|
|
|
CVE deltog på Penningtvättsdagarna 2023
|
|
Penningtvättsdagarna hölls i Stockholm mellan den 3–4 maj och är den största konferensen i Sverige mot penningtvätt, finansiering av terrorism och våldsbejakande extremism.
En av talarna på konferensen var Jonas Trolle, chef vid CVE, som presenterade en nulägesrapport och trendspaning om våldsbejakande extremism i Sverige. Trolle deltog även i en paneldiskussion tillsammans med Christina Kiernan från Sveriges Regioner och Kommuner (SKR), Magnus Ranstorp från Försvarshögskolan och Amir Rostami. Diskussionen fokuserade på frågan om hur finansiella brott kan hota demokratin och minska förtroendet för välfärden.
Om Penningtvättsdagarna
Penningtvättsdagarna är ett samverkansprojekt initierat av CVE tillsammans med myndigheter i samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Exekutiv arrangör är Hexanova Events
|
|
|
|
Lagrådsremiss om ekonomiska sanktioner mot terrorism
|
|
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som syftar till att införa ekonomiska sanktioner mot terrorism för att uppfylla internationella förpliktelser som följer av FN:s säkerhetsrådsresolutioner och krav från Financial Action Task Force (FATF).
Förslaget inkluderar en ny lag om frysning av tillgångar för personer som skäligen kan misstänkas eller har dömts för brott enligt terroristbrottslagen och personer som misstänks eller har dömts för liknande brott i andra länder. Åklagare kommer att ansvara för att meddela beslut om frysning. Finansinspektionen kommer också att ha möjlighet att tillfälligt frysa tillgångar i enlighet med beslut från FN:s säkerhetsråd. Slutligen föreslår regeringen en ändring i brottsbalken för att möjliggöra rättslig behörighet i Sverige över brott enligt den nya lagen om frysning av tillgångar som har begåtts på en annan stats område.
Lagändringarna kommer att träda i kraft den 1 januari 2024.
|
Uppdrag att föreslå en samverkansstruktur för arbete med barn och unga i och i närheten av miljöer kopplade till organiserad brottslighet
|
|
I slutet av april gav regeringen tre myndigheter, Polismyndigheten, Socialstyrelsen och Statens institutionsstyrelse (SiS), i uppdrag att lämna förslag om en struktur för samverkan mellan myndigheter och aktörer på olika nivåer för att förebygga att barn och unga rekryteras till organiserad brottslighet och gängkriminalitet samt säkerställa effektiva åtgärder vid grov kriminalitet.
Uppdraget innebär bland annat att myndigheterna ska föreslå en effektiv samverkansstruktur, bedöma antalet barn och unga som är aktiva inom kriminella miljöer och åtgärder som kan förbättra samarbetet. Uppdraget ska genomföras efter samverkan med exempelvis Brottsförebyggande rådet (inklusive CVE), Kriminalvården, Statens skolverk, Åklagarmyndigheten och SKR samt andra myndigheter och aktörer, inte minst på regional och lokal nivå, som bedöms relevanta. I arbetet ska redan etablerade samverkansformer beaktas. Polismyndigheten leder uppdraget och Socialstyrelsen respektive SiS får uppdragsanslag.
Polismyndigheten ska redovisa uppdraget till Justitiedepartementet senast den 29 september 2023.
|
|
|
|
Säkerhetspolisen får bättre möjligheter att behandla information
|
|
Regeringen har tillsatt en särskild utredning för att se över reglerna som reglerar Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Syftet är att ge myndigheten ökade möjligheter att behandla personuppgifter med hjälp av tekniska hjälpmedel. Säkerhetspolisen har beskrivit att det nuvarande regelverket inte är ändamålsenligt för att kunna lösa sitt uppdrag effektivt och behöver samla in och behandla stora mängder information för att kunna upptäcka okända säkerhetshot, exempelvis spioneribrottslighet och terroristattentat. En mer ändamålsenlig lagstiftning skulle möjliggöra användning av tekniska hjälpmedel för att göra en initial granskning av stora datamängder och flagga upp relevant information, skriver Justitiedepartementet i ett pressmeddelande.
Bland annat vill Säkerhetspolisen ha möjlighet att använda sig av artificiell intelligens (AI) för att granska stora datamängder på internet.
