Öppna i webbläsare

VECKA 37 2022-09-15

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut varannan vecka och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Forskarkonferens i Göteborg

Mellan den 19–21 september anordnar CVE tillsammans med Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet en forskarkonferens om våldsbejakande extremism. Nordic Conference on Violent Extremism tar upp olika teman såsom incels, våld mot politiker, kvinnor och terrorism, högerextremism, islamistisk extremism och ensamagerande gärningspersoner. Konferensen kommer inte att webbsändas men viss dokumentation kommer att göras.

Bland forskarna som presenterar är Mia Bloom (USA) om kvinnors roller i terrorgrupper, Tore Bjørgo (Norge) om extremism och terrorism internationellt, Lasse Lindekilde (Danmark) om islamism och preventivt arbete mot extremism, Leena Malkki (Finland) om terrorism, Paul Gill (Storbritannien) om psykologisk forskning om terrorister, Tina Askanius (Sverige) om extremism online och Christer Mattsson (Sverige) om högerextremism.

Mer information finns på konferensens webbplats

CVE:s mobila stödteam hjälper skolor

Lärarförbundets tidning har intervjuat Marcus Hjelm, senior rådgivare och ansvarig för CVE:s mobila stödteam, om centrets förebyggande arbete kring skolattacker, bland annat om hur CVE stöttar skolor. ”Skolor kan vända sig direkt till CVE och få rådgivning och handledning på plats eller via digitala möten. Hjälpen är kostnadsfri” (Läraren 8/9).

Mer information CVE:s stödfunktion hittar du här

Skolor kan vända sig direkt till CVE och få rådgivning och handledning på plats eller via digitala möten Illustration:CVE

Livstidsfängelse för skolattack i Malmö

Förra veckan dömdes den 18-årige elev som i mars attackerade och mördade två kvinnliga lärare på Malmö latinskola till livstids fängelse för två fall av mord. Gärningsmannen ska även betala skadestånd på cirka en miljon kronor till efterlevande. Motivet till våldsdåden har inte helt kunnat klarläggas. Enligt domen framkommer inget i utredningen som tyder på att gärningarna ska vara politiskt eller religiöst motiverade, eller på annat sätt betingade av extrema eller förvridna uppfattningar om exempelvis kön eller etnicitet.

Det var den 21 mars som eleven attackerade lärarna genom att hugga ihjäl dem med en yxa. Efter dådet ska 18-åringen själv ringt polisen. Gärningsmannen, som har erkänt brotten, ska ha agerat ensam. Enligt lagmannen Johan Kvart, som varit ordförande under rättegången, rör det sig om två mycket brutala mord där offren orsakats svårt lidande och känt svår dödsångest. 18-åringens agerande betecknas som synnerligen hänsynslöst. Eftersom gärningsmannen var myndig då brottet utfördes, och den så kallade ungdomsrabatten avskaffades för svåra brott vid årsskiftet, har påföljden bestämts till livstids fängelse (Sveriges domstolar 8/9). Det är första gången en 18-åring döms till livstids fängelse i Sverige.

Man åtalas för folkrättsbrott i Syrien

En man i 40-årsåldern hemmahörande i Karlskrona kommun åtalas för folkrättsbrott. Han ska ha befunnit sig i Syrien, där han fotograferats och filmats poserande intill kroppsdelar av en avliden person. Mannen uppges ha rest till Syrien i början av oktober 2012. Under tiden för det begångna brottet pågick en icke-internationell väpnad konflikt i Syrien mellan regimlojala styrkor och ett flertal andra grupper, bland annat jihadistiska grupper. Han ska ha hört till den första grupp av jihadresenärer från Sverige som reste till Syrienkonflikten. I Syrien ska han ha anslutit sig till jihadistgruppen Kataib al Muhajedin, från vilka flera medlemmar senare kom att ansluta sig till IS (Doku 9/9).

