|
|
|
Fortbildning om metodstöd för att utreda och hantera oro för våldsbejakande extremism
|
|
För att hjälpa yrkesverksamma som i sitt arbete kommer i kontakt med frågor om våldsbejakande extremism har CVE utvecklat ett metodstöd för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism.
Nu i maj erbjuder CVE fyra digitala fortbildningstillfällen kring praktisk tillämpning av metodstödet. Varje tillfälle pågår i tre timmar och inkluderar presentation av metodstödet och grupparbete med caseövningar.
Den digitala fortbildningen är kostnadsfri och erbjuds följande förmiddagar (09.00-12.00):
| • | Tisdag 2/5 | | • | Torsdag 11/5 | | • | Tisdag 16/5 | | • | Onsdag 31/5 |
|
|
|
|
|
|
|
Pilotprojekt för att arbeta proaktivt mot våldsbejakande extremism
|
|
Halmstad kommun och lokalpolisområde Halmstad blir först i landet att prova en ny samverkansmodell för att arbeta mot våldsbejakande islamistisk extremism.
Projektet, som heter ”Opal”, syftar till att förebygga våldsbejakande islamistisk extremism genom att skapa en gemensam lägesbild och att på lång sikt kunna skapa en motståndskraft mot extremism och antidemokratiska krafter.
Initiativet kommer från Säkerhetspolisens och Polismyndighetens samarbetsprojekt Redex (Reduktion av extremistmiljöer), som har skapats för att minska extremistmiljöerna genom bättre informationsutbyte. Projektet kommer att samla kommunen och lokalpolisområdet kring prevention, reduktion och reaktion mot våldsbejakande islamistisk extremism.
Projektet får stöd från CVE genom utbildning i centrets metodstöd för att utreda och hantera oro för våldsbejakande extremism. Ett femtiotal yrkesverksamma kommer genomgå utbildningen som sträcker sig över flera träffar under våren 2023. Deltagare kommer från polisen och kommunen, med representanter från socialtjänst, skola, fritid, medborgarservice, kommunledning och bostadsbolaget Halmstads Fastighets AB, HFAB.
|
|
|
|
|
|
|
Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten
|
|
Polismyndigheten presenterade förra tisdagen resultatet av det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet under 2022.
Syftet med det samverkande arbetet är att bekämpa den organiserade brottsligheten genom brottsförebyggande åtgärder, administrativa och exekutiva åtgärder, lagföring och återtagande av brottsvinster.
Arbetet fokuserar på allvarlig och samhällshotande organiserad brottslighet, särskilt i utsatta områden. Det innefattar även stöd till samhällets åtgärder mot våldsbejakande extremism och terrorism.
I rapporten beskrivs bland annat antalet regionala operativa insatser och underrättelseärenden kopplade till terrorism. Antalet beslutade och pågående regionala insatser samt underrättelseärenden kopplade till terrorism ligger på liknande nivåer som de två föregående åren.
|
|
|
|
Flera gripna i Belgien misstänkta för terrorbrott
|
|
Förra måndagen greps åtta personer i två ärenden misstänkta för terroristbrott i Belgien efter samordnade polisinsatser på flera orter. Fem personer greps i Merksem, Borgerhout, Deurne, Molenbeek-Saint-Jean och Eupen. Två av de gripna är misstänkta för att ha förberett ett terroristdåd i landet. Tre andra personer greps i Zaventem, Molenbeek-Saint-Jean och Schaerbeek, även de misstänkta för att ha förberett ett terroristdåd.
Åklagarmyndigheten i Belgien säger att det finns kopplingar mellan de två fallen, men att ytterligare utredningsarbete behövs för att avgöra hur de är relaterade till varandra. Inga detaljer har ännu offentliggjorts om vad som hittades vid husrannsakningarna eller vad som varit måltavlor för dåden, enligt TT (28/3).
Gripandena äger rum samtidigt som den pågående rättegången efter terroristdåden i Bryssel 2016, där 32 personer dödades och runt 900 skadades fysiskt eller psykiskt. I rättegången står den dömde svenske IS-terroristen Osama Krayem åtalad misstänkt för att ha burit ner i en ryggsäck med sprängmedel till tunnelbanestationen Maelbeek. Krayem dömdes förra året till 30 år långt fängelsestraff för sin inbladning i terroristdåden i Paris 2015.