Utredningen ska redovisa senast den 15 november 2024.
|
|
|
|
Ansökningar om avhopparverksamhet fyrdubblades under 2022
|
|
Antalet ansökningar från kommuner om statliga medel till avhopparverksamhet har fyrdubblats under 2022 jämfört med året innan, enligt en ny delrapport (pdf) från Polismyndigheten. 113 ansökningar beviljades och 58 miljoner kronor betalades ut under 2022, vilket är nästan fem gånger mer än föregående år. År 2022 fick Polismyndigheten ett anslag på 72,5 miljoner kronor att använda till organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet (avhopparverksamheter).
Sedan september 2021 har Polismyndigheten, Kriminalvården, SiS och Socialstyrelsen ett gemensamt uppdrag att förstärka och utveckla stödet till personer som vill hoppa av kriminella, våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer nationellt. Kommunernas socialtjänster har huvudansvaret för avhoppare och arbetet sker huvudsakligen på lokal nivå i samarbete mellan socialtjänsten och Polismyndigheten.
Polismyndigheten har tagit fram en intern handbok för avhopparverksamhet som bland annat reglerar polisens samverkan med kommunernas socialtjänster. Handboken syftar till att avhopparverksamheten ska bedrivas rättssäkert, enhetligt och effektivt.
Myndigheten har också utsett regionala och i många fall även lokala avhopparsamordnare, samt en nationell organisation. Förutom att stötta kommunerna med statliga medel består Polismyndigheten kommunerna med råd, riskbedömningar och skyddsåtgärder.
För att stoppa nyrekrytering till kriminella nätverk och tränga tillbaka den organiserade brottsligheten krävs ett strukturerat och långsiktigt brottsförebyggande arbete i hela samhället, säger Sofie Holmqvist, biträdande enhetschef, Utredningsenheten, Nationella operativa avdelningen.
|
Tysklands inrikesminister Nancy Faeser Bild: Peter Julich
|
|
|
Ökning av politisk motiverade brott i Tyskland
|
|
Förra veckan presenterade den tyska inrikesministern Nancy Faeser en rapport om politiskt motiverade brott i Tyskland under 2022.
Rapporten visar en ökning av politiskt motiverade brott 2022 med sju procent jämfört med det föregående året. Totalt rapporterade 58 961 fall under året. Medan de flesta av brotten gällde skador på egendom, förolämpningar, uppvigling till hat, olagliga sammankomster eller visning av nazistiska symboler, skedde en ökning av brott som inte kunde kopplas till traditionell vänster- eller högerideologi. Dessa "diffusa" brott ökade med 13 procent till 24 080 fall och var relaterade till covid-19-restriktioner, protester relaterade till kriget i Ukraina, energikrisen och de stigande levnadskostnaderna.
Majoriteten av de sammanlagda rapporterade fallen tillskrevs högerextremism vilka stod för 23 493 av fallen. Hatbrott ökade med tio procent till 11 520 fall, med tre av fyra hatbrott motiverade av högerextremistisk ideologi. Samtidigt ökade brotten mot flyktingar med nio procent och våldsbrotten mot flyktingar ökade med 22 procent. Antalet antisemitiska brott minskade med strax tretton procent. Brott som begåtts av den så kallade Reichsburger-rörelsen ökade med strax under 49 procent (1 865 fall).
Av de politiskt motiverade brotten som rapporterades var 4 043 våldsbrott, en ökning med fyra procent från föregående år.
Inrikesministern betonade att högerextremism fortfarande är det största hotet mot det tyska samhället och 41 procent av alla offer för politiskt motiverade våldsbrott kopplas till högerextremister.
I en separat presskonferens från VBRG, the Association of Counseling Centers for Victims of Right-wing, Racist and Antisemitic Violence in Germany uttrycktes att ökningen av rasistiska attacker i Tyskland har skapat en atmosfär av rädsla bland medlemmar av minoritetsgrupper (grupper som invandrare, flyktingar, judar och HBTQI-gemenskapen). VBRG citerade bland annat en incident som ägde rum i delstaten Brandenburg förra veckan, där en grupp besökande gymnasieelever från Berlin, många med invandrarbakgrund, attackerades av lokala ungdomar. Eleverna tvingades att lämna deras läger över natten med polisskydd. Robert Kusche från VBRG betonade att det faktiska antalet attacker i landet troligtvis är betydligt högre på grund av underrapportering, då många brott inte rapporteras till myndigheterna, rapporterar AP (9/5).
