Dom i mål om terrorbrott i Visby

33-årige Theodor Engström som stått åtalad för terroristbrott och förberedelse till terroristbrott i samband med Almedalsveckan 2022 dömdes i tisdags för mord och förberedelse till terroristbrott till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Han ska också betala skadestånd till de efterlevande.

Den 6 juli i år knivdödade Engström psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren i centrala Visby under Almedalsveckan. Han åtalades först för terroristbrott genom mord. Senare kom han även att åtalas för förberedelse till terroristbrott genom mord eller grov misshandel där C-ledaren Annie Lööf var det tilltänkta offret. Enligt åklagaren Henrik Olin hade han för avsikt att ”injaga allvarlig fruktan hos befolkningen”. Engström, som erkänt gärningarna, bedömdes under den rättspsykiatriska undersökningen lida av en allvarlig psykisk störning vid både tillfället för gärningen och undersökningen, skriver Sveriges Domstolar (6/12).

Sedan 2008 finns en möjlighet för domstolen att trots detta döma en åtalad till fängelse. Ett av skälen till detta kan vara om brottsligheten är av särskilt allvarlig art, eller om den psykiska störningen anses självförvållad, exempelvis genom missbruk. Åklagare Olin yrkade under slutpläderingen på livstids fängelse, medan Engströms förvarare Staffan Fredriksson pläderade för rättspsykiatrisk vård, skriver Dagens Juridik (6/12).

Regeringen: Bättre tillgång till inkomstuppgifter för brottsbekämpande myndigheter

I slutet av november beslutade regeringen att Eko­brotts­myndig­heten, Kust­bevak­ningen, Polis­myndig­heten, Säker­hets­polisen, Tull­verket och Åklagar­myndig­heten ska få tillgång till vissa inkomst­uppgifter i Skatte­verkets beskatt­nings­databas.

Uppgifterna ska kunna lämnas för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller utreda eller lagföra brott. Det kan exempelvis handla om att kartlägga en misstänkts ekonomi för att hitta tillgångar att förverka eller för att bestämma storlek på dagsböter när ett straff utdöms.

Det är redan idag möjligt för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till de aktuella uppgifterna, men det kräver en manuell begäran till Skatteverket i varje enskilt ärende, vilket är en tids- och resurskrävande process. I och med ändringen ska myndig­heterna få tillgång till upp­gifterna genom en elektro­nisk fråga-svarstjänst som innebär att svaret kommer omedel­bart.

Förord­nings­ändringen planeras att träda i kraft den 1 januari 2023.

Desinformationskampanj mot socialtjänsten tar ny fart

Under våren bedrevs en vilseledande desinformationskampanj mot Sverige och socialtjänstens verksamhet, bland annat i sociala medier, av aktörer utomlands. Felaktigt påstod kampanjen att muslimska barn och familjer skulle vara systematiskt utsatta för övergrepp från svenska myndigheter.

Desinformationskampanjen mot socialtjänsten har återigen tagit ny fart, nu genom aktörer baserade i Sverige. Tonen har hårdnat, med bland annat anspelningar på terrorhot och martyrskap. I sociala medier har desperata föräldrar och mer extrema röster funnit varandra, där de hjälper varandra få genomslag för sina budskap, skriver SVT Nyheter (5/2).

IS ledare uppges död

Förra veckan tillkännagav terroristorganisationen IS att deras ledare, Abu al-Hassan al-Hashimi al-Quraishi, ska ha dödats i strid. Samtidigt presenterades organisationens nye ledare Abu al-Hussein al-Husseini al-Quraishi.

Den amerikanska militären bekräftar att Abu al-Hassan dött i oktober i samband med en operation av militära alliansen SDF i Dar’a-provinsen i södra Syrien.

Abu al-Hassan är den andra IS-ledaren som dödats i år. Han tog över som ledare för IS efter den tidigare ledaren Abu Ibrahim al-Hashimi al-Quraishi dött efter en amerikansk räd i februari i år.

Outside Of Syria, IS 'Brand' Survives Leader's Death (AFP/Barron's 1/12)

Islamic State announces death of its caliph, appoints successor (LWJ 30/11)

Third Islamic State leader killed in battle (The Guardian 30/11)

Svensk inför rätta i Brysselrättegång

Sex år efter terroristattentaten i Bryssel 2016 har den största rättegången i Belgiens historia inletts i huvudstaden. I måndags inleddes rättegången där svenske Osama Krayem från Malmö och nio andra misstänkta gärningsmän står inför rätta misstänkta för delaktighet i terroristattentaten den 22 mars 2016 där 32 personer dog och över 300 skadades när IS-terrorister detonerade bomber i en tunnelbanevagn och på flygplatsen i Bryssel. Krayem misstänks ha varit tilltänkta som självmordsbombare, men ska ha backat ur i sista stund.

Krayem var en av de tidigaste IS-resenärerna från Sverige som reste till Syrien. I somras dömdes han till 30 års fängelse för delaktighet i terroristattentaten i Paris i november 2015.

Rättegången, som kommer bli den mest kostsamma i Belgiens historia, försenades med några veckor efter att en domare beordrade omarbetning av glascellen som ska hysa de åtalade.

Rättegången väntas pågå i sex till nio månader.