|
|
|
Säkerhetspolisens lägesbild 2022-2023
|
|
Säkerhetspolisen arbetar med att förebygga och avslöja brott mot Sveriges säkerhet, bekämpa terrorism och skydda den centrala statsledningen. För två veckor sedan presenterade Säkerhetspolisen en lägesbild för år 2022–2023.
Enligt myndigheten utgör Ryssland ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. Detta på grund av den ryska regimens oberäkneliga agerande och benägenhet att ta stora risker. Kina och Iran pekas också ut som stora säkerhetshot mot Sverige.
Hotet från våldsbejakande islamistisk extremism och högerextremism består och i vissa delar ökar. Säkerhetspolisen varnar för att våldsbejakande extremister bedriver subversiv verksamhet som infiltration och påverkan. Dessutom ser man en ökad spridning av konspirationsteorier och antistatliga budskap.
Säkerhetspolisen betonar att främmande makters och våldsbejakande extremisters agendor ofta sammanfaller. Dessutom har man identifierat brister inom säkerhetsskyddet hos säkerhetskänsliga verksamheter på alla områden, vilket ökar risken för att uppgifter om Sveriges försvarsförmåga kan röjas.
|
|
|
|
Säkerhetspolisen: PKK finansieras i Sverige
|
|
Säkerhetspolisen anser inte att terroristorganisationen Kurdistans arbetarparti (PKK) utgör ett direkt attentatshot mot Sverige, men att de bedriver en stödjande verksamhet som kan vara uppmaning, rekrytering och terrorfinansiering för att stödja terrorverksamhet i Sverige eller andra länder. En betydande finansieringen av PKK i Sverige bekräftas av Susanne Trehörning, biträdande chef för kontraterrorism på Säkerhetspolisen, skriver TT/SVT (25/2).
Nyligen häktades en turkisk medborgare i misstänkt för försök till terrorfinansiering av PKK. Sverige har åtagit sig att stärka samarbetet med turkiska myndigheter för att motverka terrorism enligt det trilaterala avtalet mellan Sverige, Finland och Turkiet.
Turkiet har kritiserat Sverige för att hysa terrorister och hävdat att Sverige inte hör hemma i Nato, vilket har lett till att PKK har blivit en knäckfråga i samtalen mellan de två länderna.
|
Lagrådet kritiserar regeringens förslag mot terrorism
|
|
Regeringen planerar att lägga fram en proposition som ska förbjuda deltagande i terroristorganisationer. Statsminister Ulf Kristersson säger att lagen behövs och att den förväntas vara på plats den 1 juni.
Lagrådet har riktat kritik mot lagförslaget och menar att det är bristande i tydlighet och kan leda till en alltför långtgående kriminalisering. Lagrådet ifrågasätter också om lagen är nödvändig då mycket redan är kriminaliserat på området, såsom samröre, finansiering, rekrytering och resor kopplat till terrorism. Regeringen har tagit synpunkterna till sig och kommer att arbeta in dem i propositionen som läggs fram den 9 mars.
Lagförslaget är en del av regeringens åtagande om att ta hårdare tag mot terrorism, vilket har betraktats som en viktig komponent för att Turkiet ska godkänna Sveriges ansökan till Nato (DN 1/3).
Det här är den andra gången som en svensk regering försöker att kriminalisera deltagande i terroristorganisationer. Ett tidigare lagförslag drogs tillbaka 2019 efter att Lagrådet riktat hård kritik mot det. Förslaget ansågs då strida mot föreningsfriheten, som är en rättighet som skyddas av grundlagen. Efter att förslaget drogs tillbaka så har riksdagen ändrat i grundlagen.
|
Tysk polis slog till mot högerextrema preppers
|
|
I slutet av februari genomförde tysk polis flera räder mot lägenheter och tillhörande byggnader där man misstänker att högerextremistiska preppers planerat ett storskaligt strömavbrott och en regeringskupp.
En del av de misstänkta är kopplade till Reichsbürgerrörelsen som inte accepterar den tyska regeringens auktoritet. Prepperscenen i Tyskland uppskattas ha mer än 100 000 medlemmar, varav flera misstänks ha anknytning till högerextremism.
