Öppna i webbläsare

VECKA 24 2022-06-17

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut varannan vecka och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

USA terrorstämplar svensk högerextremist

Den svenska medborgaren Anton Thulin, med koppling till NMR, har av USA:s utrikesdepartement klassat som ett potentiellt terroristhot. Bakom beslutet ligger framförallt Thulins kontakter med den paramilitära och högerextrema organisationen Ryska imperiska rörelsen som är terrorklassad av USA. Thulin har genomgått paramilitär utbildning i Ryssland som inkluderade bombtillverkning. Han är även dömd i Sverige för sin delaktighet i flera bombdåd i Göteborg. Pressmeddelande från USA:s utrikesdepartement (15/6).

Läs CVE:s pm om Ryska imperiska rörelsen och koppling till NMR (2020) här.

Pojke dömd för knivattack mot gymnasieskola

Under tisdagen meddelade Kristianstad tingsrätt att en 17-årige pojke, som stått åtalad för tre fall av försökt till mord och två fall av olaga hot efter en knivattack på en gymnasieskola i Kristianstad i januari, döms till tre års sluten ungdomsvård. Eleven döms för att han knivhuggit sin lärare, en klasskamrat och försökt skada en tredje person. Han ska också ha hotat två andra elever. Pojken döms på samtliga åtalspunkter och ska betala skadestånd till målsägandena (Sveriges domstolar 14/6; Aftonbladet 14/6).

Tidigare har 17-åringen genomgått en rättspsykiatrisk undersökning som visade att han inte lider av någon psykisk störning. Åklagare Pernilla Tallinger har yrkat på sluten ungdomsvård, och uppger samtidigt att straffvärdet för en vuxen ligger på 18 års fängelse (SVT 14/6). Den dömde 17-åringen uppges ha varit nära vän med den pojke som begick en skolattack i Eslöv i augusti 2021. I vittnesförhör med Kristianstadspojken har det framgått att de båda brukade skämta om nazism, rasism och massmord. De ska även ha tittat på videoinspelningen från det högerextrema terroristattentatet i Christchurch tillsammans.

Pojken har hittills endast erkänt grov misshandel. Enligt domen hävdar han att motivet för attacken var att få vård för sina psykiska problem. Tingsrätten uttrycker att detta var ”märkligt” eftersom att han ”inte någonstans i detta välplanerade dåd gett detta till känna” (Sveriges domstolar 14/6)

Högerextremist ska genomgå rättspsykiatrisk utredning

Den 25-årige man från Falköping som åtalats misstänkt för flera grova brott ska genomgå en rättspsykiatrisk utredning. Samtidigt anser Skaraborgs tingsrätt att bevisningen är övertygande för sex av åtalspunkterna, däremot inte det åtal som gäller bombplanerna.

Säkerhetspolisen har bedrivit förundersökningen under ledning av Riksenheten för säkerhetsmål eftersom den misstänkta brottsligheten har kopplingar till våldsbejakande högerextremism. Enligt Säkerhetspolisen har mannen planerat ett attentat med såväl sprängämnen som vapen inblandade (P4 Skaraborg 7/6).

Läs mer om fallet i tidigare nyhetsbrev från CVE (3/6).

Nytt metodstöd om parallella samhällsstrukturer

Brottsförebyggande rådet (Brå) har presenterat ett stödmaterial för lokala aktörer om hur de kan identifiera och arbeta mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer. Materialet innehåller både översiktlig kunskap om parallella samhällsstrukturer och en praktisk vägledning för hur du kan gå tillväga i det konkreta arbetet.

Myndigheten har tidigare fått i uppdrag av regeringen att ta fram ett stödmaterial för lokala aktörer om hur de kan identifiera och arbeta mot parallella samhällsstrukturer och den brottslighet och otrygghet som är förknippad med sådana strukturer. Metodstöd även tänkt att kunna användas som en integrerad del i det lokala lägesbilds- och åtgärdsarbetet.