VBRG har även publicerat ett pressmeddelande (tyska) i samband med rapportlanseringen från det tyska inrikesdepartement.
|
|
|
|
Två masskjutningar i Serbien
|
|
För två veckor sedan skedde två masskjutningar inom loppet av 48 timmar i Serbien. På onsdagsmorgonen (3/5) öppnade en 13-årig pojke eld på en skola i huvudstaden Belgrad. Pojken, som är elev på skolan, sköt ihjäl nio människor – åtta barn och en säkerhetsvakt – samt skadade ett tjugotal människor i attacken. Pojkens far har gripits misstänkt för att ha lärt sin son att hantera skjutvapen och för att inte ha förvarat sina vapen på ett säkert sätt. Pojken, som är för ung för att åtalas för brott, har placerats på en psykiatrisk klinik, rapporterar TT (6/5). Skolattacken är den första av sitt slag i landet.
Dagen därpå, sent på torsdagen, dödades åtta personer i en ny masskjutning i staden Mladenovac, omkring fem mil söder om Belgrad. Den misstänkte 20-årige gärningsmannen färdades i en bil och sköt urskillningslöst mot människor i tre olika byar. Sammanlagt dödades åtta människor och tolv skottskadades (TT 6/5). 20-åringen kom att gripas på fredagsmorgonen efter en omfattande polisjakt i staden Kragujevac, tio mil söder om Belgrad där han barrikaderat sig och skjutit mot poliser. Två av dödsoffren har identifierats som en manlig polis och hans syster. Serbiens inrikesminister kallade masskjutningen för en terroristhandling (TT 5/5). Mannen har erkänt brott, rapporterar SR (7/5). Enligt rapporter ska den misstänkte gärningsmannen ha burit en t-shirt med ett nazistiskt motiv vid dådet, skriver Reuters (4/5).
Motiven bakom de bägge dåden är oklara (TT 6/5). Masskjutningar är sällan förekommande i Serbien. Experter har vid upprepade tillfällen varnat för antalet vapen som blivit över i landet efter krigen på 1990-talet (AP 6/5).
Tiotusentals människor protesterade under fredagen (12/5) för andra gången i Belgrad, där demonstranter visade ett missnöje mot Serbiens populistiske president Aleksandar Vučić som de anklagar för att ha skapat en atmosfär av hopplöshet och splittring i landet som de menar indirekt ledde till masskjutningarna, rapporterar The Guardian (12/5).
Efter de två masskjutningarna har landet förbundit sig till en ny politik för vapenkontroll (Washington Post 12/5). En av åtgärderna är att regeringen utlyser en amnestiperiod på en månad för medborgare att överlämna oregistrerade vapen. I söndags kom rapporter om att omkring 13 500 vapen lämnats in till den serbiska polisen sedan amnestin öppnades förra måndagen, rapporterar NRP (15/3).
|
|
Hovrätten dömer två personer för händelser i Syrien och Irak
Svea Hovrätt har i stort fastställt tingsrättens dom mot en kvinna och en man som bland annat är skyldiga till grov våldtäkt mot barn och människohandel i Syrien och Irak 2013-2015.
Kvinnan dömdes för människohandel av sina två döttrar, där den ena gavs bort för att gifta sig och bilda familj enligt en salafistisk tolkning av islam. Mannen dömdes för grov våldtäkt mot barn och äktenskapstvång. Hovrätten har skärpt mannens straff till tio år fängelse på grund av det stora antalet grova våldtäkter (minst 100) mot barn som han gjort sig skyldig till. Kvinnans fängelsestraff på sex år och tio månader ändrades inte.
Tingsrättens dom har tidigare uppmärksammats i CVE:s nyhetsbrev.
|
|
|
|
|
Kammarrätten prövar överklagat koranbeslut
I februari i år nekade Polismyndigheten tillstånd för två allmänna sammankomster som bland annat syftade till att bränna koranen framför Turkiets och Iraks ambassader med hänvisning till att tidigare koranbränningar hade påverkat hotbilden mot Sverige.
