Öppna i webbläsare

VECKA v. 35 2022-09-05

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut varannan vecka och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Säkerhetspolisens lägesbild kring valet och valrörelsen

Säkerhetspolisen har i uppdrag att skydda Sveriges demokratiska system. Inför val tar myndigheten fram en lägesbild gällande hotbilden. Enligt Säkerhetspolisens aktuella analys, som publicerades 29 augusti, finns det i nuläget inte några indikationer på något specifikt ökat hot mot valet och valrörelsen. Dock har aktiviteten från våldsbejakande extremism och främmande makt generellt ökar i samband med en valrörelse, något som tillhör normalbilden.

Hoten mot Sverige och demokratin har på senare år breddats och blivit mer komplexa, Säkerhetspolisen ser en utmaning med hotet från ensamagerande gärningspersoner. Det kan handla om individer med en problematik av psykisk ohälsa och där motiv och bevekelsegrund för att begå en brottslig handling ofta är oklara. En utmaning, menar Fredrik Bratt, kommenderingschef för Säkerhetspolisens arbete med valet 2022, är att bedöma avsikt och förmåga att begå ett allvarligt brott hos den här typen av individer. En radikaliseringsprocess kan gå fort och det kan gå snabbt att skrida från ord till handling.

Theodor Engström misstänks för förberedelse till mord

Theodor Engström misstänks för terroristbrott efter att ha knivmördat Ing-Marie Wieselgren, nationella samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner, under Almedalsveckan den 6 juli i år. Enligt förundersökningsledaren Henrik Olin, åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål, planerade Engström även att attackera Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet

Attacken mot Wieselgren skedde i en gränd i centrala Visby, där C-ledaren planerat att hålla en pressträff några minuter senare. Mordet på Wieselgren, som Engström har erkänt, rubriceras som terroristbrott genom mord.

Förundersökningsledaren Olin har bekräftat att Lööf tilldelats ett målsägarbiträde av Gotlands tingsrätt eftersom partiledaren var måltavla i förberedelserna till brottet. Brottsmisstanken gäller förberedelse till terroristbrott genom förberedelse till mord (SR Ekot 25/8). Enligt Rättsmedicinalverket led Engström av en allvarlig psykisk störning vid tillfället. Han har tidigare offentligt uttryckt högerextrema åsikter och kan kopplats till den våldsbejakande högerextrema miljön. Engströms advokat hävdar emellertid att den åtalade har lämnat dessa sammanhang. Enligt Christer Mattsson och Jonathan Leman, båda experter på högerextremism, finns ett utbrett hat mot Lööf inom extremhögern och hon förekommer bland annat i flera olika konspirationsteorier som sprids på internet (SvD 26/8).

Risk för extremister inom Försvarsmakten

Inom de kommande tio åren ska Försvarsmaktens personalstyrka öka från 66 000 till 105 000 personer. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) varnar nu för att våldsbejakande högerextremister och islamistiska extremister ska försöka infiltrera Försvarsmakten i syfte att få vapen- och stridsutbildning. Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på Must, uppger att organisationen redan har ett stort fokus på dessa frågor eftersom att Försvarsmakten är i en tillväxtfas. Kinnander framhåller vikten av att genomföra ordentliga säkerhetsprövningar och menar att omkring fem till tio personer per år gallras bort på grund av kopplingar till extremism (SR 24/8).

Frågan om våldsbejakande extremism inom försvaret har fått alltmer uppmärksamhet de senaste åren. Detta på grund av flera uppmärksammade fall av våldsbejakande högerextremism i militären i bland annat Tyskland, Storbritannien och USA. I Tyskland beslutade landets försvarsminister att upplösa elitförbandet KSK efter uppdagandet av att dess medlemmar hade kopplingar till våldsbejakande högerextremism och hade upprättat hemliga vapengömmor.