Läs mer om metodstödet

Ladda ner Brå:s metodstöd ”Agera mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer” här

Verktyget Tryggare Skola har utvärderats

Länsstyrelsen Blekinge har tillsammans med Tryggare Sverige utvecklat arbetssättet ”Tryggare Skola”, som ska hjälpa skolor och kommuner att kartlägga brotts- och otrygghetsproblem i skolmiljön, analysera dem, välja rätt insatser och följa upp arbetet. Nu har arbetet utvärderats av Högskolan i Borås och resultaten visar att det är uppskattat av aktörer inom skolverksamheten. Insatsen har utvärderat med ekonomiskt medel från Brå.

Enligt Annie Lees, regional brottsförebyggande samordnare för Länsstyrelsen Blekinge, erbjuder verktyget en systematisk modell för hur man kan jobba med brottsförebyggande frågor i skolan, där man utifrån skolans lägesbild kan sätta in rätt insatser för att både minska brottsligheten och öka tryggheten. Läs hela intervjun med henne på Brå:s webbplats (10/6).

Läs mer om verktyget Tryggare Skola på Tryggare Sveriges webbplats här

Avhandling om kommuners förebyggande arbete mot VBE

Den 20 maj försvarade Robin Andersson Malmros, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet, sin avhandling ”Translating Grand Challenges into Municipal Organizing – Prevention of Terrorism, Extremism and Radicalization in Scandinavia”.

Avhandlingen undersöker skandinaviska kommuners insatser mot våldsbejakande extremism och hur det förebyggande arbetet blev kommunens ansvar. Genom att undersöka nyhetsartiklar, lokala handlingsplaner från Danmark, Norge och Sverige, och fältarbete med lokala samordnare mot våldsbejakande extremism i Sverige, utforskar avhandlingen de utmaningar som kommuner ställts inför när det gäller att hantera frågor om våldsbejakande extremism.

Avhandlingen tittar närmre på tidsperioden för några år sedan då det var ett starkt tryck på att kommuner skulle ha en lokal samordnare och ta fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Det här trycket menar Andersson Malmros inte var motiverat av politiska beslut, utan av den allmänna debatten och frånvaron av lägesbild gjorde de förebyggande insatserna i handlingsplanerna otydliga. Det här gjorde det kommunala förebyggande arbetet ofta mer symboliskt än handlingskraftigt.

I en intervju med Dagens Nyheter beskriver Andersson Malmros att läget har förbättrats de senaste åren. En förklaring enligt honom ligger i det arbetet som CVE bedriver med kommuner. Lenita Törning, utredare vid CVE, berättar om vikten att det alltid finns en lägesbild innan en handlingsplan tas fram (DN 23/5).

Läs avhandlingen här

RAN-rapport om avhopparverksamheter

I maj publicerade Radicalisation Awareness Network (RAN) rapporten ”The role of civil society organisations in exit work”. Rapporten strävar efter att ge en heltäckande översikt av avhopparinsatser från civilsamhällsorganisationer i EU-länder. Det handlar bland annat om att se över samarbetsformer mellan civilsamhällsorganisationer och statliga myndigheter och att identifiera utmaningar och lärdomar utifrån erfarna praktikers perspektiv.

Rapporten ger exempel på avhopparinterventioner som leds av civilsamhällsorganisationer och presenterar hur civilsamhällsorganisationer förebygger återfall till extremism. Materialet berör även familjestöd, finansiering, kapacitetsuppbyggnad, kunskapsutbyte och ärendehantering. Rapporten presenterar flera rekommendationer till beslutsfattare, myndigheter och praktiker inom civilsamhällsorganisationer rörande avhopparinsatser.

Läs RAN-rapporten här

Slutpläderingar i Parisrättegången

Under en slutplädering i Paris förra veckan yrkade franska åklagare att Salah Abdeslam, den ende överlevande bland de som tros ha deltagit i terroristattentaten i staden i november 2015, döms till minst 30 år utan villkorlig frigivning. Abdeslam står åtalad för deltagande i mord och mordförsök i terroristsammanhang samt deltagande i en terroristorganisation. Han har tidigare vittnat om att han inte detonerade sin självmordsväst eftersom han ångrade sig i sista stund. Han erkänner att han skjutsade självmordsbombare till attackplatserna men förnekar att han själv dödat.

Den rekordlånga rättsprocessen, som pågått i över nio månader, rör också 19 andra åtalade personer som på ett eller annat sätt misstänks ha bistått terroristerna att utföra attentaten. Åklagare begärde straff mellan fem år och livstids fängelse för de övriga åtalade (The Wall Street Journal 10/6).

