Om det ökade attentatshotet mot Sverige

Polismyndigheten nekade återigen ett tillstånd för en koranbränning, denna gång utanför den irakiska ambassaden i Stockholm som skulle ha ägt rum förra måndagen. Detta med hänvisning till Säkerhetspolisens bedömning kring det försämrade säkerhetsläget och ökade risker för terroristattentat mot Sverige (SVT 16/2).

Tidigare i februari gjorde Säkerhetspolisen bedömningen att säkerhetsläget har försämrats och att det kommer ett ökat antal attentatshot i underrättelseflödet. Sverige bedöms stå i större fokus än tidigare för våldsbejakande islamism globalt. Detta med anledning av bland annat en koranbränning utanför Turkiets ambassad i januari och den uppmärksammade desinformationskampanjen mot den svenska socialtjänsten.

Terrorhotnivån ligger kvar på en förhöjd nivå och Säkerhetspolisen har inte fattat beslut om någon höjning. Myndigheten har kallat till en presskonferens på onsdag för att bland annat presentera en lägesbild av hoten mot Sverige.

Under onsdagen beslöt polisen i region Stockholm att inleda en särskild händelse som går under namnet ”Doris”. Säkerheten höjs vid ”symboliskt viktiga” objekt, uppger polisen för SVT (14/2).

Två män misstänkta för olovlig kårverksamhet

Den 6 februari gjorde Säkerhetspolisen tillslag mot två män i 45- respektive 65-årsåldern som greps misstänkta för bland annat olovlig kårverksamhet. Brottsligheten ska ha pågått sedan 2018 och skett på flera platser i landet. Båda männen nekar till brott (SVT 8/2).

Männen ska tidigare ha varit verksamma inom Försvarsmakten och suttit i styrelsen för samma företag inom säkerhetsbranschen. Den ena mannen, som är i 45-årsåldern, ska nyligen varit en vapenhandlare med en lång karriär inom säkerhetsbranschen. Han ska ha tränat poliser och militärer inom ramen för en privat skytteförening. Mannen ska precis ha ställts inför rätta i en vapenbrottshärva och ska ha gripits av Säkerhetspolisen i tingsrätten. Den andra mannen, som är 65-årsåldern, är en före detta överstelöjtnant som avslutade sin tjänst inom Försvarsmakten för över tio år sedan, skriver SvD (16/2).

Enligt en granskning från stiftelsen Expo ska mannen i 45-årsåldern ha ett förflutet inom vit makt-miljön (Expo 16/2).

Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, har samarbetat med Säkerhetspolisen i ärendet. De båda männen har förhörts men är inte frihetsberövade. Säkerhetspolisens utredning fortsätter med att kartlägga den olovliga kårverksamheten, rapporterar SVT (16/2).

Olovlig kårverskamhet är ett högmålsbrott om omfattar brottslighet som hotar landets inre säkerhet. Lagen ska förhindra verksamhet som riktar sig mot staten eller statsskicket och göra det förbjudet att olovligen bilda eller delta i en sammanslutning som kan utvecklas till en militär trupp eller polisstyrka. Straffet är böter eller fängelse i högst två år.

Socialstyrelsen lanserar kampanj i sociala medier

Det senaste året har omfattande desinformation om socialtjänsten spridits både i Sverige och utomlands, ofta med budskapet att myndigheten kidnappar muslimska barn. För försöka motverka den desinformation som skrivs om myndigheten har Socialstyrelsen lanserat en kampanj i sociala medier som går under namnet “Koll på soc”.

Kampanjen pågår under februarimånad på sociala medieplattformarna YouTube, Instagram, SnapChat och TikTok, och riktar sig till åldersgruppen 12-16 år. Myndigheten fick uppdraget av regeringen i början av februari.

