin i norra Västbanken. Fyra israeliska soldater ska ha skadats varav en allvarligt. De israeliska styrkorna uppges ha avlyssnat när terroristcellen var på väg att genomföra en attack. PIJ har bekräftat de tre dödsfallen, skriver Deutsche Welle (2/4).

Händelsen sammanfaller med början av den muslimska högtiden ramadan. Förra året skedde sammandrabbningarna mellan israeliska styrkor och palestinier som besökte al-Aqsa-moskén, i samband med ramadan, i det annekterade östra Jerusalem. Det ledde till en elva dagar lång konflikt mellan Israel och Hamas (AP News 21/5 2021).

Utländska stridande i Ukraina

I början av april publicerade den internationella tankesmedjan The Soufan Center (TSC) rapporten “Foreign Fighters, Volunteers, and Mercenaries: Non-State Actors and Narratives in Ukraine” som diskuterar betydelsefulla faktorer rörande kriget i Ukraina. Det rör sig bland annat om ökad inblandning av icke-statliga aktörer som utländska stridande, olika narrativ om konflikten, särskilt högerextrema sådana, och desinformation .

Även om få av de frivilliga stridande antas ha högerextrema intentioner eller kopplingar finns en risk att högerextremister reser för att strida mot Ryssland. Om konflikten fortsätter kan mobilisering av utländska stridande accelerera. Därför är det angeläget att stater och myndigheter förbereder sig på att hantera konsekvenser och risker förknippade med fenomenet. Inblandningen av privat militär, som ryska Wagnergruppen, och potentialen för ytterligare proxyaktörer, bidrar till komplexitet.

Rapporten diskuterar sambandet mellan statligt stödda kampanjer och extremistiska budskap. Ryssland har motiverat anfallskriget med att Ukraina måste av-nazifieras. Ryssland förlitar sig på desinformation med detta narrativ samtidigt som man, inkonsekvent nog, odlar relationer med högerextrema aktörer. Detta kan på sikt påverka högerextrema transnationella nätverk. I rapporten presenterar tankesmedjan flera policyrekommendationer, bland annat att det rättsliga ramverket för utländska stridande behöver förtydligas och att det internationella samarbetet för att motverka desinformation, hatretorik och hets på nätet måste stärkas.

Läs rapporten här

I samband med rapportsläppet anordnade TSC ett webbinarium, “Foreign Fighters, Volunteers, & Mercenaries: Parsing Non-State Actors in the Ukraine-Russia Conflict”, där flera experter diskuterar utmaningarna med det ökande antalet icke-statliga aktörer i Ukraina. Se webbinariet här

Förra veckan (31/3) sände även den internationella tankesmedjan International Centre for Counter-Terrorism (ICCT) ett webbinarium på liknande tema ”Foreign Fighters in Ukraine: Myths and Realities”. Talarna diskuterade bland annat Azovrörelsen, samt det växande hotet från högerextremism som en global utmaning i relation till Ukrainakonflikten.

Medverkande talare Kacper Rekawek, forskare vid Center for Research on Extremism (C-REX, Oslo universitet), och Michael Colborne journalist vid Bellingcat, har båda publicerat böcker om Azovrörelsen.

Se briefingen här

Relaterade lästips

How are Putin’s Far-Right Fans in the West Reacting to His War (War on the Rocks 18/3 2022)

Making the Most of Foreign Volunteers in Ukraine (War on the Rocks 7/3 2022)

The Forgotten Front: Dutch Fighters in Ukraine (ICCT 16/7 2021)

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.