Öppna i webbläsare

VECKA 39 2022-09-30

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s omvärldsbevakning ges ut varannan vecka och tar upp relevanta händelser i Sverige och omvärlden med koppling till ideologiskt motiverad brottslighet.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Utbildningsdag om vägar in och ut ur extremism

I slutet av oktober arrangerar CVE tillsammans med Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och Svenska Institutet för Kognitiv Psykoterapi en utbildningsdag om vägar in och ut ur extremistiska rörelser. Under dagen kommer olika perspektiv på förändringsprocesser diskuteras. Medverkar gör Jimmy Thunlind, tidigare nästesledare i Nordiska motståndsrörelsen, Poul Perris, legitimerad psykoterapeut, Christer Mattsson, föreståndare och forskare vid Segerstedtinstitutet och personal från CVE i samtal om livsavgörande förändringsprocesser.

Utbildningsdagen är kostnadsfri men anmälan är obligatorisk och bindande. Antalet platser är begränsat till 80 platser. Utbildningen är öppen för yrkesverksamma som i sitt arbete kommer i kontakt med frågor som rör våldsbejakande extremism.

Datum och tid: 28 oktober 2022, 10.00-16.00

Plats: Stockholm

Sista anmälningsdag är den 20 oktober 2022

Mer information och anmälan till evenemanget hittar du här

Rapport om lokala lägesbilder

Segerstedtinstitutet har, på uppdrag av Sveriges kommuner och Regioner (SKR), tagit fram en rapport kring förekomsten av kommunala handlingsplaner och lokala lägesbilder för att motverka våldsbejakande extremism.

Rapporten "Vi har en plan - kommunala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism" är en uppföljning av den tidigare rapport från 2017 som togs fram för att öka kunskapen om kommuners arbete mot våldsbejakande extremism och vilken roll handlingsplaner spelar i det arbetet.

Segerstedtinstitutets kartläggning 2017 visade att 134 kommuner hade handlingsplaner, men få av dem var baserade på en lokal lägesbild, det vill säga lokala förhållanden som uppdateras regelbundet.

Enligt den nu genomförda undersökningen har 138 kommuner lägesbilder och 147 har handlingsplaner. Av de 147 kommunerna som har en handlingsplan har 97 av dessa angett att de har en lokal lägesbild. 42 kommuner har anget att de har en handlingsplan men att lägesbild saknas. Vid en utökad manuell sökning identifierades att det finns minst 30 kommuner till som har en handlingsplan och att ytterligare 17 kommuner har andra styrdokument och planer som inbegriper frågan.

SKR skriver att Segerstedtinstitutet tidigare har konstaterat att det finns svagt lagstöd, forskningsstöd och erfarenheter som motiverar att alla kommuner ska anta handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. SKR poängterat att fokus i arbetet behöver vara demokratifrämjande och demokratistärkande insatser samt förebyggande arbete och samverkan mellan socialtjänst, skola, fritidsverksamhet och polis.

Läs mer om rapporten på SKR:s webbplats

Uppdrag att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten

Socialstyrelsen ska på uppdrag av regeringen ha löpande samtal med betydelsefulla civilsamhällesorganisationer, trossamfund och andra om socialtjänstens arbete med barn, unga och familjer. Uppdraget innebär att informera viktiga målgrupper för att motverka ryktesspridning och desinformation. Detta med anledning att det i olika sociala medier – både i Sverige och utomlands – spridits falska uppgifter, rykten och desinformation om svensk socialtjänst. Bland annat påståenden om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn.

Socialstyrelsen ska bland annat:

Socialstyrelsen ska slutredovisa uppdraget senast den 10 december 2026.

Läs hela regeringsbeslutet här (pdf, regeringen.se)

Hovrättsdom mot högerextremist

På tisdagen föll hovrättsdomen mot den 26-årige man med koppling till våldsbejakande högerextremism som tidigare dömts i Skaraborgs tingsrätt efter att Säkerhetspolisen vid ett tillslag i november 2021 hittat vad som liknade en bomb- och vapenfabrik i mannens hem. Under husrannsakan i mannens bostad och dator påträffades mängder av högerextremistisk propaganda, bland annat med nazistiskt och accelerationistiskt innehåll. Polisen ska även ha funnit ett påbörjat manifest.