BAKGRUND: Brussels Attacks: What Happened, In Photos And Maps (NPR 22/3/2016)
|
|
|
|
Polis skjuten under insats mot extremister i Tyskland
|
|
För två veckor sedan utförde tysk polis flera insatser riktade mot anhängare till Reichsbürgerrörelsen i åtta tyska delstater och i Schweiz. Insatserna utfördes med koppling till en utredning mot en grupp som misstänks ha planerat en statskupp mot den tyska regeringen.
En polisman skottskadades i samband med en insats i staden Reutlingen i sydvästra Tyskland. Sammanlagts greps 25 misstänkta personer i räder som var riktade mot fem personer som misstänks vara medlemmar av en terroristorganisation.
Två dagar efter polisinsatserna i Tyskland och Schweiz dömdes en 62-årig man som påstås vara anhängare till Reichsbürger till tio års fängelse för bland annat mordförsök på en polis genom att försöka köra på honom med sin bil. Enligt domaren ska mannens satt sin ideologiska övertygelse framför polismannens hälsa. 62-åringen ska ha blivit mer radikaliserad under de senaste åren och ansåg att Förbundsrepubliken Tysklands lagar inte gällde honom. Han tidigare beskrivit poliser som "kombattanter" och "terrorister" i chattmeddelanden och brev. I dessa har mannen sagt att han haft rätt att ”eliminera (dem) utan straff”.
Mannen ska också ha attackerat en kvinna 2021 efter att hon vägrade sälja alkohol till honom eftersom han inte bar en medicinsk mask. Domstolen har ålagt honom att betala 30 000 euro (cirka 340 000 SEK) i skadestånd till den skadade polisen, som fortfarande inte kan tjänstgöra på grund av posttraumatiskt stressyndrom, skriver DW (24/3).
År 2016 skedde två liknande händelser kopplat till Reichsbürgerrörelsen. I samband med en vräkning i augusti det året, sköts en polis i halsen av en 42-årig gärningsman. Polisen fick livshotande skador men överlevde medan gärningsmannen fick lindriga skador när polisen ingrep. I oktober samma år sköts flera poliser i samband med en insats när de skulle beslagta 32 vapen från en Reichsbürgeranhängare. En 32-årig polisman avled senare av sina skador.
I det senaste numret av tidskriften CTC Sentinel, mars 2023 finns en längre artikel om Reichsbürger som beskriver denna löst sammansatta rörelse och dess ideologi, anhängare och hotbild.
|
|
|
|
|
35-årig kvinna från Göteborg döms till fängelse för krigsbrott
En 35-årig kvinna som återvände från Syrien 2017 har dömts till fängelse av Göteborgs tingsrätt. Hon döms för två fall av krigsförbrytelser i Raqqa 2014, då hon publicerade bilder av avhuggna huvuden som spetsats på ett staket av IS och skrev nedsättande kommentarer om människorna på bilderna.
Kvinnans handlingar ansågs allvarligt kränka den personliga värdigheten av skyddade personer enligt straffbestämmelsen om krigsförbrytelse. För de två fallen av krigsförbrytelse, hot mot tjänsteman och grovt förtal, döms kvinnan till tre månaders fängelse. De två sistnämnda brotten ska ha riktats mot två socialsekreterare.
I samband med domen har TV4 intervjuat Jonas Trolle, chef för CVE, om IS nuvarande tillstånd och hur aktiva de är med rekrytering till terroristorganisationen.
Rättegången mot den 35-åriga kvinnan har tidigare uppmärksammats i CVE:s nyhetsbrev.
|
|
|
|
Terrormisstänkt får inte lämna Uppsala
En man som bedöms utgöra en risk för att begå terroristbrott eller andra brott mot Sveriges säkerhet har fått ett vistelseförbud utanför Uppsala kommun beviljat av tingsrätten, skriver Dagens Juridik (24/3).