Socialstyrelsen har sedan tidigare i uppdrag att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten. Under 2023 har regeringen skjutit till 4 miljoner och förändrat myndighetens tidigare uppdrag. Socialstyrelsen ska förstärka arbetet gnom att föra fördjupad dialog med berörda aktörer samt arbeta för att öka kunskapsspridningen om socialtjänstens arbete.

17-åring dömd för att ha planerat skolattack i Tyskland

En 17-årig pojke som planerade att utföra en högerextremt motiverad attack mot en gymnasieskola i tyska Essen förra året har nu dömts till två års villkorlig dom och skyddstillsyn. Han måste också genomgå terapeutisk vård. Det meddelade den högre regionala domstolen i Düsseldorf förra fredagen (10/2).

Attacken mot gymnasieskolan Don-Bosco-Gymnasium var planerad att äga rum den 13 maj förra året och gärningsmannen ville döda så många elever och lärare som möjligt. Dagen innan den planerade attacken, efter tips från en skolkamrat, utförde polisen en husrannsakan i pojkens föräldrahem i stadsdelen Borbeck i Essen (Bild.de 10/2). Polisen ska även ha fått tips om att bomber skulle kunna vara gömda på skolan, vilket ledde till att skolan spärrades av och genomsöktes (Euronews 12/05/22).

Under husrannsakan i pojkens rum hittade polisen bland annat spjut, andra vassa vapen och material för att tillverka bomber, tillsammans med dokument som innehöll rasistiskt, antisemitiskt och antimuslimskt innehåll. Enligt tyska Bild ska det ha rört sig om 16 förberedda rörbomber.

Rättegången startade i december förra året och pojken stod åtalad misstänkt för att ha förberett ett allvarligt våldsdåd som äventyrar staten, finansiering av terrorism och brott mot lagen om vapen och sprängämnen. Enligt försvarsadvokaten ångrar sig 17-åringen sina handlingar och hade yrkat på en villkorlig dom eftersom pojken, som beskrivs som socialt isolerad, behövde ”professionell hjälp”.

Tre döms för mordplaner på Frankrikes president

Sammanlagt 13 medlemmar ur en högerextrem grupp i Frankrike, "les Barjols", har stått åtalade för konspiration för att begå en terroristhandling mot landets president Emmanuel Macron under en minnesceremoni för första världskriget i november 2019. Tre av männen dömdes till mellan tre till fyra års fängelse och en fjärde dömdes villkorligt för vapeninnehav, medan de andra nio åtalade friades på grund av brist på bevis.

Les Barjols var en Facebook-grupp där medlemmarna delade högerextrem ideologi och förespråkade ett våldsamt störtande av regeringen, samt riktade in sig på invandringsvänliga politiker. Försvarsadvokaterna beskrev dem som "tramsiga extremister" utan några planer på handling, skriver France24 (17/2).

Rättegången har tidigare uppmärksammats i nyhetsbrevet.

Brittisk kontraterrorchef om skolattacker och det ökade hotet från främmande makt

Matt Jukes, chef för kontraterrorism vid Scotland Yard, uppger att brittisk polis har förhindrat åtta terrorkomplotter under det senaste året, inklusive incidenter riktade mot skolor. En oroande trend är att tonåringar har blivit alltmer fixerade vid masskjutningar i USA. Flera pojkar och unga män så unga som 13 år har kommit till den brittiska polisens uppmärksamhet som potentiella hot, rapporterar The Guardian (16/2).

Samtidigt har hotet från främmande makt påverkat Scotland Yards arbete mot extremism och terrorism, där fokus har förskjutits alltmer mot att hantera hot från stater som Ryssland, Kina och Iran. Antalet utredningar kopplat till främmande makt har fyrdubblats under de senaste två åren och står för cirka tjugo procent av ärendearbetet, skriver Reuters (16/2).

