Öppna i webbläsare

VECKA 20 2022-05-20

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut varannan vecka och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Penningtvättsdagarna lockade 350 deltagare

Penningtvättsdagarna, som anordnades 3–4 maj, är ett samverkansprojekt initierat av CVE tillsammans med myndigheter i samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. I samordningsfunktionen ingår bland annat Finanspolisen, Spelinspektionen och Säkerhetspolisen. Exekutiv arrangör var Hexanova Events. Över 350 personer deltog i konferensen och de flesta av dem arbetar inom bank- och finansvärlden.

"– Vår förhoppning är att denna typ av konferens ska bli ett återkommande arrangemang som höjer kompetensen och medvetenheten om dessa frågor", säger Joakim von Scheele, utbildningsansvarig för CVE (Offentliga Affärer 3/5).

Konferensen inleddes av finansmarknadsminister Max Elger (S) som höll ett anförande med rubriken ”Så skapar vi goda förutsättningar för att bekämpa penningtvätt och brott mot välfärden”. En annan föreläsare var Fredrik Hallström, enhetschef för kontraterrorism och författningsskydd vid Säkerhetspolisen, som redogjorde för hotet från våldsbejakande extremism mot Sverige. Han betonade att staten i högre grad måste motverka att offentliga medel göder våldbejakande aktörer.

Offentliga Affärer har med två artiklar uppmärksammat konferensen. Läs mer om programmet dag ett och dag två. Penningtvätt och finansiering av terrorism är internationella problem som utgör allvarliga hot mot det finansiella systemet och dess institutioner, och i förlängningen även ekonomin och den allmänna säkerheten.

Läs mer om regeringens arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism här

CVE samlade aktörer mot skolattacker

CVE har under våren anordnat två rundabordssamtal om förebyggande arbete mot skolattacker. Den 16 mars hölls en sammankomst med ett större antal aktörer. Den 6 maj genomfördes ett uppföljande rundabordssamtal med Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Skolverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner. Syftet med det senaste mötet var att diskutera lägesbild, behov och rollklargöring.

Under det senaste året har ett ökat antal yrkesverksamma från skolor kontaktat CVE för att få stöd i hur de ska förstå och hantera oro för elever som uttrycker intresse för våldsbejakande extremism. Det har även skett skolattacker i Sverige med koppling till våldsbejakande extremism. På många håll i skolans värld pågår för närvarande arbeten utifrån PDV (pågående dödligt våld). CVE ser emellertid behov av att i högre grad fokusera på det förebyggande arbetet och samverkan mellan skola, socialtjänst och polis. Frågan lyfts även kontinuerligt i centrets skolnätverk.

CVE ser behov av att i högre grad fokusera på det förebyggande arbetet och samverkan mellan skola, socialtjänst och polis.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Regeringens rundabordssamtal om säkerhet i skolan

Den 5 maj anordnade regeringen ett rundabordssamtal om hur säkerheten för elever och personal i skolan kan stärkas. Bland deltagarna fanns bland annat företrädare för CVE, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten, Skolverket, Skolinspektionen, Sveriges Kommuner och Regioner och Säkerhetspolisen.

CVE redogjorde för centrets pågående arbete i frågan samt för Brottsförebyggande rådets (Brå) publikation Skolundersökning om brott 2019. Studien visar bland annat att nästan hälften av eleverna (48 procent) uppgav att de hade utsatts för olika typer av brott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Skolmiljön var en av de vanligaste brottsplatserna.

Gemensamt för de våldsdåd i skolmiljö som skett i Sverige är att gärningsmännen har varit unga och haft problem med psykisk ohälsa på olika sätt. Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) uppgav, i samband med rundabordssamtalet, att elevhälsan därför måste stärkas. Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) betonade att samverkan mellan skolan, socialtjänsten, polisen, hälso- och sjukvården och ibland även Säkerhetspolisen, är avgörande för att förhindra våldsdåd i skolan.

Läs mer. Artikel om regeringens rundabordssamtal om hur säkerheten i skolan kan stärkas hittar du här

Se webbinarium om välfärdsbrott

Den 27 april ordnade CVE och Brå ett webbinarium om välfärdsbrott mot kommuner och regioner. Nu finns inspelningen tillgänglig på CVE:s och Brås webbplatser.

Webbinariet riktar sig främst till yrkesverksamma som arbetar mot välfärdsbrott inom kommuner, regioner och samverkande myndigheter, samt poliser och kommunala samordnare mot våldsbejakande extremism och brottsförebyggande arbete.

