|
|
|
Platser kvar till fortbildning om att utreda och hantera oro för våldsbejakande extremism
|
|
CVE har nyligen genomfört det första av fyra digitala fortbildningstillfällen i maj om hur man kan utreda och hantera oro för våldsbejakande extremism med hjälp av CVE:s metodstöd.
Det finns fortfarande några få platser kvar på de återstående tillfällena:
Torsdag 11/5 kl. 09.00-12.00: Anmäl dig här
Tisdag 16/5 kl. 09.00-12.00: Anmäl dig här
Onsdag 31/5 kl. 09.00-12.00: Anmäl dig här
Principen "först till kvarn" gäller för denna kostnadsfria fortbildning, så vi rekommenderar att du anmäler dig snarast möjligt för att säkra din plats.
Den digitala fortbildningen är för yrkesverksamma som kan komma i kontakt med frågor om våldsbejakande extremism. Fortbildningen genomförs på plattformen Zoom.
|
|
|
|
|
|
|
Brå får uppdrag att studera otillåten påverkan som utövas av systemhotande aktörer och grupperingar
|
|
Regeringen har gett Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att undersöka otillåten påverkan från systemhotande aktörer och grupperingar på förtroendevalda, politiska partier och beslutande församlingar på alla nivåer, särskilt inom organiserad brottslighet och kriminella nätverk. Brå ska även ge förslag på åtgärder och undersöka kommunala verksamheter som är sårbara för otillåten påverkan.
Regeringen anser att otillåten påverkan kan hota demokratiska principer och tjänsteutövning. Enligt den senaste undersökningen av Politikernas trygghetsundersökning (PTU) är förövare ofta vanliga medborgare, rättshaverister eller andra förtroendevalda. Vad gäller eventuell grupptillhörighet så uppfattades förövaren tillhöra en högerextremistisk grupp i 15 procent av fallen, en vänsterextremistisk grupp i 10 procent av fallen och en lokal aktionsgrupp eller en intresseorganisation vid 9 respektive drygt 3 procent av fallen. Förövaren uppfattades tillhöra ett kriminellt nätverk i ungefär en procent av fallen. Brå ska lämna delredovisning senast den 14 december 2023 och slutredovisning senast den 1 april 2025 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet), skriver Justitiedepartementet (18/4).
|
|
|
|
|
|
|
Riksrevisionens granskning av statliga bidrag till civilsamhället
|
|
Svenska staten delar varje år ut över tjugo miljarder kronor i bidrag till civilsamhälles-organisationer i syfte att stärka demokratin. Bidragen fördelas av omkring fyrtio statliga myndigheter och ibland av civilsamhällets egna organisationer, som Riksidrottsförbundet och Folkbildningsrådet.
Riksrevisionen har granskat bidragsgivningen till fyra statliga myndigheter som delar ut bidrag till civilsamhället - Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Socialstyrelsen - och har funnit brister i kontrollen av hur pengarna används.
Riksrevisionen har funnit att myndigheternas kontroll av bidragen inte är tillräckligt effektiv. Det finns brister i att säkerställa att bidrag endast går till bidragsberättigade organisationer och riskerna för fusk och missbruk har ökat. För att minska risken för felaktiga utbetalningar behöver myndigheterna arbeta mer riskbaserat och utveckla sina kontrollmetoder, inklusive att genomföra verksamhetsbesök, granska organisationers webbplatser och nyhetsartiklar. Det finns också behov av ett ökat informationsutbyte mellan myndigheterna för att upptäcka felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen anser att regeringen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att underlätta kontrollen trots rapporter om riskerna för fusk och missbruk. Problemen är generella för samtliga granskade myndigheter, och det behövs en stärkt kontroll för att bibehålla bidragsgivningens legitimitet.