Frågan om våldsbejakande extremism inom försvaret har fått alltmer uppmärksamhet de senaste åren Illustration: Flickr/Unsplash/CVE

Ytterligare åtal och häktningar efter påskupploppen

Förra veckan väckte åklagare ytterligare ett åtal mot två män i 20-årsåldern som är häktade misstänkta för bland annat grovt sabotage mot blåljusverksamhet i Norrköping i samband med de så kallade påskupploppen i april. Enligt Thomas Ramstedt, kammaråklagare vid Åklagarkammaren i Norrköping, rör sig bevisningen om ett omfattande filmmaterial som tydligt ska visa hur aktiva de åtalade varit i upploppen genom att kasta stenar mot räddningstjänstens fordon och personal samt emot poliser. Tid för huvudförhandlingen kommer att bestämmas senare av Norrköpings tingsrätt (Åklagarmyndigheten 25/8).

Samma dag häktades även två män, 26 och 30 år, misstänkta för grovt sabotage mot blåljusverksamhet i samband med det våldsamma upplopp som skedde i Sveaparken i Örebro på långfredagen. 26-åringen är även misstänkt för våld mot tjänsteman och 30-åringen för misstänkt grovt vapenbrott. Detta efter beslut av Örebros tingsrätt (NA 25/8).

I veckan kom ytterligare fyra män, mellan 24 och 43 år, anhållas på sannolika skäl misstänkta för grovt sabotage mot blåljusverksamhet efter det våldsamma upploppet i parken.

Sammanlagt har 23 personer frihetsberövats misstänkta för grovt sabotage mot blåljusverksamhet varav fyra minderåriga som frigavs kort efter frihetsberövandet. Totalt har 11 personer dömts till fängelse i mellan två och sju och ett halvt år. Två män ska även utvisas, skriver Polismyndigheten (30/8).

Under påskhelgen förekom det våldsamma upplopp bland motdemonstranter vilket ledde till skadegörelse och våld, i första hand riktat mot polisen. Illustration: CVE

Åklagare yrkar på livstid för skolattack

Åklagaren Johanna Liljeblad yrkar på att den åtalade 18-åringen ska dömas till livstidsfängelse för de båda morden på lärarna vid Malmö latinskola den 21 mars i år. Detta eftersom att åklagaren anser att morden var noggrann planerat och våldet var besinningslöst.

- ”Han har läst på, han har valt ut vapen och mundering och förberett sig mentalt”, säger åklagare Liljeblad.

Försvarsadvokaten Anders Eliason menar att yrkandet på livstids fängelse var väntat, och anser att straffet borde ligga på 14–16 års fängelse, detta eftersom rätten borde ta hänsyn till att 18-åringen har vissa psykiska och sociala problem.

Under tiden rättegången pausades har 18-åringen genomgått en större rättspsykiatrisk undersökning. Denna undersökning visar att han inte begick morden under påverkan av en allvarlig psykisk störning, vilket gör att han därmed kan dömas till fängelse.

Under rättegången har det framkommit att motivet till attacken är oklart, det finns inga uppgifter om koppling till våldsbejakande extremism. Offren var även slumpmässigt utvalda. Tankarna på att utföra attacken ska uppkommit dagen innan dådet och den utlösande faktorn ska ha varit ändrade planer kring hans övningskörning och uppkörning, vilket ska ha gjort honom mycket upprörd. 18-åringen har erkänt morden.

Eftersom att den så kallade straffrabatten för unga mellan 18 och 20 år, som har begått grova brott, försvann den 2 januari i år kan 18-åringen dömas till livstids fängelse. Lagändringen ger fortsatt utrymme för tidsbestämt straff vid förmildrande omständigheter, något som åklagaren i detta fall inte anser är aktuellt.

Rättegången i Malmö avslutades under måndagen och dom meddelas den 8 september (TT/Omni 29/8).