Skärmbild: YouTube/CVE

Lagrådsremiss för statligt stöd till civilsamhälle och trossamfund

Under tisdagen meddelade Justitiedepartementet och Kulturdepartementet via pressmeddelande och presskonferens att regeringen föreslår lagstiftning med nya demokrativillkor för starkare kontroll över statliga stöd till civilsamhälle och trossamfund. Förslagen presenterades av kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) och integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S).

De nya lagstadgade demokrativillkoren ska säkerställa att statligt stöd enbart går till organisationer som respekterar demokratins idéer och samhällets grundläggande värderingar. De som utövar eller uppmuntrar till våld, tvång eller hot, som diskriminerar individer eller grupper, eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde erhåller inte stöd. Det blir också möjligt att upphäva rätten till stöd för trossamfunden. Lagrådsremissen föreslår bland annat att beslut om vilka trossamfund som har rätt till stöd flyttas från regeringen till myndighet och kommer att kunna överklagas. Definitionen av trossamfund blir också mer konfessionsneutral, skriver departementen. Under presskonferensen nämndes CVE och Säkerhetspolisen som eventuella framtida expertfunktion.

De nya lagarna och lagändringarna föreslås att träda i kraft den 1 januari 2023.

Se pressmeddelandet och presskonferensen här

Skolattacken i Kristianstad – rättegång inledd

Under tisdagen inleddes rättegången i Kristianstads tingsrätt mot den 17-årige pojken som attackerade sin gymnasieskola i Kristianstad i januari. Den 10 januari gick den då 16-årige eleven, beväpnad med fyra knivar, till attack mot lärare och elever på skolan. En lärare kom att skadas lindrig och en elev blev allvarligt skadad i attacken. I början av maj åtalades pojke för tre fall av försökt till mord och två fall av grovt olaga hot (Åklagarmyndigheten 6/5). 17-åringen förnekar mordförsök men erkänner grov misshandel, uppger försvaret (SvD 17/5).

Enligt förundersökningen uppger pojken att han planerat skolattacken en vecka innan det inträffade. Under samma tid har han haft kontakt med den nu 16-årige pojken som dömts för att ha utfört en attack mot sin skola i Eslöv förra året. I detta fall förhördes den nu åtalade 17-åringen som vittne. De båda ska haft tät kontakt med varandra. 17-åringen hade även skrivit en lista över tänkbara måltavlor på sin skola, innehållandes namn på elever och lärare som han ska ha irriterat sig på, skriver TT/DN (17/5).

Tidigare har åklagare Pernilla Tallinger beskrivit att pojken har mått dåligt och att skolattacken var ett uttryck för detta psykiska tillstånd (TT/Aftonbladet 6/5). Pojken har författat flera dokument innan dådet och i ett av dem tas planering av attacken upp.

Något uppsåt eller tanke om att försöka döda någon fanns aldrig, har försvarsadvokat Björn Attnarsson tidigare uppgivit för TT. Rättegången i Kristianstad tingsrätt pågår under fem dagar (TT/DN 17/5).

Enligt förundersökningen uppger pojken att han planerat skolattacken en vecka innan det inträffade. Fotoillustration: Unsplash/CVE

Återvändande kvinnor - utmaning för Kriminalvården

Kriminalvården uppger till Sveriges Radio att dömda kvinnor med koppling till terroristorganisationen IS är en svår grupp att hantera för myndigheten. Personal på kvinnoanstalterna har därför fått särskild utbildning för att kunna hantera dem, säger Anders Forsgren, sakkunnig på våldsbejakande extremism på Kriminalvården, till P4 Göteborg.

”- Vi vill ge en tydligare bild av hur radikalisering fungerar och av kvinnans roll inom jihadismen. Det handlar om att fostra fram personer i rätt ideologi”, säger Forsgren.

Forsgren menar att korrekta riskbedömningar måste göras så att kvinnorna inte får möjlighet att sprida sin ideologi på anstalterna, vilket skulle var ett stort misslyckande.

I mars dömdes en 49-årig kvinna från Halmstad, mot sitt nekande, för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott till sex års fängelse. Domen är unik. Det är den första mot en återvändande kvinna med koppling till IS. Tingsrättens slutsats var att kvinnan inte förhindrat att hennes 12-årige son blev barnsoldat för IS i Syrien (SR P4 Halland 4/3). Kvinnan sitter just nu på anstalten Hinseberg i väntat på Kriminalvården utrett vart hon ska avtjäna sitt fängelsestraff.