En av rapportens slutsatser är att det finns behov av specialiserade kompetenser på nationell nivå för att stödja alla bidragsgivande myndigheter, särskilt i frågor som rör ekonomisk brottslighet, våldsbejakande extremism och demokratifrågor. Exempelvis har MUCF utvecklat sin kontrollverksamhet, men saknar intern kompetens att utreda kopplingar till våldsbejakande extremism eller terrorism, vilket har resulterat i höga konsultkostnader, kopplade till bidragsverksamheten. Vidare stödjer Riksrevisionen de förslag som inkommit till regeringen om att CVE och MUCF skulle kunna vara ett stöd i frågor om våldsbejakande extremism respektive demokrativillkor.
|
|
Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen
| • | Ge uppdrag till lämplig myndighet att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som fått del av sådant stöd.
| | • | Ge uppdrag till lämpliga myndigheter att inrätta nationella stödfunktioner avseende väsentliga risker i samband med bidragsgivningen till civilsamhället. Stödfunktionerna ska kunna bistå bidragsgivande myndigheter med särskild kompetens om finansiella risker, våldsbejakande extremism och icke-demokratisk verksamhet.
| | • | Ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att utveckla och stärka sin kontroll, till exempel genom att öka frekvensen av riskbaserade verksamhetsbesök.
| | • | Ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagande organisationer. |
|
|
|
|
Polisen: Koranbränningar utsätter Sverige för attentatshot
|
|
I förra nyhetsbrevet uppmärksammades att förvaltningsrätten beslutade att Polismyndigheten gjorde fel när de nekade tillstånd till två allmänna sammankomster vid Turkiet respektive Iraks ambassader i Stockholm, där det skulle ha genomförts koranbränningar. Polismyndigheten begärde anstånd kring överklagan till 25 april för att närmare utveckla sin talan.
Polismyndigheten har överklagat domen till nästa instans, kammarrätten. Polisen hävdar att risken för terroristdåd väger tyngre än yttrandefriheten i detta fall. Joakim Norgelius, professor i rättsvetenskap, menar att en ny tolkning av ordningslagen skulle kräva en lagändring. Om polisen förlorar i högre instans kan det leda till en debatt om att förbjuda denna typ av demonstrationer och eventuellt en lagändring (SVT 26/4).
|
|
PET: Koranbränningarna har lett till ökat islamisthot
Läckor av topphemliga dokument från Pentagon avslöjar att islamister uppmanade till terrorism mot specifika mål på flera platser i världen. Detta som hämnd för Rasmus Paludans koranbränningar som ägde rum i Sverige och Danmark i januari. Danska Politiets Efterretningstjeneste, PET, menar att bränningarna bidrog till ett större antal hot från militanta islamister och kan få allvarliga konsekvenser för Danmark och andra länder i framtiden, men kommenterar inte specifika hotbedömningar gällande personer eller händelser (Jyllands-Posten 27/4).
|
Gripanden i Tyskland efter planerat terrorattentat och misstänkt islamistisk knivattack
|
|
En 28-årig man greps förra veckan i Hamburg för att ha planerat ett islamistiskt motiverat bombattentat. Mannen försökte köpa ämnen på internet för att konstruera ett explosivt bälte. Han fick uppmuntran och stöd från sin yngre bror som också har gripits i staden Kempten i södra Tyskland. Polisen uppger att de inte har information om ett konkret mål för attentatet men att attacken var tänkt mot civila. 250 poliser var inblandade i insatsen och kemiska ämnen beslagtogs, rapporterar AP (25/4).
Tyska myndigheter undersöker även ett möjlig extremistiskt motiv bakom en knivattack på ett gym i Duisburg den 18 april. Fyra personer skadades allvarligt. En misstänkt gärningsman, en 26-årig man från Syrien, greps i sin lägenhet förra helgen. Mannen misstänks också för ett knivmord på en 35-årig man på påskdagen, där hans DNA och skor kopplas till brottet. Federala åklagare har tagit över utredningen på grund av fallets speciella betydelse. Motivet bakom gymattacken utreds och det antyds att det kan ha funnits ett islamistiskt motiv.
