|
|
|
Gängen i fokus - "extremister glöms bort"
|
|
I en artikel från TT uppmärksammar Jonas Trolle, chef för CVE, att personer som vill lämna extremistmiljöer ofta glöms bort när avhopparverksamheter lägger vikt på gängkriminella. Han påpekar att de krav som ställs för att bli antagen till ett avhopparprogram ofta är anpassade för gängkriminella, vilket gör att personer inom extremistiska miljöer ofta inte uppfyller kriterierna. Detta handlar i regel om att personen i fråga lever i utanförskap och har en kriminell bakgrund.
Trolle varnar för att den här gruppen kommer i skymundan och att det är viktigt att ha beredskap för båda delarna. Han oroas över konsekvenserna av att personer som vill lämna extremistmiljöer inte erbjuds hjälp och påpekar att risken är att de faller tillbaka och fastnar ännu mer i en miljö, vilket riskerar att stärka radikaliseringen ytterligare.
Avhopparprogram finns i olika delar av landet och drivs i regel som ett samarbete mellan kommuner och myndigheter. Flera kommuner har efterlyst en nationellt center för avhopparverksamhet och den förra regeringen lovade år 2019 att införa ett nationellt avhopparprogram, men det har ännu inte blivit något av det och det operativa ansvaret ligger fortfarande hos kommunerna.
|
|
|
|
|
|
|
Fem gripna för stämpling till terrorbrott
|
|
På tisdagsmorgonen den 4 april genomförde Säkerhetspolisen tillsammans med polisens nationella insatsstyrka en koordinerad insats i Eskilstuna, Linköping och Strängnäs. Insatserna resulterade i gripandet av en fyra män i åldrarna 23, 24, 25 och 29 år samt en 15-årig pojke misstänkta för stämpling till ett terroristbrott. Misstankarna gäller planer för terroristbrott i Sverige och brotten bedöms ha en internationell koppling till våldsbejakande islamistisk extremism, specifikt till terroristorganisationen IS. Tre av männen säger genom sina advokater att de förnekar brott.
Under fredagen den 7 april beslutade Eskilstuna tingsrätt om häktning för fyra av de fem misstänka personerna. 23-åringen släpptes på fri fot efter häktesförhandlingarna. Männen häktas på sannolika skäl misstänkta för stämpling till terroristbrott. Förundersökningen leds av åklagare Henrik Olin vid riksenheten för säkerhetsmål.
Säkerhetspolisen har kopplat fallet till den högerextreme politikern Rasmus Paludans uppmärksammade koranbränning utanför Turkiets ambassad i januari. Säkerhetspolisen har tidigare bedömt att händelsen har bidragit till att Sverige har hamnat i fokus för våldsbejakande islamism globalt.
Enligt en nyligen publicerad 12-sidig rapport från researchföretaget Acta Publica har tre av männen varit aktiva i slutna Facebookgrupper där radikal islamistisk propaganda spridits. 25-åringen har varit aktiv inom våldsbejakande extremism. Under en månad stod han bakom 100 aktiviteter i en sluten islamistisk Facebookgrupp som stöder IS. Rapporten nämner även att två av de misstänka ska ha fungerat som moderatorer för olika versioner av en av de nu nedstängda grupperna. Männen har öppet visat stöd för IS. Den tredje mannen ska ha blivit inbjuden till en av grupperna av en person som tidigare stridit för IS i Syrien. Rapporten visar också att de tre männen var medlemmar i en annan sluten Facebookgrupp som användes för att stödja imamer som greps av Säkerhetspolisen år 2019 då det ansågs utgöra ett hot mot rikets säkerhet.
|
|
Vad är stämpling?
Stämpling är en form av förberedelse till brott som innebär att en person i samråd med någon annan beslutar att begå ett brott, försöker förmå någon att utföra brott eller åtar sig att utföra ett brott. Stämpling är straffbart bara vid särskilt allvarliga brott, till exempel mord, terroristbrott och grov misshandel.