Attentatsplanen involverade tre koordinerade attacker på olika platser i Paris. Idrottsarenan Stade de France, (där tre självmordsbombare sprängde sig själva efter att ha misslyckats med att komma in på arenan under en fotbollsmatch), konserthuset Bataclan (där tre angripare dödades eller sprängde sig själva efter att ha skjutit ihjäl konsertbesökare), och centrala Paris där flera gärningsmän sköt mot restauranger och kaféer. Sammanlagt dödades 130 personer och fler än 350 skadades i attackerna som inleddes på kvällen den 13 november 2015. Terroristorganisationen IS tog på sig ansvaret för attentaten (France24 8/9 2021).

Efter fyra månader på flykt greps Abdeslam i Brysselförorten Molenbeek i mars 2016. Bara dagar efter gripandet utförde resterande medlemmar av det bredare fransk-belgiska terroristnätverk med koppling till IS ett attentat mot Bryssels flygplats och tunnelbanesystem, där 32 människor omkom och hundratals skadades (CTC Sentinel 8/11 2016). I april 2018 dömdes Abdeslam till 20 års fängelse för terroristbrott i Belgien (BBC 23/4 2018). Domar i Parisrättegången faller den 29 juni.

Arenan Stade de France i Paris Bild: Flickr

Europol får mer makt

Europaparlamentet har i maj och juni gett stöd till ökade befogenheter till unionens polismyndighet Europol för att bekämpa bland annat terrorism och organiserad brottslighet. Cyberbrottslighet har ökat i spåren av teknologiska framsteg, digitalisering och pandemin. Cyberbrottsligheten innebär omfattande utmaningar för rättsvårdande myndigheter inom EU som behöver bearbeta stora datamängder och använda kryptering för att bekämpa brottsligheten, skriver Europarlamentet på sin webbplats.

Europaparlamentet stödjer förslag att ge Europol ökade möjligheter till informationsutbyte med privata aktörer, bättre hantering av stora och komplexa datamängder och att förstärka myndighetens roll inom forskning och innovation för brottsbekämpning, bland annat genom modern teknologi som artificiell intelligens (AI). De nya reglerna ska också möjliggöra förstärkt samarbete med länder utanför EU vid allvarlig brottslighet som terrorism. Som en del av reformen av Europols mandat har Europaparlamentet krävt vissa skyddsklausuler för att skydda grundläggande rättigheter och användarnas uppgifter genom att förstärka dataskyddsramverket. Läs mer på Europaparlamentets webbplats (8/6)

Europaparlamentet stödjer förslag att Europol får en bättre hantering av stora och komplexa datamängder och att förstärkt roll inom forskning och innovation genom modern teknologi som artificiell intelligens (AI). Bild: CVE

Tysk högerextremism mer våldsbenägen

Förra veckan publicerade den tyska underrättelsetjänsten Bundesamt für Verfassungschutz (BfV) sin årliga rapport ”Verfassungsschutzbericht 2021", om extremism och spionageverksamhet i Tyskland.

Enligt rapporten skedde sammanlagt nästan 33 500 politiskt motiverade brott under 2021, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Den våldsbejakande extremismen beskrivs i rapporten som ett växande hot, där framför allt den högerextrema miljön växer till antalet och blir alltmer våldsbenägna. BfV bedömer att den högerextrema miljön i landet består av 33 900 personer. Delar av miljön kan kopplas till Reichbürger-rörelsen, som varit motståndare till åtgärder kopplade till coronapandemin.

Även den vänsterextrema miljön har en växt och bedöms utgöra omkring 34 700 personer, vilket är en mindre ökning. Aktiviteter från den islamistiska miljön i Tyskland föll under samma period och bedöms numera utgöra 28 300 personer.

Under en presskonferens uppgav Thomas Haldenwang, president för BfV, att desinformation ger näring till alla olika extremistiska aktiviteter. Samtidigt pekar rapporten på att den tyska befolkningen överlag har varit motståndskraftig mot rysk propaganda som spridits i samband med invasionen av Ukraina (Euronews 8/6). En sammanfattning av rapportens resultat på engelska har ännu inte publicerats.

Läs rapporten här (tyska)

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.