De båda besluten att neka tillstånd överklagades till förvaltningsrätten, som i början av april slog fast att Polismyndighetens beslut var felaktigt. Förvaltningsrätten ansåg att den hotbilden från Säkerhetspolisen som Polismyndigheten hade åberopat som grund för besluten inte hade tillräcklig koppling till sammankomsterna och inte var tillräckligt konkreta i uppgifterna. Polismyndigheten kom att överklaga förvaltningsrättens dom till kammarrätten, något som uppmärksammades i det senaste nyhetsbrevet.
För två veckor sedan, den 3 maj, beviljade kammarätten prövningstillstånd i de så kallade "koranmålen". I en intervju med TT (3/5) säger kammarrättsråd Björn Berselius att ärendena kan ta tid men det kan vara klart innan tiden för sommarsemester.
|
|
|
|
FI undersöker tre bankers arbete mot penningtvätt
För två veckor sedan meddelade Finansinspektionen (FI) att de kommer genomföra en undersökning av Svea Bank AB, Collector Bank AB och Ikano Bank AB för att utvärdera deras efterlevnad av penningtvättsregelverket.
Fokusområdet kommer att vara bankernas hantering av företag och andra former av juridiska personer. Detta på grund av risken för att dessa banker kan användas i mer komplexa penningtvättsupplägg. FI kommer att granska bankernas allmänna riskbedömning, riskbedömning av kunder och åtgärder för kundkännedom för att bedöma deras hantering av riskerna förknippade med penningtvätt och finansiering av terrorism.
Varför görs undersökningen?
I 2021 års nationella riskbedömning (pdf) risken med att företag och andra juridiska personer används som brottsverktyg. Detta beror bland annat på att såväl företagens verksamhet som deras ägar-/kontrollstruktur kan vara komplexa och därmed svårare för verksamhetsutövare att förstå och identifiera verkligt huvudmannaskap för i jämförelse med privatpersoner. Användandet av företag och andra juridiska personer är vanligt förekommande i mer komplexa och systematiska penningtvättsupplägg. Mot denna bakgrund ska FI granska de tre bankernas hantering av risker förknippade med penningtvätt och finansiering av terrorism (FI 3/5).
|
|
|
|
|
Riksdagen: Irangarde bör terrorlistas av EU
Riksdagen har begärt att regeringen ska arbeta för att få den iranska regimens säkerhetsapparat, Islamiska revolutionsgardet (IRGC), uppsatt på EU:s lista över terroristorganisationer. IRGC är redan listat som en terroristorganisation av USA och riksdagen vill nu se enighet om att få IRGC listat som en terroristorganisation i EU.
Protester har pågått i Iran sedan september 2022 och riktats mot den iranska regimen. Utrikesutskottet fördömer det våld som utförs mot de fredliga protesterna och kräver att användningen av dödsstraff avskaffas. Tidigare i år demonstrerade iranska organisationer utanför utrikesdepartementet i Stockholm för att kräva att Sverige agerar hårdare mot IRGC i Iran, rapporterar TT/Aftonbladet (10/5).
För två veckor sedan kom uppgifter om att Iran avrättat Habib Chaab som påstås ha stått bakom en attack som dödade dussintals människor i den södra provinsen Khuzistan 2018. Chaab, som hade både svenskt och iranskt medborgarskap, greps under mystiska omständigheter i Turkiet 2020. Han dömdes till döden för att ha varit "korrupt på jorden", vilket är ett brott enligt Irans strikta islamiska lagar. Chaab anklagades för att ha lett den arabnationalistiska separatistgruppen Arab Struggle Movement for the Liberation of Ahvaz och planerat och genomfört flera bombdåd och terroristoperationer, rapporterar The Guardian (6/5). Organisationen är stämplad som en terroristorganisation av den iranska regimen.
