Öppna i webbläsare

VECKA 26 2022-06-30

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut varannan vecka och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Nyhetsbrev tar sommaruppehåll – tillbaka v. 35

CVE:s nyhetsbrev kommer att göra ett uppehåll under juli och augusti månad. Nyhetsbrevet är tillbaka vecka 35 och kommer fortsätta att skickas ut varannan vecka.

Trevlig sommar önskar CVE!

Regeringsuppdrag till CVE om skolan

För att stärka arbetet mot våldsbrott i skolan har regeringen den 23 juni gett Brottsförebyggande rådet (Brå), myndigheten som CVE är placerad inom, två nya uppdrag. Brå ska kartlägga grövre våldsbrott i skolan och CVE ska stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i skolan.

CVE uppdras att ta fram ett metodstöd och ett informationsmaterial om våldsbejakande extremism och radikaliserings- och rekryteringsprocesser. Stödet ska vara särskilt anpassat för att kunna användas inom skolväsendet. CVE ska även genomföra riktade informationsinsatser till skolpersonal och andra relevanta aktörer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 december 2023. Brå ska parallellt kartlägga omfattningen och utvecklingen av grövre våldsbrott i skolan. Detta uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 27 mars 2024.

Pressmeddelande från Justitiedepartementet om regeringsuppdragen

Utredning om säkerhet i skolan

Regeringen har den 23 juni utsett Jonas Trolle, chef för CVE, till särskild utredare för hur säkerheten i skolan kan förbättras. Uppdraget är knutet till Jonas Trolle som person och inte till CVE.

Regeringen slår fast att skolan ska vara en trygg och säker plats för alla, men oroas av att det under de senaste åren har det skett ett antal grova våldsdåd i skolor i Sverige. Utredningen får i uppdrag att lämna förslag på operativa samverkansorgan på lokal eller regional nivå. Utredaren ska också lämna förslag på hur skolans beredskap att agera i pågående våldssituationer kan stärkas och hur det förebyggande arbetet kan förbättras. Som en del i uppdraget ska utredningen också redogöra för erfarenheter och lärdomar efter våldsdåd i skolmiljö i Sverige och andra länder. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 februari 2023 och slutredovisas senast den 31 augusti 2023.

Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet om utredningen

Kommittédirektiv: Säkerheten i skolan ska förbättras Dir. 2022:86

CVE anordnar tre seminarier 6 juli i Visby

Under årets Almedalsvecka kommer CVE att medverka på plats i Visby. Onsdagen den 6 juli anordnar centret tre seminarier som är öppna för allmänheten. Adressen är Strandgatan 14, Gotlands museum, "Sävsalen". Seminarierna kommer inte att webbsändas men spelas in för att senare publiceras som poddar.

09:30 - 10:30
Hur ser utvecklingen ut för våldsbejakande extremism i Sverige och omvärlden?

Säkerhetspolisen ser en utveckling i Sverige där allt fler sympatiserar med våldsbejakande extremisters ideologi och propaganda. Den digitala världen skapar möjligheter för möten mellan människor över hela världen. Det som är lokalt kan samtidigt vara globalt. Välkommen till ett samtal med CVE och Säkerhetspolisen om utvecklingen rörande våldsbejakande extremism i Sverige och omvärlden. Mer information

10:45 - 11:45
Ungas radikalisering - från skolattacker till stenkastning. Vad ska samhället göra?