Hotet från islamistiska extremism kvarstår mot Tyskland efter flera terroristattacker under de senaste åren, inklusive en lastbilsattack på en julmarknad i Berlin 2016 som dödade tolv personer.
|
Erdoğan: IS-ledaren dödad i norra Syrien
|
|
Sent på söndagen meddelade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att landets underrättelsetjänst MIT dödat IS högste ledare, Abu Hussein al-Qurashi, i en operation i staden Jandaris i norra Syrien i lördags. Turkiet har placerat trupper i norra Syrien sedan 2020 och kontrollerar flera zoner med hjälp av turkisk-stödda rebellgrupper. Området drabbades hårt av den jordbävning som skakade Turkiet och Syrien den 6 februari i år. Uppgiften har ännu inte bekräftats av oberoende källor. Under al-Qurashis tid som IS-ledare har ingen information tillhandahållits om hans verkliga identitet eller bakgrund. Dessutom har han inte utfärdat några personliga offentliga meddelanden.
Erdoğan hävdade att den turkiska underrättelseorganisationen hade spårat IS-ledaren under en längre tid och att hans död var ett betydande slag mot terroristorganisationen. Han kom att utses till ny ledare i november efter att hans företrädare, Abu Hassan al-Hashimi al-Qurashi, dödats i en SDF-operation i södra Syrien i oktober 2022.
Erdoğan sade att Turkiets kamp mot terrorism bidrar till Europas säkerhet och kritiserade samtidigt Europa för att inte erkänna detta. Det TV-sända tillkännagivandet följde på Erdoğans senaste frånvaro från offentliga framträdanden på grund av sjukdom. Han återvände till offentligheten på en flygfestival i Istanbul, där han samlade sina anhängare inför de kommande folkomröstningarna den 14 maj, rapporterar CNN (1/5).
|
Utbildning: Pedagogiskt arbete mot antisemitism
|
|
Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande och Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, i samarbete med myndigheten Forum för levande historia, har utvecklat uppdragsutbildningen Pedagogiskt arbete mot antisemitism.
Kursen ger deltagarna grundläggande och fördjupande kunskaper om antisemitismens historia, idéhistoria och socialpsykologi samt pedagogiska verktyg som kan användas i undervisning. Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng och genomförs delvis på distans och delvis i internatform under tre tvådagarsinternat i Kungälv i oktober, november och december. Boende och mat betalas av arrangörerna, medan kurslitteratur och resor är enda kostnader för deltagarna.
|
|
Utskott säger ja till förslag om nytt brott i terroristbrottslagen
Justitieutskottet föreslår att riksdagen ska anta regeringens förslag om ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som stärker organisationen. Straffskalan är fängelse i högst fyra år, och vid grovt brott i högst åtta år. Om gärningsmannen har lett organisationen kan straffskalan bli livstids fängelse. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juni 2023. Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverar sig mot förslaget. Debatt och beslut planeras till onsdagen den 3 maj 2023 och kan ses på riksdagens webb-tv.
|
|
|
|
Terrormisstänkta omhäktas av tingsrätten
Eskilstuna tingsrätt har beslutat att omhäkta samtliga fyra personer som tidigare suttit häktade misstänkta för stämpling till terroristbrott. Beslutet om omhäktning grundas på sannolika skäl och den högre misstankegraden. Åklagaren behöver mer tid för att fortsätta utredningen mot personerna. Tingsrätten bedömer att det finns en risk för att personerna kan röja bevis eller avvika om de skulle släppas på fri fot.
Fem män i 20–30 årsåldern och en 15-årig pojke greps i början av april efter en koordinerad polisinsats i Eskilstuna, Strängnäs och Linköping efter en längre tids utredning av Säkerhetspolisen. En de gripna männen, en 23-åring, släpptes på fri fot efter häktesförhandlingarna, något som uppmärksammades i förra nyhetsbrevet.
|
|
|
|
|
Dömd kvinna med koppling till IS tillåts inte byta anstalt
En 50-årig kvinna från Halmstad dömdes förra året till sex års fängelse för krigsförbrytelser i Syrien och började avtjäna sitt straff i april. Kvinnan har uttryckt en önskan om att få sitta på anstalten Ystad för att kunna vara nära sina döttrar. Kriminalvården placerade henne istället på anstalten Hinseberg på grund av risken för rymning eller fritagning. Enligt Kriminalvården är risken för våld och hot låg, men risken för allvarlig misskötsamhet eller annan kriminalitet bedöms som hög.