Sverige hade vädjat till Iran om att inte genomföra avrättningen och Sveriges utrikesminister Tobias Billström uttryckte bestörtning över händelsen i ett officiellt uttalande på Regeringskansliets webbplats.
|
|
|
|
16-årig pojke döms för terrorbrott i Danmark
Domstolen i Holbæk dömde under torsdagen en 16-årig pojke till fem och ett sex månaders års fängelse för att bland annat ha försökt rekrytera en vän till den högerextrema terroristgruppen Feuerkrieg Division (FKD). Pojken greps den 7 april förra året. När polisen genomsökte hans rum i föräldrarnas hem i Vestsjælland fann de bland annat en FKD-flagga, en armbindel och flagga med nazistiska symboler samt ett exemplar av Adolf Hitlers bok Mein Kampf.
Pojken anklagades för ett antal brott mot terroristlagstiftningen. Han befanns skyldigt på de flesta åtalspunkter, men domstolen kunde inte styrka att pojken gått med i terroristgruppen för att utföra ett eller flera terroristdåd.
Han ska bland annat ha delat instruktioner för tillverkning av bomber och extremistiskt material via meddelandetjänsten Telegram. Han har också väglett andra medlemmar kring organisering och hjälpt till att förbereda en handbok.
Förutom det över fem år långa fängelsestraffet har domstolen beslutat att pojken inte får ha kontakt med andra som är dömda enligt terroristlagstiftningen. Straffet blev strängare än det straff som särskilda åklagare Rune Rydik yrkade på. Pojkens försvarare hävdade att hans klient borde dömdas till högst två års fängelse. Även pojkens kamrat, som han försökt rekrytera till gruppen, åtalades i ärendet, men åtalet kom att läggas ned.
Pojken har erkänt sig skyldig till alla åtalspunkter men har ändå beslutat att överklaga domen i hopp om att bli frikänd alternativt få ett lindrigare straff i Högsta domstolen, meddelade hans försvarare.
|
|
|
|
|
Sju gripna i Belgien – ”planerade terrorattack”
För två veckor sedan grep belgisk polis sju personer i flera räder i västra Belgien misstänkta för att ha planerat en terroristattack. Planeringarna ska ha varit i ett sent skede men polisen har inte kunnat fastställa ett konkret mål för attacken. Personerna står misstänkta för terrorplanering då de ska ha försökt anskaffa vapen i syfte att angripa en institution i Belgien. Åklagare menar att de misstänkta tillhör en grupp som är starka anhängare av terroristorganisationen IS.
År 2016 attackerades huvudstaden Bryssel i koordinerade självmordsbombningar som dödade 32 personer och skadade hundratals. Bombdåden inträffade månader efter attackerna i Paris i november 2015 som planerades av samma IS-cell och dödade 130 människor. Rättegången för Brysseldåden har pågått sedan december 2022. Svenske Osama Krayem står åtalad för delaktighet i dåden, vilket tidigare har uppmärksammats i CVE:s nyhetsbrev.
|
|
|
|
Skjutning i Texas kopplas till högerextremism
Förra lördagen (6/5) öppnade en 33-årig man eld mot ett köpcentrum i Allen, Texas, och dödade åtta människor, varav två lågstadieelever. Sju ytterligare skadades. Omkring hälften av offren uppges vara av asiatisk eller latinamerikansk etnicitet (CNN 9/5). Uppgifter tyder på att mannen efterforskt när platsen var som mest trafikerad (Politico 7/5).
Utredare försöker fastställa mannens motiv och eventuella kopplingar till högerextremism. Skytten, som dödades av polisen, hade bland annat delat bilder sociala medier där han glorifierade nazister och våld (BBC 9/5).
Mannen ska även ha burit en tygpatch med akronymen ”RWDS” (Right Wing Death Squad), som är populär bland högerextremister. Enligt Global Project Against Hate and Extremism hade gärningsmannen uttryckt högerextremistiska idéer i flera år på sociala medier. Han ska bland annat ha lagt upp bilder där han visade nazistiska tatueringar på hans arm och bål, inklusive ett hakkors och en SS-tatuering.
Flera av de vapen som användes i attacken, inklusive ett AR-15-gevär, köptes lagligt enligt en poliskälla, rapporterar CNN (9/5). 33-åringen skrevs ut från den amerikanska armén 2008 på grund av psykiska problem och hade arbetat som säkerhetsvakt, enligt grannar och armétjänstemän (The Guardian 9/5).