Den åtalade mannen ska tillsammans med flera andra ha låtit sig fotograferas och filmas stående bredvid huvudet från en människa, gjort segertecken och uttalat kränkande och nedsättande ord. Enligt åtalet ska bilderna och filmerna tagits i syfte att spridas som propaganda för den väpnade gruppen. I bevisningen finns filmer från händelsen och underlag från Säkerhetspolisen. I den åtalades dator ska det ha påträffats flera redigerade versioner av filmmaterialet. Mannen förnekar brott (SVT 8/9). Han har tidigare uppmärksammats i media då han greps på Heathrow flygplats i London 2014. Under nio månader satt mannen häktad i Storbritannien misstänkt för terrorbrott men friades senare i en rättegång (SVT 24/9 2019; DN 30/1 2015).

Målet blir det andra åtalet för folkrättsbrott gällande personer som rest från Sverige för att anslutit sig till jihadistgrupper under Syrienkonflikten. Tidigare i mars dömdes en kvinna i 50-årsåldern till sex års fängelse för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott för att ha medverkat till att hennes son rekryterades som barnsoldat (Expressen 5/4).

I den åtalades dator ska det ha påträffats flera redigerade versioner av filmmaterialet. Illustration: CVE/Unsplash/Doku

Hovrättsdom efter påskupplopp

Förra veckan dömdes fyra personer av Göta hovrätt efter att ha deltagit i de så kallade påskupploppen i Sveaparken i Örebro till fängelse i mellan ett och fem och ett halvt år. Det är den första hovrättsdomen som meddelats efter påskupploppen.

De fyra dömdes i somras för grovt blåljussabotage i Örebro tingsrätt. Två dömdes av dem även för våld mot tjänsteman. Två av männen ska utvisas efter avtjänade straff. Göta hovrätt delar tingsrättens bedömning att åklagarens gärningsbeskrivning täcker förutsättningarna för grovt brott. Som Tingsrätten dömer Hovrätten männen till fängelse, men justerar strafflängden (Sveriges domstolar 12/9). Hovrätten delar inte Tingsrättens uppfattning i två av männens utvisningsdomar, som ogillades.

Svensk i belgiskt terrormål

I måndags inleddes formellt rättegången i Bryssel mot de IS-kopplade män som misstänkts för att ha utfört självmordsbombningarna i den belgiska huvudstaden i mars 2016 och attackerna i Paris i november 2015. I början av nästa månad kommer en jury lottas fram, och rättegången startar den 13 oktober. Rättegången planeras att pågå i åtta månader.

Totalt står tio personer inför rätta, bland annat svenske medborgaren Osama Krayem. Krayem som står anklagad för olika grader av planering, delaktighet eller medhjälp (TT/SvD 12/9). Rättegången kommer bli den största som någonsin genomförts i Belgiens historia, med 960 civila målsägande representerade. Rättegången genomförs i det före detta NATO-högkvarteret i Bryssel, som byggts om till domstol (France24 12/9).

Den nu 30-årige svensken Krayem kom tillbaka till Europa från Syrien under falsk identitet i oktober 2015. Han har redan dömts till 30 års fängelse för sin inblandning i terrorattackerna i Paris 2015, där han försåg attentatsmännen med vapen och logistik. I Bryssel var planen att han skulle han varit en av gärningsmännen som attackerade tunnelbanesystemet (TT/SvD 12/9; CTC Sentinel 16/11 2016).

Det var den 13 november 2015 koordinerade attacker från en IS-terrorcell inleddes mot flera olika platser i Paris. Sammanlagt dödades 130 personer och över 400 skadades. Fyra månader senare, den 22 mars 2016, kom de återstående medlemmarna i cellen att utlösta självmordsbomber på Bryssels flygplats och vid en tunnelbanestation i centrala Bryssel. Sammanlagt avled 32 människor och över 300 skadades i attackerna. Båda attackerna utfördes av ett nätverk som främst utgjordes av franska och belgiska medborgare, med rötter i Mellanöstern och Nordafrika. Flera stred tillsammans i Syrien, bland annat för Kataib al Muhajedin och senare IS.

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.