Hör radioinslaget här (SR P4 Göteborg 12/5)

Misstänkta IS-resenärer vill underkänna åtal

Två bröder som står anklagade för att ha försökt resa till IS kräver nu att åtalet ogillats. De åtalade, som är i 40–45-årsåldern, greps efter en insats av Säkerhetspolisen i februari på Landvetter flygplats när de båda var på väg till Turkiet för vidare resa till Syrien, Iran eller Libyen.

I början av maj åtalades de två männen av åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål för resandebrott enligt lagen om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. Det är första gången lagen prövas sedan den ändrades gällande resandebrott (Åklagarmyndigheten 4/5). Båda männen är misstänkta på sannolika skäl, vilket är den högre misstankegraden.

Förra veckan lämnade de åtalade männens advokater yrkanden till tingsrätten i Göteborg där de skriver att rätten bör ogilla åtalen i sin helhet, eller i alla fall underkänna centrala delar av åklagarens bevisning som lämnats in till tingsrätten. De åtalade anser att de har blivit utsatta för brottsprovokation av utländsk underrättelsetjänst som förmått dem att förbereda och inleda resan.

I en skrivelse till rätten bestrider åklagaren i målet, Henrik Olin, vice chefsåklagare, de båda männens yrkande om att ogilla åtalet eller delar av bevisningen. Enligt åklagaren har männen i chattar tydligt uttryckt att de velat ansluta sig och strida för IS. Samtidig är hans uppfattning att underrättelseinhämtningen i detta fall inte kan likställas med otillåten provokativ åtgärd under en förundersökning. Männens advokater menar dock att varken de eller deras klienter har kunnat granska materialets ursprung.

I utredningsmaterialet finns en promemoria från Säkerhetspolisen där myndigheten uppger att de båda männen rest till Jemen 2012 för att få religiös och militär utbildning av al-Qaida. Enligt Säkerhetspolisen har bröderna året efter rest till Syrien där den äldre brodern ska ha deltagit i strider (DN 10/5).

Högerextremt terroristattentat i USA

En 18-årig man i USA misstänkts för att under lördagen ha utfört en masskjutning i en livsmedelsbutik i Buffalo. Tio människor dödades och ett flertal skadades. Mannen överlämnade sig sedan självmant till polisen. FBI utreder attentatet som ett hatbrott och specifikt som ett fall av rasistiskt motiverad våldsbejakande extremism (FBI 16/5). Elva av de tretton offer som sköts var afroamerikaner (BBC 17/5). Den misstänkte gärningsmannen ska ha livesänt attentatet på datorspelsstreamingplattformen Twitch.

18-åringen misstänkts ha publicerat ett 180-sidigt dokument som beskriver motiv, hans rasistiska världsbild, hyllandet av andra högerextrema extremister och deras attentat, samt attentatsplanering. 18-åringen hävdar att han tidigt under pandemin var ”uttråkad” och spenderat betydande mängder tid på olika typer av webbplatser där han radikaliserats. I dokumentet finns direkta hänvisningar till våldsbejakande högerextremt accelerationistiskt tänkande. Flera delar utgör direkta urklipp från tidigare extremisters efterlämnade dokument, som Christchurch-terroristen så kallade manifest. Ett återkommande tema i dessa tidigare högerextrema terroristers publicerade dokument är bland annat konspirationsteorin om ”det stora folkutbytet” (”the great replacement”), som hävdar att den vita befolkningen medvetet ersätts av icke-vita på grund av demografi och invandringspolitik. Ofta beskrivs agerandet som en judisk konspiration. Buffaloskytten hänvisade till dessa idéer, som exempelvis vitt folkmord, som en motivering till hans handlande.

Under måndagen uppgav polisen i Buffalo att den misstänkte gärningsmannen hade för avsikt att fortsätta döda om han hade lyckats fly brottsplatsen. Gärningsmannen, som korsat delstaten för specifikt rikta in sig på icke-vita människor i livsmedelsbutiken, hade pratat om att attackera ytterligare en butik (CNN 16/5).

Förra året uppges 18-åringen ha genomgått en psykiatrisk undersökning efter att ha hotat att attackera sin skola. Han ska ha yttrat hotfulla kommentarer som gjorde att polis tillkallades till skolan förra våren. 18-åringen kom dock aldrig att anklagas för brott (AP News 17/5).

Lördagens masskjutning i Buffalo var den allvarligaste av en flera dödliga skjutningar under helgen, andra skjutningar har skett i en kyrka i Kalifornien, en loppmarknad i Texas och i North Carolina.

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.