Enligt Münchens åklagarmyndighet har de åtalade planerat att sabotera kraftledningar från och med september 2020 i syfte att orsaka ett storskaligt strömavbrott och ge andra grupper möjlighet att genomföra en politisk kupp i Tyskland. De misstänkta anklagas nu för att ha bildat och deltagit i en terroristorganisation. Över 70 poliser deltog i räderna och utredningar pågår fortfarande.
Åtgärden är en del av en bredare insats mot högerextremism och extremister i Tyskland, som har varit ett växande bekymmer för myndigheterna under de senaste åren.
|
|
|
|
C-REX lanserar RTV Map Tool
|
|
I mitten av februari lanserades Right-Wing Terrorism and Violence (RTV) Map Tool av Center for Research on Extremism (C-REX) vid Oslo universitet.
RTV Tool Map är ett verktyg baserat på det omfattande RTV-datasetet som dokumenterar högerterrorism och högerextremistiskt motiverat våld i 18 västeuropeiska länder mellan 1990–2021. Verktyget ger tillgång till information om alla dödliga incidenter sedan 1990 (totalt 226 incidenter) och alla allvarliga, inklusive icke-dödliga, incidenter sedan 2015 (totalt 1 108 incidenter).
Det är också möjligt att välja specifika tidsperioder, länder, regioner, incidenttyper, antal och typer av offer, typer av förövare och vapentyper. Användaren kan även skapa nedladdningsbara figurer utifrån egna siffror om våldsnivåer över tid och rum, målgrupper och förövartyper. Både RTV Tool Map och RTV-datasetet är kostnadsfritt att använda och ladda ner på C-REX webbplats.
På webbplatsen finns även RTV-trendrapporter som ger fördjupad information om attackfrekvenser, gränsöverskridande variation, inriktning, förövare och vapen, samt flera djupgående fallstudier från länder och utvalda ämnen.
|
|
|
|
|
|
|
Enkät: Bedömning av P/CVE-relaterade kompetensluckor hos utövare inom EU
|
|
R2COM söker respondenter till en online-enkätundersökning som syftar till att grundligt och heltäckande förstår behoven hos icke-statliga organisationer inom området kring förebyggande och motverkande arbete mot våldsbejakande extremism (P/CVE).
Enkätundersökningen tar cirka 5-10 minuter och din medverkan är anonym.
Sista svarsdag är 25 mars 2023.
|
|
|
|
|
Om R2COM
R2COM ("Radicalisation and Violent Extremism Prevention in the Community") är ett EU-finansierat projekt syftar till att främja och öka medverkan från icke-statliga organisationer inom P/CVE-området, särskilt i uppföljning/eftervård av nyligen frigivna individer, genom att förmå icke-statliga organisationers yrkesverksamma inom området med hållbara och behovsorienterade utbildningsprogram.
|
|
|
|
Segerstedtinstitutet och Nordiska ministerrådet presenterar rapport om högerextremism
|
|
Den 29 mars bjuder Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet och Nordiska ministerrådet in till en presentation av rapporten ”When neo-Nazis march on Norwegian streets, you hear a lot of Swedish: Pan-Nordic and transnational dimensions of right-wing extremism” i Stockholm. Presentationen följs av en paneldiskussion där bland annat Jonas Trolle, chef för CVE, deltar.
Här kan du anmäla dig till evenemanget, som går att följa fysiskt eller digitalt. Anmälan är obligatorisk för deltagande.
Mer information om tider, plats och deltagare ser du i länken nedan.
|
|
Shamima Begum förlorar brittiskt medborgarskap, efter överklagande
23-åriga Shamima Begum, en brittisk medborgare som blev välkänd när hon tillsammans med två skolkamrater lämnade Storbritannien för att ansluta sig till IS år 2015, har förlorat sin rätt att återvända till Storbritannien. Detta efter att en domstol avslagit hennes överklagan i frågan om att återfå sitt brittiska medborgarskap, som tidigare upphävts i februari 2019.