Ett ökat fokus på hotet från främmande makt har också uppmärksammat i en debattartikel i DN (17/2) av Jacob Ware och Mollie Saltskog. Författarna varnar för att nya säkerhetspolitiska prioriteringar kommer flytta resurser från kontraterrorism till att bekämpa hotet från främmande makt. Vidare argumenterar de för att Sveriges säkerhetspolitiska strategi bör beakta sambandet mellan ökad strategisk konkurrens och hur terrorhot kan komma att påverka den konkurrensen, eftersom det ena säkerhetshotet inte utesluter det andra.

Granskning av brittiska Prevent kritiseras

Förra veckan publicerades en regeringsstödd granskning av Prevent. Granskningen utfördes av William Shawcross som tilldelades uppdraget i januari 2021. Den oberoende granskningens syfte var att se över Storbritannien strategi för att förebygga att människor dras till terrorism och skulle ge rekommendationer för framtiden.

Rapporten publicerades den 8 februari och innehöll 32 rekommendationer, vilka samtliga accepterades av regeringen.

Granskningen har kommit att kritiseras på flera punkter, bland annat att författaren ska ha misslyckats med att göra sitt arbete ordentligt eftersom han bara deltog på sex av de tusentals möten som genomförs inom programmet. Av de möten som han deltagit på ska ha utgjort de mest extrema fallen som identifierats inom av Prevent, kallad Channel-paneler, skriver The Guardian (12/2).

En av rapportens kanske mest uppmärksammade slutsatser har varit att det inte görs tillräckligt för att motverka “icke-våldsbejakande” islamistisk extremism och att programmet har ”dubbla standarder” när det gäller våldsbejakande högerextremism och islamism.

Polisen och den tidigare chefskoordinatorn för kontraterrorism, Neil Basu, menar att delar av granskningen verkar drivas av en högerorienterad ideologi och är ”förolämpande” mot professionella yrkespersoner som kämpar för att förhindra attacker

Saif al-Adel uppges vara al-Qaidas nye ledare

Enligt en ny FN-rapport bedöms Saif al-Adel, en tidigare officer i ett egyptiskt specialförband, vara terroristorganisationen al-Qaidas nya ledare.

Al-Qaida-veteranen al-Adel, som är i 60-årsåldern, har beskrivit som en av organisationens mest effektiva operationella ledare och en av få kvarvarande ledare från tiden innan 11 september-attackerna 2001. Enligt rapporten, och det amerikanska utrikesdepartementet, bedöms han idag vara baserad i Iran, vilket förnekas av Irans utrikesminister Hossein Amir-Abdollahian på Twitter, skriver Reuters (16/2).

År 1998 åtalades han av en amerikansk federal jury för sin roll i bombattackerna mot de amerikanska ambassaderna i Tanzania och Kenya som dödade 224 civila och skadade över 4 500 andra. al-Adel finns med på FBI:s lista över mest eftersökta med belöning på 10 miljoner dollar för information som kan leda till att han grips eller fälls.

Efter att högt uppsatta ledare som Hamza bin Ladin och Abu Muhammad al-Masri dödats 2019 respektive 2020 har flera experter pekat ut al-Adel som en trolig efterträdare till Ayman al-Zawahiri,[1] som tog över som ledare för al-Qaida efter att Usama bin Ladin död i maj 2011.

Enligt USA dödades al-Zawahiri i en amerikansk drönarattack i Kabul i juli förra året, men terroristorganisationen har inte bekräftat detta eller formellt utsett någon efterträdare. Enligt FN-rapporten är detta sannolikt att al-Adels ledarskap inte kan erkännas på grund av al-Qaidas lyhördhet till talibanerna kring känsligheten över det faktum att al-Zawahiri dödades i Afghanistan, vilket bryter mot den överenskommelse talibanerna och USA slöt med varandra år 2020 kring att medlemmar från al-Qaida inte får uppehålla sig i landet.

[1] Zawahiri’s Death and What’s Next for al Qaeda (CSIS 4/8/22), Al-Qa`ida’s Soon-To-Be Third Emir? A Profile of Saif al-`Adl (CTC Sentinel 18/2/22)