Källa: Åklagarmyndigheten
|
|
|
|
|
|
|
Förvaltningsrätten: Fel att neka allmän sammankomst
|
|
Tidigare i februari nekade Polismyndigheten tillstånd för en allmän sammankomst vid Turkiet respektive Iraks ambassad i Stockholm. I ansökan framgick att personen som ansökt om tillståndet planerade att bränna koraner. Polisen menade att de inte kunde garantera säkerheten eller upprätthålla ordningen vid sammankomsten.
Förvaltningsrätten beslutade för två veckor sedan att Polismyndigheten hade fel när de nekade tillståndet. I ett pressmeddelande från Förvaltningsrätten uttalar sig Eva-Lotta Hedin, lagman vid rätten, och säger att möjligheterna att neka tillstånd för allmänna sammankomster är mycket begränsade. Förvaltningsrätten ansåg inte att hotbilden som låg till grund för Polismyndighetens beslut var tillräckligt konkret eller kopplad till den aktuella sammankomsten.
Polismyndigheten har överklagat Förvaltningsrättens två domar och begärt anstånd till den 25 april 2023 för att närmare utveckla sin talan.
Mötes- och demonstrationsfriheten är rättigheter som skyddas i grundlagen.
Ytterligare åtal efter påskupploppen
Tisdagen den 5 april meddelade Åklagarmyndigheten att fyra män i 20-30 årsåldern åtalas vid Norrköpings tingsrätt för bland annat grovt sabotage mot blåsljusverksamhet efter att ha deltagit i de så kallade påskupploppen i Norrköping i fjol. Under fredagen den 14 april kom fler åtal med koppling till påskupploppen. Sammanlagt åtalas elva personer för upploppen i Rosengård förra året. En grupp av sex personer åtalas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet, grov mordbrand och mordbrand, medan en annan grupp av fem personer åtalas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Detta är det första åtalet som väckts för händelserna i Rosengård. Rättegången kommer att inledas den 24 april och beräknas pågå i 14 dagar.
I fredags publicerade Acta Publica en 30-sidig rapport där kartlagt de 125 personer som åtalats eller begärts häktade efter påskupploppen. Rapporten pekar bland annat på att endast sju av de 125 personerna kan kopplas till kriminella nätverk.
|
|
|
|
Oro för terrordåd i Nordirland i samband med årsdag
|
|
För tre veckor sedan höjde brittiska MI5 terrornivån i Nordirland till allvarlig, vilket innebär att terroristdåd kan anses som troligt. Under påskveckan varande nordirländsk polis för möjliga terroristdåd, en varning som kom bara dagar innan USA:s president Joe Biden skulle besöka landet. Polisen ska ha fått underrättelseinformation som tydde på att väpnade republikaner planerade terroristdåd mot polisen.
Varningen kommer i samband med 25-årsdagen för Good Friday Agreement, ett fredsavtal som slöts på långfredagen den 10 april 1998 mellan de brittiska och irländska regeringarna med stöd från flertal av de politiska partierna på Nordirland. Avtalet kom att officiellt avsluta den tre decennier långa konflikt som har kommit att kallas för ”The Troubles”.
Den nordirländska polisen sade förra tisdagen att de hade hittat fyra misstänkta rörbomber på en kyrkogård nära staden Londonderry efter en allmän säkerhetsoperation. Upptäckten kom timmar innan Biden ska anlända till Belfast som ligger ungefär 110 kilometer sydost om Londonderry. På måndagen attackerades ett polisfordon med bensinbomber och andra föremål vid en parad mot långfredagens fredsavtal i Londonderry.
Situationen på Nordirland har tidigare uppmärksammats i CVE:s nyhetsbrev
|
|
|
|
Eskalerande våld i Israel
|
|
Efter att israelisk polis stormat al-Aqsa-moskén i Jerusalem onsdagen den 5 april, där 350 personer greps och flera skadades, har konflikten mellan Israel och Palestina ytterligare eskalerat. Målet med stormningen ska ha varit att få bort "lagbrytande ungdomar och maskerade agitatorer" som de sade hade barrikaderat sig inne i moskén efter kvällsbönen. Dagen efter avfyrades mer än trettio raketer mot Israel, vilket besvarades med attacker mot mål i både Gaza och Libanon.