Händelsen är en av 224 rapporterade masskjutningar som har ägt rum i USA hittills under 2023, enligt statistik från Gun Violence Archive (15/5).
|
|
|
|
|
RAN: "Approaches to addressing antisemitism in European P/CVE, March 2023"
I slutet av mars publicerade Radicalisation Awareness Network (RAN) en studie som syftar till att identifiera existerande initiativ och definiera hur dessa bör hantera utmaningarna med antisemitism i europeiska förebyggande och motverkande program mot våldsbejakande extremism (P/CVE).
|
|
|
|
Skolattacker - råd och rekommendationer
Under de senaste åren har det skett skolattacker med koppling till våldsbejakande extremism.
CVE:s olika målgrupper efterfrågar ofta stöd i dessa frågor. Centrets mobila stödteam har kontakt med många yrkesverksamma som känner oro för elever och ger stöd i hur de ska bemöta och hantera oron. Delar av det arbetet kan beröra frågor om skolattacker. Inom det mobila stödteamet samlar vi kunskap och erfarenheter och utvecklar ett stöd som även kan användas i det förebyggande arbetet gällande skolattacker.
|
|
|
|
Korrektion: CVE:s nyhetsbrev v. 18
|
|
I förra nyhetsbrevet inkom värdefull feedback från en uppmärksam läsare som noterade felaktigheter i vår rapportering om Riksrevisionens granskning av statliga bidrag till civilsamhället. Som en konsekvens av återkopplingen har vi korrigerat punkten så att den nu tydligare återspeglar Riksrevisionens slutsatser. Ni kan läsa hela nyhetsbrevet här och även ta del av våra tidigare nyhetsbrev på vår webbplats.
Om du ser något som är otydligt eller felaktigt, eller om du har tips till oss, är du välkommen att höra av dig till på info@cve.se
Ni kan läsa hela nyhetsbrevet här och även ta del av våra tidigare nyhetsbrev på CVE:s webbplats
|
|
|
|
Riksrevisionens granskning av statliga bidrag till civilsamhället
|
|
Svenska staten delar varje år ut över tjugo miljarder kronor i bidrag till civilsamhälles-organisationer i syfte att stärka demokratin. Bidragen fördelas av omkring fyrtio statliga myndigheter och ibland av civilsamhällets egna organisationer, som Riksidrottsförbundet och Folkbildningsrådet.
Riksrevisionen har granskat bidragsgivningen till fyra statliga myndigheter som delar ut bidrag till civilsamhället - Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund (SST), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Socialstyrelsen - och har funnit brister i kontrollen av hur pengarna används.
Riksrevisionen har funnit att myndigheternas kontroll av bidragen inte är tillräckligt effektiv. Det finns brister i att säkerställa att bidrag endast går till bidragsberättigade organisationer och riskerna för fusk och missbruk har ökat. För att minska risken för felaktiga utbetalningar behöver myndigheterna arbeta mer riskbaserat och utveckla sina kontrollmetoder, inklusive att genomföra verksamhetsbesök, granska organisationers webbplatser och nyhetsartiklar. Det finns också behov av ett ökat informationsutbyte mellan myndigheterna för att upptäcka felaktiga utbetalningar. Riksrevisionen anser att regeringen inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att underlätta kontrollen trots rapporter om riskerna för fusk och missbruk. Problemen är generella för samtliga granskade myndigheter, och det behövs en stärkt kontroll för att bibehålla bidragsgivningens legitimitet.
En av rapportens slutsatser är att det finns behov av specialiserade kompetenser på nationell nivå för att stödja alla bidragsgivande myndigheter, särskilt i frågor som rör ekonomisk brottslighet, våldsbejakande extremism och demokratifrågor. Exempelvis har MUCF utvecklat sin kontrollverksamhet, men saknar intern kompetens att utreda kopplingar till våldsbejakande extremism eller terrorism, vilket har resulterat i höga konsultkostnader, kopplade till bidragsverksamheten.
Vidare stödjer Riksrevisionen de förslag som inkommit till regeringen om att CVE och MUCF skulle kunna vara ett stöd i frågor om våldsbejakande extremism respektive demokrativillkor.
|
|
|
|
|
CVE, Box 1386,
111 93 Stockholm
Tel: 08-527 44 200
E-post: info@cve.se
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
