Nya terrorlagen trädde i kraft

Den 1 juni trädde den nya terroristlagstiftningen i kraft. Lagen syftar till att straffa handlingar som stärker eller understödjer terroristorganisationer samtidigt som flera brott har skärpts. Flera brott saknar därtill preskription. Exempel på sådana understödjande handlingar är hantering av utrustning, upprättande av läger, anordnande av möten och ansvar för transporter. Straffen för deltagande i en terroristorganisation varierar från fängelse i upp till fyra år till fängelse i två till åtta år för grova brott. Om gärningspersonen är ledare för terroristorganisationen kan straffet vara fängelse i två år till livstid (SvD 5/6).

Lagstiftningen har kritiserats av bland annat Lagrådet för att vara otydlig och alltför omfattande (SVT 2/3). Samtidigt har den betraktats som ett viktigt steg för att få Turkiet att godkänna Sveriges Natoansökan. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg anser att Sverige uppfyller kraven i avtalet mellan Turkiet, Sverige och Finland (SR 1/6).

Förra söndagen ägde en demonstration mot Sveriges Natomedlemskap. Trots Turkiets begäran om att stoppa demonstrationen gav Polismyndigheten tillstånd för sammankomsten. Under demonstrationen viftade flera personer med den terrorklassade organisationen Kurdistan arbetarpartis (PKK) flagga. Polismyndigheten bedömde att demonstrationen var en skyddad åsiktsyttring och inte påverkades av den nya lagen. Turkiet har tidigare kritiserat Sverige för att vara en fristad för terrorister och krävt åtgärder mot PKK-anhängare i landet (DN 4/6).

Den svenska regeringens förhoppning är att bli en fullvärdig medlem i NATO vid ett toppmöte i Litauen den 11–12 juli. Justitieminister Gunnar Strömmer betonade att den nya lagen inte riktar sig mot opinionsyttringar utan mot andra aktiviteter som främjar och stödjer terroristverksamhet, såsom logistik, administration, transporter och finansiering, rapporterar TT (2/6). I helgen bekräftade utrikesdepartementet att samtalen återupptas och att det kommer ske ett möte mellan Nato, Sverige och Turkiet för att diskutera Sveriges Natomedlemskap på onsdag, rapporterar SVT (12/6).

Åtal väckt för försök till terrorfinansiering

I fredags väcktes åtal mot en man i 40-årsåldern som misstänks för flera brott, bland annat försök till grov utpressning, grovt vapenbrott och försök till finansiering av terrorism. Mannen greps den 31 januari i Stockholmsområdet och förundersökningen har bedrivits av Säkerhetspolisen under ledning av åklagare vid riksenheten för säkerhetsmål. Ärendet är kopplat till den terroristklassade organisationen PKK (Säkerhetspolisen 9/6).

Åklagaren anklagar mannen, som är turkisk medborgare, för att ha hotat med vapen i syfte att utpressa personer på pengar som senare ska ha varit ämnade att finansiera PKK. Mannen har varit häktad sedan början av februari efter en incident på en restaurang i Stockholm där han avfyrade ett vapen och hotade en person för att tvinga fram pengar. Åtalet är det första i Sverige som rör finansiering av terroristorganisationen, enligt rapporter från DN (9/6).

Gripande för terrorfinansiering, våldsamma protester efter extremistdomar och räder mot fotbollshuliganer i Tyskland

Under de senaste två veckorna har tre händelser med koppling till våldsbejakande extremism uppmärksammats i Tyskland.

Gripanden för terrorfinansiering

För två veckor sedan genomfördes omfattande husrannsakningar över hela landet vilket resulterade i gripandet av sju personer som misstänks vara anhängare av terroristorganisationen IS. Mer än 1 000 federala och delstatspoliser var inblandade i räderna, som ägde rum i flera delstater för att bekämpa det misstänkta terrorfinansieringsnätverket.

De åtalade står nu inför anklagelser om att ha stöttat en terroristorganisation genom ekonomiska bidrag. Detta internationella nätverk misstänks ha försett IS med finansiella resurser för deras verksamhet i Syrien. Pengarna ska huvudsakligen ha använts för att förbättra situationen för de IS-anhängare som befinner sig i lägren al-Hol och al-Roj i nordöstra Syrien, både genom att bistå fångar att fly eller smugglas ut ur lägren. Totalt har minst 65 000 euro överförts på detta sätt, enligt GBA (31/5).

Tyska medborgare som är medlemmar eller anhängare av IS och är bosatta eller aktiva i Tyskland har varit föremål för åtal enligt en lagstiftning som gäller sedan 2014. Lagen förbjuder aktiviteter på sociala medier och demonstrationer till förmån för terroristorganisationen. All form av stödverksamhet, såsom insamling av pengar och material, samt rekrytering av krigare, är också olagligt enligt lagen, rapporterar DW (31/5).

Våldsamma protester efter domar mot vänsterextremister

Våldsamma protester uppstod efter domar mot vänsterextremister i Leipzig, östra Tyskland, förrförra helgen. Protesterna bröt ut efter att fyra vänsterextrema aktivister dömdes till fängelsestraff för deras inblandning i attacker mot högerextremister.