På fredagen sköts två brittisk-israeliska systrar, 15 respektive 20 år gamla, ihjäl på Västbanken. Deras 45-åriga mor, som skadades allvarligt i attacken, kom senare att avlida av sina skador förra måndagen. Senare samma dag dödades en 35-årig italiensk man och sju andra turister skadades när en bil rammade människor som promenerade och cyklade längs en strandpromenad i staden Tel Aviv. Efter attackerna svarade Israel med flygräder mot Hamas i Gaza och ökade säkerheten i landet. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu kom även att beordra mobilisering av polis och militär.
Under påskafton på söndagen barrikaderade sig människor återigen i al-Aqsa-moskén och sex raketer avfyrades mot Israel från syriskt territorium. Israel svarade med angrepp mot militära mål nära Damaskus. En milisgrupp vid namn al-Qudsbrigaden säger sig ligga bakom raketbeskjutningen från Syrien, som hämnd för veckans israeliska räd mot muslimer i al-Aqsa-moskén.
Förra måndagen, annandag påsk, dödades en 15-årig palestinsk pojke och två andra skadades i samband med en räd mot ett flyktingläger nära Jeriko på den ockuperade Västbanken.
Förra tisdagen sade även israelisk militär att soldater skjutit ihjäl två beväpnade palestinska män. Samma dag beslutade israeliska myndigheter att stoppa besök av judar och turister vid al-Aqsa-moskén eftersom att vågen av oroligheter inte visar några tecken på att avta.
Den eskalerande konflikten i Israel och de ockuperade områdena har utspelat sig mot en bakgrund av religiösa firanden – Ramadan för muslimer, påsk för judar och påsk för kristna.
Sedan sommaren 2021 har våldsamheterna eskalerat framför allt på Västbanken. Under den senaste månaden har det varit flera skjutningar och terroristdåd riktad mot israeler på Västbanken.
Det eskalerade våldet i Israel har tidigare uppmärksammats i CVE:s Nyhetsbrev
|
|
|
|
|
Regeringen: Mer pengar till Säkerhetspolisen och Kriminalvården
Regeringen har avsatt 50 miljoner kronor till Säkerhetspolisen och 300 miljoner kronor till Kriminalvården i ett förslag till vårändringsbudgeten 2023 för att stärka de båda myndigheternas förmåga att möta hot mot den inre säkerheten.
Säkerhetsläget i Sverige anses vara kraftigt försämrat på grund av aggressiva handlingar från Ryssland och andra auktoritära stater, växande extremism och hot från våldsbejakande islamism. Kriminalvården behöver växa och stärkas ytterligare eftersom beläggningen i häkten och anstalter är ansträngd.
Förslaget är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna, skriver Justitiedepartementet i ett pressmeddelande (13/4).
|
|
|
|
FOI-analytiker: Ökad risk för skolattacker i Sverige
Under de senaste åren har flera skolattacker skett i Sverige. Förra läsåret drabbades Skåne av tre skolattacker i Eslöv, Kristianstad och en på Malmö latinskola där två lärare mördades av en 18-årig elev.
I en intervju med SR pekar Katie Cohen, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), på likheter mellan skolattacker och terroristdåd och varnar för att detta är den "nya typen av terrorism" och att skolattacker kommer upprepas i framtiden.
Personer som begår skolattacker eller andra typer av attacker i offentliga miljöer har likheter med ensamagerande terrorister. De isolerar sig och stänger ut omvärlden med en önskan om att bli någon och göra något storslaget. Attackerna utförs med slumpmässigt utvalda offer på offentliga platser, vilket liknar terroristdåd, säger Cohen till SR (5/4).
|
|
|
|
|
Ericsson anklagas för att ha bistått al-Qaida med teknologi
Telekomleverantören Ericsson anklagas för att ha bistått terroristorganisationen al-Qaida i Irak och Afghanistan genom att förse dem med högteknologisk utrustning mellan 2008 och 2017.