Mannen har tidigare nekats att stanna i Sverige och ska utvisas, men detta har inhiberats på grund av verkställighetshinder. Istället beslutade Migrationsverket om anmälningsplikt och att särskilda bestämmelser om tvångsmedel i 19-22 §§ LSU skulle vara tillämpliga beträffande mannen.
Efter att Säkerhetspolisen ansökte om ett vistelseförbud utanför Strömsunds och Östersunds kommuner och senare även utanför Uppsala kommun, avslog tingsrätten mannens överklagande och beslutade i enlighet med Säkerhetspolisens yrkande.
Hovrätten har nu bekräftat tingsrättens beslut och anser att vistelseförbudet är proportionerligt och inte står i strid med Europakonventionen eller Barnkonventionen.
I det senaste nyhetsbrevet från CVE uppmärksammades en liknande situation där en man inte får lämna Kristianstad eftersom Säkerhetspolisen har bedömt att mannen riskerar begå terroristbrott.
|
|
|
|
|
Man från Ronneby häktad misstänkt för grov krigsförbrytelse
För två veckor sedan greps en man i 50-årsåldern av polisen i Ronneby. Han misstänks på sannolika skäl för grov krigsförbrytelse och krigsförbrytelse som ska ha begåtts under sommaren 2015 i Syrien. Tingsrätten som häktade mannen, beslutade att åtal ska vara väckt senast den 21 april. Mannen nekar till anklagelserna och påstår att han arbetade för ett företag i Syrien vid tiden för brotten. Två målsägande har polisanmält mannen för krigsbrotten tidigare i år. Enligt BLT ska den misstänkte ha haft kopplingar till terroristorganisationen IS, vilket han förnekar.
Mannen ska ha överklagat häktningen men hovrätten beslutade i torsdags att avslå överklagan, rapporterar BLT (30/3).
|
|
|
|
|
Terrorhotbedömning mot Danmark 2023
I förra veckan släppte Center för Terroranalys vid Politiets Efterretningstjeneste (PET) sin årliga bedömning av terroristhotet mot Danmark.
Rapporten visar att hotnivån är fortsatt allvarlig och ligger kvar på den näst högsta nivån (fyra) av en femgradig skala.
Enligt bedömningen kommer det främsta terroristhotet mot Danmark från "militant islamistisk extremism" (hotnivå 4), följt av våldsbejakande högerextremism (hotnivå 3) och antimyndighetsextremism (hotnivå 2).
Om ett terroristdåd skulle ske i Danmark är det enligt PET sannolikt att det utförs av en ensamutförande gärningsperson eller en mindre grupp.
|
|
|
|
Höjd terrorhotnivå i Nordirland
Förra veckan höjdes Storbritanniens terrorhotnivå i Nordirland från "betydande" till "allvarlig", vilket indikerar att en attack är högst sannolik.
Bedömningen från MI5 kommer efter att en polis sköts av maskerade män i Omagh, County Tyrone. Tretton personer har gripits i samband med mordförsöket. Gruppen New IRA har tagit på sig ansvaret för attacken mot polisen, såväl som för ett mordförsök på två poliser med en bomb i Strabane i november förra året.
|
|
|
|
|
|
|
|
"When neo-Nazis march on Norwegian streets, you hear a lot of Swedish"
Nordiska ministerrådet har publicerat rapporten ”’When Neo-Nazis March on Norwegian Streets, You Hear a Lot of Swedish’: Pan-Nordic and transnational dimensions of right-wing extremism”, som utgör den första omfattande granskningen av högerextremism i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Rapporten beskriver och analyserar hur högerextremism i Norden har utvecklats från 1918 fram till idag, med särskilt fokus på pan-nordiska och transnationella dimensioner. Dessutom sammanställer rapporten förebyggande åtgärder som används för att hantera högerextremism i norden och analyserar hur väl de är placerade för att hantera det hot högerextremism utgör mot samhället.
Rapporten är skriven av sammanlagt tretton forskare från de nordiska länderna, däribland de svenska forskarna Robin Andersson Malmros, Jennie Sivenbring, Heléne Lööw och Christer Mattsson.
|
|
|
|
|
CVE, Box 1386,
111 93 Stockholm
Tel: 08-527 44 200
E-post: info@cve.se
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
