Öppna i webbläsare

VECKA 22 2022-06-03

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut varannan vecka och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Se CVE:s konferens i efterhand

Förra veckan anordnades CVE:s årliga konferens under två dagar i Stockholm. Bland talarna fanns Ahn-Za Hagström, Säkerhetspolisen, Jonathan Leman, Stiftelsen Expo, Michael Krona, Malmö universitet och Robert Örell, Radicalisation Awarness Network (RAN). Det går att se evenemanget i efterhand och hela programmet finns att ta av del på CVE:s webbplats.

Skärmbild: YouTube/CVE

SVT Rapport uppmärksammade att konferensen lyfte frågan om skolattacker och sände ett inslag med Lena Ljungdahl, knuten till CVE:s mobila stödteam, om vikten av förebyggande arbete (Rapport 27/5).

Dagens Nyheter har intervjuat Michael Krona med avstamp i hans föredrag på CVE:s konferens om att IS planerar för kalifatets återkomst. I sin roll som forskare har han studerat jihadistforum under flera år. Krona uppger att han ser en stor mängd kommunikation på svenska bland IS-sympatisörer online, där man uttrycker stöd för terroristorganisationen, och att IS har växlat upp när det gäller att rekrytera nya anhängare (DN 27/5).

Borås fick pris av CVE

Under konferensen delade CVE för första gången ut ett nyinstiftat pris till en kommun som arbetar föredömligt när det gäller att förebygga våldsbejakande extremism. I år uppmärksammas Borås stad. Borås har i rapporter från Försvarshögskolan pekats ut som en kommun med en grogrund för våldsbejakande islamistisk extremism och terroristrekrytering.

Ur motiveringen: "Borås stads arbete med att förebygga våldsbejakande extremism utmärks av en intention att löpande utrusta kommunens yrkesverksamma med kunskap för att förstå, uppmärksamma och hantera fenomenet. Kommunen har prestigelöst bjudit in externa och interna samverkansparter för att gemensamt hitta arbetssätt. Borås stad har också generöst delat med sig av erfarenheter till andra kommuner, myndigheter och aktörer."

Foto: CVE

Peder Englund, avdelningschef för Centrum för kunskap och säkerhet i Borås stad som hanterar våldsbejakande extremism, har intervjuats av TT med anledning av priset. Han uppger att kommunens största utmaning idag är otillbörlig påverkan. Det finns aktörer som vill påverka kommunens invånare och verksamheter att inte respektera demokrati och mänskliga rättigheter (TT/Aftonbladet 24/5). I en annan intervju tar Englund upp att han är övertygad om att det förebyggande arbete är anledningen till att det inte blev upplopp när Rasmus Paludan, partiledare för Stram Kurs, brände en koran i kommunen (Dagens Samhälle 24/5).

Även P1 Morgon har uppmärksammat att CVE har utsett Borås stad till årets kommun för sitt arbete mot våldsbejakande extremism. Hör Peder Englund och Peter Hyllengren, analytiker vid Försvarshögskolan som studerar våldsbejakande miljöer. I inslaget uppmanar Hyllengren andra kommuner att göra studiebesök i Borås för att lära sig av deras förebyggande arbete. Lyssna på inslaget här (25/5).

En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning

I tisdags röstade Sveriges riksdag ja till förslag om ny terroristbrottslag (JuU31). Den nya lagen ska ersätta tre lagar som idag omfattar brott kopplade till terrorism. Den nya lagen ska omfatta terroristbrott, samröre med en terroristorganisation, samt finansiering; offentlig uppmaning; rekrytering; utbildning; och resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet. Dessutom säger riksdagen ja till förslag om skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är ”mindre grova”, inte ska kunna preskriberas. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022 (Riksdagen 31/5).

Expos årsrapport 2021

För två veckor sedan publicerade Stiftelsen Expo sin årliga rapport ”Svensk rasideologisk miljö för 2021”. Syftet med rapporten är att ge en överblick av den så kallade rasideologiska miljön, där de sammanfattar aktiviteter under året, beskriver viktiga händelser och trender, samt ger en prognos för det kommande året.