Göta hovrätt slår fast tingsrättens strafflängd men gör bedömningen att tre av vapenbrotten (grovt vapenbrott, förberedelse till grovt vapenbrott och två fall av vapenbrott) endast utgör ett brott. Hovrätten anser att det inte handlar om fler än ett brottstillfälle då vapnen och vapendelarna innehafts samtidigt (Expo 27/9). 26-åringen döms till tre års och sex månaders fängelse för grovt vapenbrott, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor och brott mot lagen om sprängämnesprekursorer (Säkerhetspolisen 27/9).

Tre gripna för Osloskjutning

Två män, en man i 40-årsåldern med somaliskt medborgarskap och en man i 30-årsåldern med norskt medborgarskap, har gripits misstänkta för medverkan till skjutningen på en bargata i Oslo i juni. Händelsen utreds som ett terrorbrott. Båda männen nekar till anklagelserna.

Ytterligare en man, den kände islamisten Afran Bhatti, som varit internationellt efterlyst misstänks för inblandningen i dödsskjutningen, greps i Pakistan under måndagen av pakistansk säkerhetstjänst, uppger norska Aftenposten (27/9). Sedan tidigare sitter den den misstänkte skytten Zaniar Matapour, som greps på platsen, häktad.

Under tisdagen kom den norska säkerhetstjänsten Politiets sikkerhetstjeneste (PST) att sänka terrorhotsnivån från en fyra till en trea på den femgradiga skalan. Terrorhotnivån höjdes efter skjutningen i juni från en trea till en fyra (PST 28/9). Två män sköts ihjäl och ytterligare ett 20-tal personer skadades i dådet som skedde i samband med Prideveckan i Oslo.

Skjutningen skedde i samband med prideveckan i Oslo Foto:Unsplash

Terrormisstänkta gripna på Island

Förra veckan greps fyra män i 30-årsåldern av isländsk polis misstänkta för att ha planerat ett storskaligt terrordåd på Island. Enligt polisen ska målet för dådet ha varit det isländska parlamentet (Alltinget) eller polisen. Tillslaget gjordes som en del av en utredning gällande försäljning och tillverkning av skjutvapen.

Enligt polisen har flera vapen, både halvautomatiska och 3D-printade vapen, samt en stor mängd ammunition beslagtagits på nio olika platser i och i närheten av huvudstaden Reykjavík. De fyra misstänkta, alla män i 30-årsåldern, greps på två platser i huvudstadsregionen. Polisen utreder de misstänktas koppling till högerextrema grupper i Norden. Männen är misstänkta för terrorförberedelser, införsel av vapen, vapendelar, ammunition, samt tillverkning av vapen. Brotten kan ge livstids fängelse (AFP/Euronews 23/9; SVT 22/9; HBL 22/9).

Enligt polisen har flera vapen, blandannat 3D-printade beslagtagits foto: Wikimedia

Skolskjutning i Ryssland

Under måndagsmorgonen skedde en skjutning på en skola i staden Izjevsk i delrepubliken Udmurtien där minst 17 personer uppges ha dött och över 20 skadats. Elva av de döda ska vara skolbarn. De första rapporterna om skolskjutningen kom vid niotiden på måndagen efter att en man öppnat eld på skolan. Efter attacken tog gärningsmannen, en 34-årig tidigare elev, sitt liv. Det förekommer uppgift om att mannen vårdats på en psykiatrisk klinik.

Enligt ryska nationalgardet använde sig gärningsmannen av två attrappvapen som anpassats för skarp ammunition. Enligt utredningskommittén bar den misstänkte gärningsmannen en svart t-shirt med "nazistiska symboler". Utredarna undersöker nu mannens kopplingar till högerextrema rörelser (AP News 26/9; SVT 26/9).

Ryssland har drabbats av flera skolskjutningar under de senaste åren, bland annat i Kazan i maj och vid universitet Perm i september 2021.

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.