Kvinnan växte upp i en kristen irakisk familj, konverterade senare till islam och blev alltmer radikal. Hon tog med sig sina barn till Syrien år 2013 där hennes man stred för IS. Maken dog i strid samma år. Parets 12-årige son användes som barnsoldat av IS och avled i strid år 2017. Tingsrätten ansåg att hon inte hade förhindrat att hennes son blev barnsoldat för IS och dömde henne, mot hennes nekande, till fängelse.
|
|
|
|
Regeringen förlänger kontrollen vid Sveriges inre gräns
Regeringen har beslutat att förlänga kontrollerna vid Sveriges inre gräns med sex månader, med anledning av det ökade hotet efter Natoprotester och koranbränning utanför Turkiets ambassad. Enligt Nationellt centrum för terrorhotsbedömning (NCT) har Sverige gått från att vara ett legitimt mål till att vara ett prioriterat mål för våldsbejakande islamister.
Samtidigt föreslår regeringen en lagändring som ger polisen ökade befogenheter att utföra inre utlänningskontroller i gränsområden mot smuggling av vapen och narkotika. Lagförslaget har kritiserats av flera remissinstanser, bland annat Justitiekanslern, Justitieombudsmannen och Diskrimineringsombudsmannen, på grund av risken för diskriminering och subjektiva kontroller. Lagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2023.
|
|
|
|
|
Ericssons vd slår tillbaka mot terroranklagelserna
Telekombolaget Ericsson har anklagats för att ha bistått terroristorganisationen al-Qaida i Irak och Afghanistan med högteknologisk utrustning mellan 2008 och 2017. Över 500 personer, de flesta med anknytning till den amerikanska militären och drabbade av terroristangrepp, står bakom stämningen, något som uppmärksammades i förra nyhetsbrevet.
Ericssons vd, Börje Ekholm, tillbakavisar alla anklagelser och säger att de baserar sitt försvar på fakta men kommenterar inte detaljerna på grund av en pågående civilrättslig process.
|
|
|
|
Riksrevisionen inleder granskning av Säkerhetspolisens verksamhet
Riksrevisionen kommer att granska Säkerhetspolisens verksamhet för att bedöma dess effektivitet. Tidigare har de granskat enskilda delar av verksamheten. Sedan Säkerhetspolisen blev en egen myndighet år 2015 har den vuxit både vad gäller medel och personal. Riksrevisionen pekar på att Säkerhetspolisens roll har blivit ännu viktigare på grund av försämrat omvärldsläge och problem med kriminalitet och ordningsstörningar i Sverige. Ingen annan myndighet än Riksrevisionen har mandat att granska Säkerhetspolisens hela verksamhet.
|
|
|
|
|
Koalitionen mot IS rapporterar minskade attacker - danska soldater återvänder hem
Den internationella koalitionen mot IS i Syrien meddelade förra måndagen (24/4) att jihadistiska attacker minskat i både Syrien och Irak det senaste året. Enligt befälhavare för koalitionen, generalmajor Matthew McFarlane, har attacker från IS varit små och organisationen har misslyckats med att samordna något väsentligt under senaste året. Koalitionen rapporterade en betydande minskning av attacker från IS under Ramadan, med 19 i både Irak och Syrien jämfört med 102 attacker under samma period 2019 (US Department of State 24/4).
Danska specialister som bistått i kampen mot IS i Syrien och Irak sedan 2016 återvänder till Danmark då de behöver rusta på hemmaplan utifrån hot i sitt närområde, enligt ett pressmeddelande från det danska försvaret. Enheten på plats har arbetat med luftrumsövervakning, rapporterar SvD (22/4).