Begum, som nu är statslös, lämnade Storbritannien för att resa till Syrien när hon var 15 år gammal. På plats kom hon att gifta sig med en nederländsk IS-anhängare och bodde bland annat i staden Raqqa som var det självutropade kalifatets huvudstad mellan 2014–2017.
När hon hittades i ett flyktingläger i nordöstra Syrien år 2019 beslutade brittiska myndigheter att upphäva hennes medborgarskap med hänvisning till nationell säkerhet. Begum menar att hon bör behandlas som ett offer för människohandel i stället för en terrorist. I ett uttalande har Begums advokater sagt att de kommer att bestrida beslutet.
|
|
|
|
Kvinna döms till fängesle för terrorbrott, förlorar danskt medborgarskap
En 38-årig åttabarnsmamma som reste från Danmark till Syrien för att leva i IS självutropade kalifat har nu dömts av en dansk domstol till fyra års fängelse och i utvisning.
Enligt Kolding tingsrätt har kvinnan främjat terroristorganisationen IS genom att leva som hemmafru i norra Syrien, dit hon reste 2015. Förutom fyra års fängelse blir hon av med sitt danska medborgarskap. Kvinnan blir dock inte statslös eftersom hon även har bosniskt medborgarskap, skriver danska BT (28/2)
Kvinnan repatrierades tillsammans med två andra kvinnor med deras sammanlagt fjorton barn i oktober 2021 från flyktingläger i Syrien. Kvinnan har åtta barn i åldrarna 3 till 17 år som i nuläget bor hos kvinnans föräldrar i Danmark.
Detta är den andra domen rörande de tre IS-kvinnorna. I höstas dömdes en 35-årig kvinna till tre års fängelse av tingsrätten i Esjberg. En dom som hovrätten senare skärpte till fyra års fängelse, skriver SvD (28/2).
|
|
|
|
|
Expo-rapport om den "rasideologiska miljön"
Förra veckan publicerade Expo den årliga rapporten ”den rasideologiska miljön” för 2022. Enligt Expo ökade antalet aktiviteter i miljön under året. Miljön såg positivt på resultatet i riksdagsvalet men misslyckades med sina egna valsatsningar. Nu byter miljön skepnad och strategi.
I rapporten lyfts bland annat trender kring uthängningar, kampsportsklubbar, transfobi och pro-rysk desinformation.
Rapporten, som har publicerats sedan 2008, bygger både på självrapporterade från grupper inom miljön och Expos egen research.
|
|
|
Foto: Kevin Matos / Unsplash
|
|
The Same, But Different: Policies, Perceptions, and Practices of Multiagency PVE work in Norway, Sweden, Denmark, and Finland
I en artikel på C-REX:s webbplats presenteras slutsatser från det nordiska forskningsprojektet ”Nordic Multiagency Approaches to Handling Extremism: Policies, Perceptions and Practices” (HEX-NA) som pågick mellan 2018–2022.
HEX-NA-projektet syftade till att studera olika tillvägagångssätt för att förebygga radikalisering och motverka våldsbejakande extremism som involverar samarbete mellan myndigheter och yrkesverksamma med olika expertisområden, så kallade ”multi-agency approaches”.
Projektet undersökte även hur detta formar uppfattningar om tillvägagångsättets legitimitet och nivåer av ömsesidigt förtroenden bland involverade intressenter såväl som bland myndigheter och medborgare i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
|
|
|
|
|
CVE:s metodstöd nu tillgängligt på engelska
I december lanserade CVE ett metodstöd som är avsett för yrkesverksamma som arbetar med att förebygga och motverka våldsbejakande extremism. Metodstödet syftar till att ge stöd vid hantering och utredning av oro för personer som kan vara på väg in i eller redan är en del av en våldsbejakande extremistisk miljö.
Metodstödet har nu översatts till engelska och är tillgängligt på CVE:s webbplats, vilket gör det tillgängligt för en global publik av yrkesverksamma inom olika sektorer som arbetar förebyggande och motverkande mot våldsbejakande extremism.
|
|
|
|
|
CVE, Box 1386,
111 93 Stockholm
Tel: 08-527 44 200
E-post: info@cve.se
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