Sverige har drabbats av skolattacker och stenkastning. Regeringen har i juni tillsatt en utredning om säkerhet i skolväsendet. CVE har parallellt fått ett regeringsuppdrag att stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i skolan. Välkommen till ett samtal med CVE, Säkerhetspolisen, Doku och Expo om vad samhälle kan göra för att bemöta ungas radikalisering. Mer information

12:00 - 12:45
Mobilt stödteam, metodstöd och utbildning mot våldsbejakande extremism

Hur ska man arbeta med att förebygga våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå? Representanter för CVE berättar om delar av centrets verksamhet. I samband med seminariet serveras lunchsmörgåsar och dryck efter principen först till kvarn. Mer information

Verktyget Tryggare Skola har utvärderats

Länsstyrelsen Blekinge har tillsammans med Tryggare Sverige utvecklat arbetssättet ”Tryggare Skola”, som ska hjälpa skolor och kommuner att kartlägga brotts- och otrygghetsproblem i skolmiljön, analysera dem, välja rätt insatser och följa upp arbetet. Nu har arbetet utvärderats av Högskolan i Borås och resultaten visar att det är uppskattat av aktörer inom skolverksamheten. Insatsen har utvärderat med ekonomiskt medel från Brå.

Enligt Annie Lees, regional brottsförebyggande samordnare för Länsstyrelsen Blekinge, erbjuder verktyget en systematisk modell för hur man kan jobba med brottsförebyggande frågor i skolan, där man utifrån skolans lägesbild kan sätta in rätt insatser för att både minska brottsligheten och öka tryggheten. Läs hela intervjun med henne på Brå:s webbplats (10/6).

Läs mer om verktyget Tryggare Skola på Tryggare Sveriges webbplats här

Dom och ytterligare åtal väckta efter Påskupploppen

Under påskhelgen besökte Rasmus Paludan, partiledare för högerextrema Stram Kurs, flera svenska orter för att genomföra demonstrationer som bland annat bestod av att bränna koraner. På flera håll förekom våldsamma upplopp bland motdemonstranter vilket ledde till skadegörelse och våld, i första hand riktat mot polisen. Vid händelserna skadades flera poliser och polisfordon (DN 27/6).

Under måndagen meddelade Örebros tingsrätt dom i det mål där fyra män i 20-årsåldern stått åtalade för bland annat grovt sabotage mot blåljusverksamhet i Sveaparken i Örebro under långfredagen den 15 april (Åklagarmyndigheten 27/6). Samtliga män, som suttit häktade sedan 2 maj, döms till fängelse för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Två av dem för våld mot tjänsteman. Männen döms till fängelsestraff mellan fyra och fem och ett halvt års fängelse. Två av de dömda männen ska även utvisas. Samtliga ska även betala skadestånd till de målsägande poliserna.

Enligt domen skadades minst 71 poliser, varav 50 fick uppsöka vård, och åtta polisfordon. Kostnaderna för skadegörelsen mot polisfordonen och tjänsteutrustning uppgår sammanlagt till över tre miljoner kronor (Sveriges Domstolar 27/6).

Under onsdagen väcktes åtal mot tre personer i 20-årsåldern som misstänks för grovt sabotage mot blåljusverksamhet i Linköping den 17 april. Det är det första åtalet i samband med upploppen i Linköping under påskhelgen. Huvudförhandlingarna startar den 8 juli (Sveriges Domstolar 29/6). Samtliga misstänka förnekar brott. Enligt handlingar från tingsrätten har 20 personer delgivits misstanke för brott, skriver SVT (29/6). Åklagarmyndigheten uppger även att det pågår fler förundersökningar mot andra misstänkta, och beslut i åtalsfrågan kring dessa kommer fattas längre fram (Åklagarmyndigheten 28/6).

Den relativt nya brottsrubriceringen sabotage mot blåsljusverksamhet trädde i kraft 1 januari 2020. Chefsåklagare Per-Erik Rinsell tror att målet i Örebros tingsrätt kommer att överklagas till hovrätten, vilket kan leda till att den blir vägledande i andra mål, skriver DN (27/6).