En pensionerad överste från USA:s armé, som vittnat anonymt, påstår att bolaget gjorde detta för att skydda sin verksamhet utan att behöva betala direkt med kontanter. Utrustningen inkluderade bland annat lastbilar, signalutrustning, telefoner och datorer som placerades i gömmor för att al-Qaida skulle kunna hämta upp dem.
Stämningen mot Ericsson lämnades in i USA av advokatbyrån Sparacino på uppdrag av anhöriga till offer för terrorism i Mellanöstern. Ericsson har kommenterat stämningen genom att säga att man kommer att fortsätta försvara sig mot den, rapporterar Dagens Industri (16/4).
Ericsson har tidigare stämts i USA av över 500 anhöriga till offer för terrorism i Mellanöstern. Stämningen grundar sig på Ericssons uppgift om att man inte kan utesluta att anställda på bolaget mutade IS för att kringgå den irakiska tullen.
|
|
|
|
Fyra holländska kvinnor dömds för terrorbrott
En domstol i Rotterdam har dömt fyra holländska kvinnor till fängelse för terroristbrott. Kvinnorna, i åldrarna 27, 31, 34 och 37 år, tillhörde en grupp på fem kvinnor och elva barn som repatrierades till Nederländerna från IS-lägret al-Roj i nordöstra Syrien förra året.
Åtalspunkterna omfattade planering av terroristbrott och att de hade anslutit sig till IS under inbördeskriget i Syrien. Domarna var mellan två och ett halvt till tre år i fängelse, varav mer än ett år redan avtjänats under häktningstiden. De fyra kvinnorna ska också hålla kontinuerlig kontakt med myndigheterna.
En femte kvinna friades från terroristbrott men fick ett kortare fängelsestraff för att hon satt sitt barn i fara. Kvinnan hade tagit med sin son till Syrien år 2014, och sonen dog senare vid 16 års ålder, rapporterar nederländska De Telegraaf (13/4).
|
|
|
|
|
Flera räder mot IS-ledare i Syrien
Khalid Aydd Ahmad al-Jabouri, en högt uppsatt ledare inom IS som bland annat var ansvarig för planeringen av attacker i Europa och utvecklingen av ledarskapsstrukturer, dödades i en amerikansk militärattack i Syrien den 3 april. Attacken ska ha skett på en okänd plats och inga civila uppges ha dödats eller skadats. Jabouris död bedöms tillfälligt störa IS förmåga att planera externa attacker, skriver USA:s centralkommando (CENTCOM 4/4).
IS har inte officiellt kommenterat beskedet och inte heller dess onlinesupportrar. Trots att IS drevs bort från sitt sista territorium i mars 2019 varnade FN förra månaden för att hotet från gruppen och dess anslutningar fortfarande är högt och ökar särskilt i konfliktområden och grannländer, skriver BBC (4/4).
I måndags utförde amerikansk militär en helikopterräd i nordöstra Syrien som riktades mot en senior IS-ledare tidigt på morgonen, enligt en talesperson för USA:s centralkommando. Ledaren, som tros ha dött i attacken, var en operativ planerare med ansvar för att planera terroristattacker i Mellanöstern och Europa. Ingen information har publicerats om ledarens identitet, skriver CNN (17/4).
För en vecka sedan tillfångatog amerikansk militär en operativ ledare och två av hans medarbetare i östra Syrien i en annan helikopterräd (CENTCOM 12/4).
Omkring 900 amerikanska soldater är stationerade i främst den kurdiskstyrda delen i nordöstra Syrien. Detta som en del av en USA-ledd koalition som bekämpar de IS-anhängare som fortfarande är aktiva i både Syrien och grannlandet Irak, skriver The Defense Post (4/4).
|
|
|
|
|
Brysseldåden skulle ha riktats mot fans under fotbolls-EM i Frankrike
Tio personer, varav en i frånvaro, står inför rätta för sin inblandning i bombdåden i Bryssel den 22 mars 2016, där 32 personer dog och hundratals skadades. Tre av de fem gärningsmännen utlöste sina självmordsbomber på Zaventem-flygplatsen och tunnelbanestationen Maelbeek, medan två av dem, belgaren Mohamed Abrini och svensken Osama Krayem, ångrade sig i sista stund och nu finns bland de åtalade.
