Öppna i webbläsare

VECKA 45 2022-11-09

Center mot våldsbejakande extremism (CVE) stärker och utvecklar det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Sverige. Centret är placerat inom Brottsförebyggande rådet (Brå). CVE:s nyhetsbrev Utblick ges ut varannan vecka och tar upp relvanta händelser, rapporter och information som rör ideologiskt motiverad brottslighet och förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism.

Prenumerera på CVE:s omvärldsbevakning

Regeringen satsar ytterligare fem miljarder på rättsväsendet

Regeringen ökar rättsväsendets anslag med nästan 5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2023. Anslag som läggs ovanpå de budgetsatsningar som initierades för ett år sedan. Detta presenterades av justitieministern Gunnar Strömmer (M) under en presskonferens förra veckan.

De myndigheter som får mer resurser är Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges domstolar, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet (Brå), Rättsmedicinalverket och Brottsoffermyndigheten.

Extremistmiljöerna förändras ständigt och nya hot uppstår. Det förebyggande arbetet behöver ta höjd för denna utveckling samt vara långsiktigt, redogjorde justitieministern för. Regeringen tillför därför permanenta medel för CVE:s verksamhet fr.o.m. 2024. Säkerhetspolisens förmåga ska stärkas för att möta hot från våldsbejakande extremism och hot från andra stater. De ska även få resurser kopplat till särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation.

Läs mer i Justitiedepartementets PM (pdf)

IMS webbinarium "Från orten till kalifatet"

Nu på torsdag bjuder Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet (IMS) vid Södertörns högskola in till ett webbinarium med utgångspunkt i Sara Johanssons avhandling "Mellan orten och kalifatet: En studie om utresandefenomenet". Webbinariet kommer att behandla frågor som: Vilka är det som är eller blir IS-resenärer och vilka motivationsfaktorer finns det? Vilka konsekvenser får det för arbetet mot radikalisering?

Deltagare är Sara Johansson (Örebro universitet), Susanne Olsson (Stockholm universitet) och moderator Simon Sorgenfrei (IMS).

Datum och tid: 10 november 2022, 13:00-14:00

Mer information om webbinariet

Rättegång mot terroråtalade Engström inledd

Förra veckan väckte kammaråklagare Henrik Olin åtal mot den 33-årige Theodor Engström som misstänks för terroristbrott och försök till terroristbrott efter dådet den 6 juli i Visby, under Almedalsveckan. Engström åtalas i Visby tingsrätt (Säkerhetspolisen 1/11; Sveriges domstolar 1/11).

Engström, som erkänner brott, misstänks ha mördat psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren och planerat att döda eller skada C-ledaren Annie Lööf. Han var allvarligt psykiskt sjuk vid så väl gärningen som vid undersökningstillfället (paragraf 7-undersökning[1]), något som kommer ha betydelse för valet av verkställighet, rättspsykiatrisk vård eller fängelse. Engström är ostraffad och har tidigare koppling till högerextrema Nordiska motståndsrörelsen (NMR), där han ska ha deltagit i manifestationer och skrivit på nättidningen Nordfront (Aftonbladet 1/11).

Enligt åtalet drevs Engström av ett missnöje med psykiatrin och ett hat mot samhället. Det fanns flera tänkbara måltavlor och i utredningen finns omkring hundra namn på offentliga personer, men enligt åklagaren var det inte tillräckligt konkreta uppgifter för att väcka åtal kring. Utredningen har inte hittat någon annan person som var involverad i planerna.

Enligt utredningen köpte Engström en enkel biljett till Gotland och bodde i ett tält norr om Visby dagarna före dådet. Han ska studerat och inspirerats tidigare attentat och skrivit i en dagbok att han ville bli ”en svensk Breivik” (DN 1/11). Han gjorde även rekognoseringar, bland annat över domkyrkan i Visby, där Annie Lööf skulle vara den 6 juli. Bevisningen består bland annat i anteckningsböcker, digitala spår och övervakningskameror i Visby (DN/Åsa Erlandsson 2/11). Huvudförhandlingen, som startade i tisdags, väntas pågå i fem dagar.

För att Engström ska kunna dömdas enligt terroristbrottslagstiftningen räcker det inte att människor dödats eller skadats utan åklagaren måste också bevisa att gärningarna allvarligt bland annat kunnat skada staten och utgjort en svår påfrestning på samhället. Terrorhotnivån mot Sverige kom inte att höjas efter dådet. Den ligger kvar på en förhöjd nivå (nivå tre på en femgradig skala).

[1] Paragraf 7-undersökning, som ibland även kallas paragraf 7, är en läkarundersökning av en brottsmisstänkt när domstolen anser att personens psykiska tillstånd bör undersökas. Undersökningen genomförs av en specialist i rättspsykiatri som skriver ett paragraf 7-intyg med sina rekommendationer till domstolen (Källa: Rättsmedicinalverket)

Foto: Oleh Holodyshyn/Unsplash

NMR-anhängare sparkades ut ur Norge

Förra lördagen demonstrerade omkring 30 och 40 maskerade personer, vilka identifierade sig som NMR, i centrala Oslo. Gruppen demonstrerade bland annat vid stortinget, vilket orsakade ett visst polispådrag (SR 30/10).