Lärare oroliga för skolattacker

Sedan augusti 2021 har det skett tre skolattacker i Sverige. Efter skolattacken mot Malmö latinskola i mars genomförde Lärarförbundet, tillsammans med Kantar Sifo, en undersökning bland sina medlemmar. Undersökningen, som omfattar 1700 lärare, visar att oron för ytterligare attacker är stor. Undersökningsperioden var den 24 maj till den 7 juni 2022.

Drygt fyra av tio lärare i högstadiet och gymnasiet uppger att de antingen själva har känt oro kring en specifik elev som misstänkts ha intresserat sig för vapen och/eller våldsbejakande extremism, eller känner till någon kollega som gjort det. En av tre lärare säger att de antingen är mycket eller ganska oroliga för att en skolattack ska ske på deras arbetsplats.

Samtidigt uppger 40 procent av lärarna på högstadiet, och 18 procent på gymnasiet, att åtgärder har tillsatts för att öka säkerheten på deras skolor. I de fall där det funnits en konkret oro för att en elev kan komma att genomföra en skolattack uppger 43 procent av lärarna att inga åtgärder har satts in. 74 procent av lärarna uppger att de inte har erbjudits att gå en säkerhetsutbildning (PDV, eller motsvarande).

I juni tillsatte regeringen två nya uppdrag till Brottsförebyggande rådet, där myndigheten ska kartlägga grövre brott i skolan och stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i skola. I ett av uppdragen ska Brå, inom ramen för verksamheten vid CVE, ta fram ett metodstöd och ett informationsmaterial om våldsbejakande extremism och radikaliserings- och rekryteringsprocesser. Stödet ska vara särskilt anpassat för att kunna användas inom skolväsendet. Myndigheten ska även genomföra riktade informationsinsatser till skolpersonal och andra relevanta aktörer. CVE ska även vid behov ge lokalt stöd för samverkan mellan olika myndigheter, såsom skola, socialtjänst och polis, i frågor kopplade till våldsbejakande extremism. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet den 1 december 2023 (Regeringskansliet 23/6).

Samtidigt tillsattes även en utredning som ska utreda och lämna förslag till nationella såväl som lokala åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. Utredningen ska även föreslå lämplig organisering av lokala eller regionala operativa samverkansorgan, samt analysera och ta ställning till om det finns en möjlighet att vid skola, förskola och fritidshem utföra kroppsvisitation av barn, elever och andra personer. Utredningen ska också lämna förslag på åtgärder för att stärka beredskapen och kompetensen att hantera våldsamma situationer. Den ska även lämna nödvändiga författningsförslag. Särskild utredare är Jonas Trolle, chef för CVE. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 februari 2023 och slutredovisas den 31 augusti 2023 (Regeringskansliet 23/6).

Magisteruppsats om dödligt skolvåld

Lärarförbundets tidning uppmärksammar en magisteruppsats som nyligen framlagts vid Försvarshögskolan som studerar hur skolledare upplever dödligt våld i skolan (Läraren 25/8).

Uppsatsen "Ledarskapets krav och utmaningar vid dödligt skolvåld: En kvalitativ studie med tematisk analys" är skriven av Lina Nymoen, som till vardags arbetar som handläggare vid CVE. Syftet med studien var att undersöka ledarskapsrelaterade krav och utmaningar som lärare och skolledare har upplevt vid dödligt skolvåld i Sverige.

En slutsats är att de som arbetar som ordinarie krishanterare är professionellt utbildade och övar och tränar för att kunna hantera påfrestande situationer. Det saknas i stor utsträckning hos skolpersonal och skolledare. Samtliga av de intervjuade menar att det behövs mer utbildning i krishantering och/eller möjlighet att öva och träna på exempelvis in- och utrymning i skolan och PDV-situationer. Eftersom urvalet är begränsat, fem skolledare och en lärare är intervjuade, påpekar författaren att man inte ska dra alltför stora växlar på resultatet. Men hon hoppas att den ska hjälpa till att rikta mer fokus mot skolans behov av att ha beredskap för de kriser som kan uppkomma.

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.