Enligt rapporten minskade miljöns dokumenterade aktiviteter under året, vilket är det tredje året i rad jämfört med året innan. Minskningen, menar Expo, beror på att den tidigare dominerande organisationen Nordiska motståndsrörelsen (NMR) fortsätter att ha problem efter interna splittringar. Samtidigt har andra grupperingar inte samma fokus på utåtriktad aktivism som NMR. Minskningen förklaras också av ett generationsglapp där tonåringar och unga vuxna istället lockas av digitala högerextrema gemenskaper.

Expo menar att protesterna mot vaccinbevis innebar en ny rekryteringsyta för miljön och radikaliserade den så kallade konspiratoriska miljön. Kriget i Ukraina har skapat problem för den rasideologiska miljön. Synen på kriget och den ryske presidenten Vladimir Putin skapar intern friktion och flera av grupperingarna tvingas att parera frågan, både internt och gentemot allmänheten.

Flera högerextrema grupperingar kandidera i valet. Det finns en stor risk att deras valsatsning kommer att innebära ökad rasism mot minoriteter, attacker och uthängningskampanjer mot politiska motståndare och ökad desinformation, skriver Expo i årsrapporten.

Läs rapporten på Expos webbplats här

Utredning om ett utvidgat utreseförbud för barn

I mars 2021 tillsatte regeringen en utredning som skulle se över huruvida utreseförbudet för barn bör utvidgas. Ett viktigt skäl för detta var att svenska myndigheter har mycket begränsade möjligheter att agera i andra länder när barn har förts utomlands eller lämnat Sverige. Utredningen, som genomfördes av juristen Lars Sjöström på uppdrag av Socialdepartementet, är nu publicerad.

För att skydda barn som riskerar att fara illa i samband med utlandsvistelser föreslår utredningen att tillämpningsområdet för utreseförbudet ska utvidgas. Utredningen föreslår också att straffansvaret för brottet egenmäktighet med barn utvidgas. Dessutom föreslår Regeringskansliet olika åtgärder för att beslutade utreseförbud ska kunna upprätthållas effektivt. Regeringskansliet föreslår att straffansvaret för egenmäktighet med barn utvidgas.

Förutom barnäktenskap och könsstympning anges skäl som hedersrelaterat våld och förtyck, uppfostringsresor/omvärldshändelser (exempelvis HBTQI, missbruk och kriminalitet), undvika verkställelse av LVU-beslut samt resor till terroristorganisationer eller till krigsområden.

Läs pressmeddelande från Socialdepartementet här (23/5)

Läs utredningen ”Ds 2022:9 Ett utvidgat utreseförbud för barn” här

Två män döms för resandebrott

Förra veckan dömdes två män till fängelse i åtta månader för resandebrott enligt rekryteringslagen. Männen, som är bröder i 40-årsåldern, döms för att ha påbörjat en resa i avsikt att ansluta sig till en terroristorganisation.

Det är första gången någon döms för resandebrott i Sverige enligt lagen om offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskild allvarlig brottslighet. Männen, som kom att åtalas i början av maj, greps på Landvetter flygplats i Göteborg den 19 februari då de var på väg att lämna landet för att resa till Syrien, Irak eller Libyen (DN 25/5).

Tingsrätten konstaterar i sin dom att det finns övertygande bevisning att de båda männen gjort sig skyldiga till det brott som de åtalats för. Förundersökningen har bedrivits av Säkerhetspolisen under ledning av Riksenheten för säkerhetsmål, skriver Säkerhetspolisen (25/5).

Högerextremist åtalas för grova brott

Under fredagen förra veckan åtalades en 25-årig man med vid Skaraborgs tingsrätt misstänkt för grova brott. Mannen, som är bosatt i Falköpings kommun, åtalas för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse grovt brott, grovt vapenbrott, förberedelse till grovt vapenbrott, vapenbrott, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor och brott mot lagen om sprängämnesprekursorer. Säkerhetspolisen har bedrivit förundersökningen under ledning av Riksenheten för säkerhetsmål eftersom den misstänkta brottsligheten har kopplingar till våldsbejakande högerextremism. Den nu åtalade mannen har suttit häktad sedan början av november 2021 (Åklagarmyndigheten 27/5).