Sammanlagt greps trettiofem svenska och norska medborgare efter att ha vägrat lyda polisens anvisningar. Endast fyra av de gripna var norrmän och tjugofyra svenska demonstranter kom att utvisas till Sverige. De gripna fick varsin bot på 8000 norska kronor.

En av de svenska medborgarna som greps var en 20-årig kvinna som kandiderat för Sverigedemokraterna (SD) i kommunvalet i Katrineholm 2022, avslöjar Expo och Filter Nyheter. Efter avslöjandet har kvinnans sambo, en lokal SD-topp i Boxholm, lämnat sina förtroendeuppdrag och får inte fortsätta som politisk sekreterare, skriver Expo (1/11).

SD-topp spred högerextrem propaganda i flera år

En kvinnlig lokal SD-topp i Nynäshamn har tidigare spridit högerextrem propaganda på internet i flera år, avslöjar Expo tillsammans med Expressen (28/10). Efter avslöjandet har den 32-åriga kvinnan lämnat alla politiska uppdrag och partiet. Hon har även tagits ur tjänst som lärare i kommunen (Nynäshamns kommun 1/11).

Enligt Expo och Expressen har kvinnan spridit ”nazistisk” propaganda på nätet under pseudonym. Hon ska bland annat ha bidragit med innehåll och korrekturläsning till den högerextrema webbplatsen Nordfront i flera år (Expo 28/10).

I ett öppet brev som publiceras tillsammans med ett pressmeddelande från SD Nynäshamn kallar hon sin högerextrema bakgrund för ”tiden i livet som man skäms över”. SD Nynäshamn skriver att de tar avstånd från det som kommit fram i reportaget och ”från all form av främlingsfientlighet, rasism och nazism”.

Kvinnan ska ha spridit högerextrem propaganda i flera år Foto: Glenn Carstens-Peters/Unsplash

Kurdiska kravet efter avståndstagande från regeringen

Den kurdiska milisen Folkets försvarsenheters (YPG) politiska gren, Demokratiska unionspartiet (PYD), kräver att Sverige repatrierar de misstänkta IS-anhängarna som är svenska medborgare och som befinner sig i fångläger i Syrien, rapporterar TV4 (6/11).

Beskedet kom efter lördagens besked att regeringen tar avstånd från de båda kurdiska organisationerna, då de menar att de har en för nära koppling med terroriststämplade organisationen Kurdistans arbetarparti (PKK). Detta som en del i att uppfylla kraven från Turkiet avseende Sveriges Nato-ansökan (TT/SVT 6/11). Senare i veckan ska PYD framföra kravet till regeringen via UD (TV4 6/11).

För närvarande kontrollerar YPG och PYD ungefär en tredjedel av nordöstra Syrien. Från 2014 kom USA att samarbeta med YPG i kampen mot IS. Efter kalifatets fall 2019 har YPG kommit att hysa tusentals IS-fångar, bland annat individer från Sverige. PKK är terroristklassade i både EU och USA.

Amerikansk kvinna dömd för ledarroll i IS

Förra veckan dömdes en 42-årig amerikansk kvinna till tjugo års fängelse i Virginia för att ha organiserat och lett en kvinnlig enhet kallad Khatiba Nusaybah för IS i Syrien. Kvinnan ska från september 2011 till maj 2019 ha utfört terrorhandlingar i Syrien, Libyen och Irak. Kvinnan ska, under sitt decennielånga arbete med IS, bland annat ha utbildat över 100 kvinnor och unga flickor i hur man använder automatvapen, granater och självmordsbälten. Vissa så unga som tio år. Kvinnan erkänner handlingarna men påstod att det var säkerhetsträning för att undvika olyckor i krigszonen.

Kvinnans barn, en dotter och son, vittande mot sin mor i rättegången. De ska ha anklagat henne för fysisk misshandel och sexuella övergrepp, inklusive tvångsäktenskap och våldtäkt av den då trettonåriga dottern. Kvinnan ska även erkänt att hon diskuterat planer om att utföra terroristattacker i USA (DOJ 1/11).

Kvinnan uppger att hon hade kontakt med IS fram till maj 2019 då hon överlämnade sig själv till polisen i Syrien. Hon fördes till USA i januari 2022 (GP 2/11).

Läs mer om fallet

Följ CVE

CVE finns på Twitter, Facebook och Linkedin för regelbundna uppdateringar, aktuella händelser och vårt deltagande i olika sammanhang. CVE finns sedan tidigare även på YouTube där vi publicerar en del av våra seminarier. Ansvarig utgivare är Jonas Trolle, chef vid Center mot våldsbejakande extremism.