Under påskhelgen förekom det våldsamma upplopp bland motdemonstranter vilket ledde till skadegörelse och våld, i första hand riktat mot polisen. Illustration: CVE

Utgivare för högerextrema webbplatser åtalas

Justitiekanslern åtalar två ansvariga utgivare för två högerextrema webbplatser med koppling till Nordiska motståndsrörelsen för hets mot folkgrupp. En åtalas för en artikel där författaren skrev nedsättande om svarta skådespelare i Netflix-serien The Witcher. Den andra ska ha publicerat flera artiklar med antisemitiskt innehåll, bland annat rapporteringen om en förintelseförnekande aktion mot en synagoga i Malmö (Journalisten 22/6). De åtalade ska vid tidpunkten för publiceringarna varit ansvariga utgivare för respektive webbplatser (Dagens Media 22/6). Enligt stämningsansökan nekar den ena ansvariga utgivaren, medan den andra utgivarens inställning inte framkommer. Datum för huvudförhandling är ännu inte satt, skriver Expo (23/6).

Terroristattentat i Oslo under Pride

Under natten till lördagen förra veckan skedde en skjutning på en bargata i centrala Oslo. Skjutningen skedde under Prideveckan i Oslo. Två män i 50–60-årsåldern har omkommit och 20-tal personer skadats. Kort efter skjutningen kunde den misstänkte gärningsmannen gripas av polis. Detta tack vare att flera civilpersoner lyckades övermanna honom (SVT 27/6).

Den misstänkte gärningsmannen, 42-årige norske medborgaren Zaniar Matapour, häktades under lördagsmorgonen misstänkt för mord, mordförsök och terroristbrott. Motivet till attacken är okänt och polisen arbetar utifrån flera hypoteser. 42-åringen vägrar låta sig förhöras genom inspelning av ljud och bild. Han har begärt att förhören ska sändas offentligt. Polisen tillmötesgår inte detta då de enligt regelverket håller förhör genom upptagning av ljud och bild (SVT 26/6). Den norska säkerhetstjänsten Politiets sikkerhetstjeneste (PST) menar att mannen har uttryckt sympati för terroristorganisationen Islamiska staten, skriver norska Nettavisen (29/6).

Matapour kom till Norge vid tolv års ålder och är ursprungligen från Iran. Han har en lång historia av brottslighet och ska följts av PST sedan 2015 på grund av oro för radikalisering och kopplingar till ett extremt islamistiskt nätverk. 42-åringen ska tidigare av vården ha diagnostiserats som paranoid schizofren och haft andra psykiska problem (NRK 25/6, SVT 27/6).

Tidigare i år stoppades Matapour i samband med en koranbränning i Norge. Enligt uppgifter ska han ha suttit i en bil tillsammans med en känd norsk islamistisk extremist i samband med en demonstration som arrangerades av den islamfientliga gruppen Stoppa islamiseringen av Norge, Sian. Matapour ska vid tillfället ha burit en kniv, enligt norska Ekstrabladet (26/6). I maj ska PST haft ett så kallat orossamtal med 42-åringen, men enligt myndighetens chef såg de vid detta tillfälle ingen anledning till oro (Omni 25/6). Norska regeringen vill att PST och polisen ska utvärderas efter dådet, meddelar landets justitieminister Emilie Enger Mehl (SVT 27/6).

Oslos årliga Pride-parad skulle hållas på lördagen men ställdes formellt in på polisens inrådan. Under måndagskvällen samlades spontant över tusen personer i centrala Oslo för att visa sitt stöd efter attentatet. Detta trots polisens rekommendation om att inte genomföra manifestationen då de inte kunde garantera säkerheten (SVT 27/6). Det misstänkta terrorattentatet i Oslo sätter inte stopp för svenska Pridefestivaler utan dessa kommer att genomföras som planerat i sommar, rapporterar Sverige Radio (28/6).

Under måndagskvällen samlades spontant över tusen personer i centrala Oslo för att visa sitt stöd efter attentatet. Bild från tidigare tillfälle. Foto: Unsplash

Terroriståtal mot tre personer i Danmark

Tre personer har i Danmark åtalats för att ha planerat ett terroristattentat genom att tillförskaffa vapen och material för att tillverka bomber som planerats att användas i en terroristattack på en okänd plats i antingen Danmark eller utomlands. De misstänkta, två män och en kvinna i trettioårsåldern, greps i februari 2021 i ett tillslag där sammanlagt 14 personer greps i en operation av dansk och tysk polis. De tre misstänkta har suttit häktade sedan dess.