Enligt Abrini var målet från början fotbollsfans i Paris under fotbolls-EM 2016 men terroristerna ändrade planerna på grund av gripandet av Salah Abdeslam den 18 mars, som var medlem i samma IS-cell. Målen var flera, men framför allt fan-zoner eller vid platser där folk samlats vid storbildsskärmar nära arenor, rapporterar belgiska Le Soir (11/4).
Brysselrättegången har pågått sedan december 2022. De åtalade riskerar livstids fängelse och rättegången förväntas pågå i minst två månader till. Krayem, som fortsatt tiger men har genom sin tidigare advokat förnekat inbladning, har redan dömts till 30 års fängelse i Frankrike för sin delaktighet i terroristdåden i Paris.
Brysselrättegången har tidigare uppmärksammats i CVE:s nyhetsbrev.
|
|
|
|
Kanada repatrierar kvinnor och barn från IS-läger
För två veckor sedan kom besked om att Kanada repatrierar fyra kvinnor och tio barn som har hållits i ett läger för misstänkta IS-medlemmar i nordöstra Syrien.
Den kanadensiska regeringen gick med på att repatriera kvinnorna och barnen i januari med hänvisning till de "försämrade förhållandena" i lägren, men vägrade repatriera fyra fängslade män. Det är oklart om någon av kvinnorna som nu repatrieras kan åtalas.
Den kanadensiska regeringen har mött kritik för sin långsamma hantering av repatriering av medborgare från Syrien, med endast en handfull kvinnor och barn repatrierade under de senaste fyra åren.
Repatrieringen kan bli den största hittills för Kanada sedan det självutropade kalifatets fall i mars 2019. Totalt har Kanada repatrierat 21 personer, sju kvinnor och fjorton barn.
|
|
|
|
|
GNET: "Terrorwave: The Aesthetics of Violence and Terrorist Imagery in Militant Accelerationist Subcultures"
Global Network on Extremism and Terrorism (GNET) har publicerat en artikel som handlar om det högerextrema accelerationsnätverket "Terrorgram" på snabbmeddelandeservicen Telegram.
Terrorgram kan beskrivas som en högerextremistisk subkultur som främjar terrorism och är förknippad med minst ett terroristdåd med dödligt utfall och två gripanden i Europa. Artikeln diskuterar hur subkulturens unika visuella stil spelar en betydande roll för att glorifiera militans och terrorism genom vad som kallas "terrorwave"-estetik.
Artikeln utforskar hur denna subkulturs glorifiering av terrorism och våldsestetik lockar dem som dras mest till våld, vilket skiljer det från det bredare högerextrema ekosystemet. Artikeln undersöker också hur fysiskt utseende beaktas i terrorplaneringen och glorifieringen av högerextrema terrorister som "helgon". Avslutningsvis diskuteras hur Terrorgram är unikt i den utsträckning i vilken våldets estetik dominerar dess subkulturella sammanhållning. Artikeln är skriven av Joshua Molloy som är verksam vid Accelerationism Research Consortium, ARC.
|
|
|
|
ICSR: Financing Violent Extremism: An Examination of Maligned Creativity in the Use of Financial Technologies
International Centre for the Study of Radicalisation and Political Violence (ICSR) har publicerat en rapport som syftar till att lära forskare, analytiker och praktiker hur terrorister och våldsbejakande extremistiska aktörer använder sig av finansiell teknologi och kryptovalutor för att finansiera sin verksamhet.
Rapporten preciserar processen för hur olika organisationer använder finansteknik och kan hjälpa analytiker att bedöma om och när en grupp eller aktör skulle kunna använda sig av finansiell teknologi eller kryptovalutor.
Vidare innehåller rapporten termer som kan användas för att söka information om terroristernas antagande av kryptovalutor och finansiell teknologi, vilket ger tidig varning om dess användning i terrorismsyften. Författare är Marc-André Argentino, Jessica Davis & Tore Refslund Hamming.
|
|
|
|
|
CVE, Box 1386,
111 93 Stockholm
Tel: 08-527 44 200
E-post: info@cve.se
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