Åklagare och förundersökningsledaren Henrik Olin påstår att 25-åringen planerat genomföra en sprängning i ett tätbyggt område. Om det hade funnits tydliga bevis på vart han tänk att utföra sprängningen hade det möjligen blivit åtal för försök till terroristbrott. Åklagaren menar att det finns ett tydligt intresse mot skolor och skolskjutningar, men kan inte bevisa ett tydligt val av mål. Vid husrannsakan upptäcktes en mängd material som använts för att tillverka bomber och en början till ett så kallat manifest. Manifestet, som innehåller ideologiska argumentationer, ska ha varit inspirerat av högerextrema terrorister som Anders Bering Breivik som utförde ett attentat i Oslo 2011 och Brenton Tarrant som attackerade moskéer i Christchruch 2019 (P4 Skaraborg 27/5).

Mannen har även försökt tillverka vapen med hjälp av en 3D-skrivare, något som Europol nyligen varnat om. Tillverkandet och användandet av 3D-vapen har förekommit i högerextremistiskt kopplade fall, bland annat i terroristattentatet i Halle 2019 och vid gripande av högerextremister i Storbritannien och Spanien 2021 (Europol 27/5).

I förundersökningsmaterialet hittades högerextremistiskt material från 25-åringens dator och hem bestående av bland annat propaganda och litteratur med koppling till våldsbejakande högerextrem accelerationism, samt webbforuminlägg skrivna av den misstänkte mannen. Våldsbejakande högerextrem accelerationism kan enkelt beskrivas som en uppsättning taktiker och strategier som uttryckligen utformats för att sätta press på, och förvärra, latenta sociala och samhälleliga splittringar för att kollapsa systemet. Dessa idéer har varit inspiration till flera terroristattentat i västvärlden, exempelvis attentaten i Christchurch, El Paso, Halle och Baerum. Accelerationistiska idéer och material har tidigare även förekommit i samband med våldsdåd i Sverige, bland annat vid en mordbrand mot en nedlagd minkfarm utanför Sölvesborg hösten 2019 och skolattacken i Eslöv 2021.

Christer Mattsson, lektor vid Segerstedsinstitutet vid Göteborgs universitet, som forskar på radikaliseringsprocesser, har intervjuats av P4 Skaraborg där han ger sin bild av den misstänkte, som under en längre period varit aktiv i organisationer och grupperingar inom den våldsbejakande högerextrema miljön. Lyssna på inslaget här (SR 27/5).

Masskjutning mot skola i USA

Förra tisdagen skedde en masskjutning på en grundskola i staden Uvalde i Texas. Gärningsmannen, en 18-årig man boende i staden, dödade sammanlagt 19 elever och två vuxna. Innan skolattacken hade han skjutit och dödat sin mormor. Gärningsmannen spenderade över en timma i skolan där han skadade andra elever innan han sköts till döds av polis. Motivet till dådet är fortfarande under utredning (AP News 25/5).

Samtidigt som de första offren begravs växer ilska mot stadens polischef. Enligt chefen för delstatsmyndigheten för allmän säkerhet fattade polischefen ”fel beslut” då polisen väntade en timme innan skolsalen där 18-åringen hade barrikaderat sig stormades. Justitiedepartementet i USA ska nu utreda polisens agerande. Det har framkommit att polisen begick flera misstag vid ingripandet efter och under skolskjutningen, uppger Sveriges Radios USA-korrespondent Cecilia Khavar i Washington (SR Ekot 29/5).

Skolskjutningen har ännu en gång riktat ljust mot USA:s vapenlagar. Protester har riktats mot den vapenmässa som hölls i staden bara dagar efter attacken (SVT 28/5). President Joe Biden, som besökte staden i helgen, säger sig fortsatt vara motiverad att agera i frågan rörande striktare vapenlagar (TT/DN 31/5). Skolskjutningen i Uvalde är den värsta som drabbat USA på tio år.

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.