Förutom att åtalas misstänkta för försök till terrorism, åtalas de också för att ha finansierat terroristaktiviteter genom att överföra pengar till en person med koppling till terroristorganisationen Islamiska staten. Om de åtalade döms riskerar de potentiellt livstidsstraff, vilket i Danmark vanligtvis innebär 16 års fängelse. Danska åklagarmyndigheten yrkar på 12 års fängelse för samtliga åtalade.

Båda männen, som är bröder, kommer från Syrien och kvinnan har irakiskt ursprung. Kvinnan ska vara gift med en av männen. Kvinnan har dubbelt medborgarskap och åklagaren kommer att försöka frånta hennes danska medborgarskap och begära utvisning från Danmark. Åklagaren kommer också att begära att männen utvisas. Rättegången planeras att starta i rätten i Holbaek den 22 augusti, skriver danska TV2 (20/6).

Tre gripna efter razzior mot extrem islamistisk grupp

Under tisdagen grep tysk polis tre misstänkta medlemmar av den förbjudna islamistiska organisationen Kalifatstaat (svenska: ”Kalifatstaten”). Detta efter att poliser från sex delstater i en gemensam operation slagit till mot femtio platser i Tyskland. Polis beslagtog bland annat tre handeldvapen, propagandamaterial och 270 000 euro i kontanter. Utredare arbetar för närvarande med att identifiera internationella kopplingar. Europol stödde operationen genom underlättande av informationsutbyte och operativ analys (Europol 28/6).

Organisationen Kalifatstaat grundades i tyska staden Köln 1994 med målet att etablera en stat som styrs av sharialagar. Efter 11 september-attackerna 2001 förbjöds organisationen i Tyskland. Vid denna period hade organisationen omkring 4 000 medlemmar.

Europol menar att medlemmarna i detta ”välstrukturerade illegala nätverk” är spritt över hela Tyskland och fokuserar på radikalisering och finansiering, skriver Europol (28/6). Åklagare säger att totalt 41 personer anklagas för medlemskap i organisationen (AP News 28/6).

Dom i terroristrättegången i Frankrike

Under onsdagen denna vecka kom domen mot de 20 män som stått åtalade för inblandning i terroristattentaten i Paris 2015, där 130 människor dödades. Rättegången, som har pågått i nio månader, är den största terroristrättegången i Frankrikes historia.

Den 32-årige Salah Abdelsam, den enda överlevande förövaren från den IS -kopplade grupp som utförde attentaten, dömdes på onsdagen till livstidsfängelse utan villkorlig frigivning för mord, mordförsök och terroristbrott. Rätten fann att hans bombväst inte fungerade, och avfärdade Abdelsams argument att han lämnade västen i en soptunna eftersom han beslutat sig för att inte utföra attacken. Abdeslams straff är det strängaste enligt fransk lag och har bara avkunnats fyra gånger i Frankrikes moderna historia (France24 29/6).

Den särskilda terrordomstolen dömde också 19 andra män som var på olika sätt inblandade i attentaten mot Bataclan, Stade de France, kaféer och restauranger. Samtliga åtalade fälls för terroristattentaten i Paris på samtliga åtalspunkter.

Den 29-årige svensken Osama Krayem, uppvuxen i Malmö, straffas för sin delaktighet i attentatet (Expressen 29/6). Hans fingeravtryck ska ha hittats i den lägenhet där bomberna som användes i attentaten tillverkades. Krayem döms till 30 års fängelse för att ha försett terroristerna med vapen och logistiskt stöd, skriver TT/Omni (29/6).

Endast 14 av de åtalade närvarade vid rättegången, de andra tros dött i Syrien eller Irak, och en sitter fängslad i Turkiet. De dömda har tio dagar på sig att överklaga domarna (The Washington Post 29/6).

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.