Sedan början av 2022 har USA och dess allierade lyckats fånga eller döda minst 13 högt uppsatta IS-ledare i Syrien och Irak, vilket har resulterat i att gruppen tros ha reducerat sin styrka till mellan 2 500 och 3 500 soldater i området. Detta är en avsevärd minskning jämfört med deras höjdpunkt på minst 34 000 soldater för mellan fem och sju år sedan, skriver Voice of America (25/4).
|
|
|
|
Läcka: Afghanistan ett terrorfäste igen
USA:s försvarsdepartement har bedömt att IS samordnar sig i Afghanistan och planerar tiotals attacker mot amerikanska eller europeiska mål med en kostnadseffektiv modell som möjliggör genomförandet av dåd utanför landet. Bedömningen tillskrivs Pentagon och kommer från den nyligen avslöjade säkerhetsläckan. USA:s kaotiska reträtt från Afghanistan har kritiserats, där de lämnade allierade i landet i augusti 2021. En talesperson för Biden-regeringens nationella säkerhetsråd har att USA har behållit möjligheten att "slå ut terrorister utan permanent närvaro av soldater på marken".
Förra veckan kom uppgifter från Vita huset att talibanregimen dödat den IS-ledare som planerade självmordsattacken vid flygplatsen i Kabul i augusti 2021, där tretton amerikanska soldater och över 100 civila dödades. Efter händelsen tog IS på sig ansvaret för dådet. Enligt TT/AFP (26/4) ska ledaren ha dödats tidigare i april i södra Afghanistan under strider mellan talibanerna och IS. USA har tillbakavisat inblandning i IS-ledarens död, rapporterar Politico (25/4).
Islamiska staten i Khorasan (IS-K) är en gren av terroristorganisationen IS i Afghanistan som är i en konflikt med talibanrörelsen. IS-K har fortsatt att utföra attacker i landet sedan talibanernas maktövertagande.
|
|
|
|
|
FHS: "LVU-kampanjen: Desinformation, konspirationsteorier och kopplingarna mellan det inhemska och det internationella i relation till informationspåverkan från icke-statliga aktörer"
Försvarshögskolan (FHS) har publicerat en rapport på uppdrag av Myndigheten för psykologiskt försvar som visar att LVU-kampanjen belyser bristen på tillit mellan svenska myndigheter och invånare, som utnyttjas av utländska aktörer. Rapporten beskriver kampanjens uppkomst och utveckling både i Sverige och internationellt, samt analyserar de narrativ som förekommer. Ett av de mest tongivande narrativen i kampanjen är att omhändertaganden enligt LVU baseras på lösa och felaktiga grunder och att svenska myndigheter riktar in sig på att omhänderta barn med utländsk bakgrund och muslimsk trosuppfattning. Detta narrativ sprids internationellt och det finns väldigt få motkrafter. I kölvattnet av kampanjen har det förekommit hot mot svenska offentliga institutioner och socialsekreterare, samt uppmaningar till våld och terroristattentat. Författare är Magnus Ranstorp och Linda Ahlerup.
|
|
|
|
GNET: "MENA-Based, Far-Right and Far-Left Extremist Groups: A Date-Based Analysis"
Global Network on Extremism and Technology (GNET) har publicerat en rapport där författarna analyserar datum som är signifikanta för extremistgrupper i Mellanöstern och Nordafrika (MENA), såväl som höger- och vänsterextrema grupper runt om i världen, genom data från Google Trends och Nexis Uni. Rapporten föreslår att teknikföretag borde använda symboliskt betydelsefulla datum i sina algoritmer för att upptäcka hatretorik från dessa grupper. Resultatet visar att datum har betydelse för att väcka uppmärksamhet och förutsäga framtida händelser för extremistgrupper. MENA-grupper tenderar att fokusera på datum som är förknippade med statsegenskaper, medan höger- och vänsterextrema grupper fokuserar på frågor om styrning, befolkningskontroll och alliansbyggande. MENA-grupper genomför oftare dödliga attacker, medan höger- och vänsterextrema grupper är mer lokaliserade och mindre våldsamma. Högerextrema grupper är mer benägna att koppla sina händelser till historiskt betydelsefulla datum förknippade med deras orsaker än vänsterextrema grupper. Rapporten är författad av Carol Winkler, Virginia Massignan, Cemone Paul och Mor Yachin.
|
|
|
|
|
CVE, Box 1386,
111 93 Stockholm
Tel: 08-527 44 200
E-post: info@cve.se
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