På fredagen demonstrerade hundratals personer i staden, där demonstranter bland annat tände eldar på gatorna och kastade stenar mot poliserna. Oroligheterna fortsatte dagen därpå, med konfrontationer mellan polis och demonstranter. Enligt polisen ska 50 poliser skadats och 30 demonstranter ha gripits under lördagen (BBC 4/6). Stadsmyndigheterna meddelade även att de skulle förbjuda ytterligare planerade vänsterprotester. Trots förbudet deltog över 1 500 personer i demonstrationer på söndagen, enligt tysk polis. Under söndagen vandaliserades även en polisstation i staden. I ett uttalande fördömde Tysklands inrikesminister Nancy Faeser helgens våldsamheter, rapporterar AP (4/6).

Protesterna inträffade några dagar efter att tysk domstol dömt fyra personer med koppling till vänsterextrema grupperingar. Den huvudåtalade, en 28-årig kvinna känd som "Lina E", dömdes till fem års fängelse för sin roll i en kriminell sammanslutning tillsammans med ytterligare tre män i åldrarna 22–23 år. Männen dömdes till straff på mellan två och ett halvt till drygt tre års fängelse. Enligt domstolen hade de gruppen bildat en kriminell sammanslutning och utfört attacker mot tyska högerextremister vid sex tillfällen mellan 2018 och 2022, där vissa blev allvarligt skadade. Den huvudåtalade kvinnan hade suttit häktad i över två och ett halvt år innan hon fick sin dom. Domarna har överklagats av både den federala åklagarmyndigheten och de fyra dömda. Samtliga dömda är för närvarande på fri fot, rapporterar tyska Bild (9/6)

Detta fall är det första av sitt slag på många år, och den tyska inrikes underrättelsetjänsten Bundesamt für Verfassungsschutz (BfV) indikerar en växande tendens av vänsterextremism. I deras senaste rapport (pdf), publicerad förra året, noterar de en ökning av ”våldsbenägna” vänsterextremister, där antalet har ökat från 700 till 10 300 mellan 2020 och 2021.

Räder mot högerextrema fotbollshuliganer

För två veckor sedan genomförde tysk polis flera räder mot en växande kriminell grupp med koppling till högerextremism i Dresden i östra Tyskland. Gruppen, känd som "Starke Jugend", består av medlemmar från den så kallade ultras-scenen i en regional fotbollsklubb. Polis och åklagare i Dresden genomförde husrannsakningar på fem misstänkta individer i Erzgebirge-regionen. Utredningen riktar sig mot ungefär trettio misstänkta personer i åldrarna 17 till 23 år.

Gruppen uppges ha bildats från fotbollsklubbens huliganscen i februari förra året. Deras påstådda syfte var att begå rån samt våldsbrott mot anhängare till andra fotbollsklubbar och mot poliser. Bland de redan registrerade brotten finns bland annat grov misshandel. Såväl polisen som åklagaren meddelade att fyra av de fem misstänkta som utsattes för räderna redan hade begått högerextrema brott, som hets mot folkgrupp och användning av symboler för olagliga organisationer enligt grundlagen, rapporterar DW (31/5).

Kurdiskledda styret i Syrien planerar rättegångar mot misstänkta IS-medlemmar

I lördags meddelade det kurdiskledda styret i nordöstra Syrien att de fängslade misstänkta IS-medlemmarna kommer att ställas inför rätta efter att deras hemländer vägrat att repatriera dem. De efterlyser fortfarande en internationell tribunal och hjälp från FN, internationella rättighetsgrupper och lokala organisationer i syfte att underlätta rättegångarna. Alliansen Syriska demokratiska styrkorna (SDF) håller över 10 000 IS-krigare fängslade, varav cirka 2 000 är utlänningar med 60 olika nationaliteter, anklagade för bland annat brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Enligt den autonoma administrationen kommer rättegångarna att vara rättvisa och transparenta enligt internationella och lokala lagar mot terrorism.

SDF internerar även cirka 51 000 familjemedlemmar, mestadels kvinnor och barn, till de misstänkta IS-krigarna i al-Hol-lägret. Många bedöms fortfarande vara övertygade IS-anhängare och flera mord och våldsbrott har ägt rum i lägret under de senaste åren. Lördagens tillkännagivande kom två dagar efter att USA:s utrikesminister Anthony Blinken var en av värdarna för ett möte i Saudiarabien med utrikesministrar från den globala koalitionen som kämpar mot IS – en koalition av omkring 80 länder som samordnat insatser mot terroristorganisationen. Blinken tillkännagav nästan 150 miljoner dollar i stöd till stabiliseringsinsatser i Syrien och Irak. Blinken sa att USA:s löfte är en del av ny finansiering som uppgår till mer än 600 miljoner dollar. Det är ännu oklart var och när rättegångarna kommer att äga rum, men de tros ske i områden som kontrolleras av SDF i nordöstra Syrien. USA:s militär har närvaro i regionen och bistår SDF med säkerheten vid interneringsanläggningarna samt genomför kontraterroruppdrag mot IS.