Fotograf: Sanna Johannesson
|
|
|
Hur ska vårdpersonal bemöta radikaliserade patienter?
|
|
Med anledning av den höjda terrorhotnivån har Dagens Medicin gjort en intervju med Jonas Trolle, chef CVE. Frågorna handlar om hur vårdpersonal ska bemöta patienter som misstänks hysa våldsbejakande idéer. Erfarenheten visar att personer, som antingen fullbordat eller hindrats att genomföra ett attentat, ofta tidigare har varit i kontakt med socialtjänst, psykiatri eller den somatiska vården. Erfarenheten visar också att dessa personer, i varierande utsträckning, delger omgivningen sina planer innan de går till handling.
CVE:s rekommendation är därför att vårdanställda ska våga ställa frågor, på ett vänligt och utforskande sätt, om en patient lyfter våldsbejakande tankar. Det finns likheter med hur man inom vården idag bemöter patienter som uttrycker tankar på suicid. Vissa individer som upptas av funderingar kring attentat kan även drivas av tankar på att avsluta sina egna liv.
|
|
|
|
|
CVE:s stödtelefon för yrkesverksamma
Om du som vårdanställd önskar ytterligare vägledning kan du vända dig till CVE:s stödtelefon för yrkesverksamma, som inte hanterar personuppgifter men som kan erbjuda rådgivning kring frågor som rör våldsbejakande extremism.
08-527 44 290
Öppettider: Måndag-fredag 09.00-15.00 (helgfria vardagar)
Centrets nationella stödfunktion är till för yrkesverksamma, främst i kommuner och myndigheter på lokal nivå, som behöver stöd i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Läs mer
|
|
|
|
|
Metodstöd för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism
Att möta och hantera frågor kring våldsbejakande extremism kan upplevas som svårt och utmanande. För många yrkesverksamma är det en fråga som sällan kommer upp, men när den väl gör det kan det skapa osäkerhet kring hur ärendet bäst ska hanteras.
För att hjälpa yrkesverksamma som känner oro för en individ som är på väg eller redan är en del av en våldsbejakande miljö har CVE tagit fram ett metodstöd. Syftet är att erbjuda ett kvalitativt stöd som yrkesverksamma kan använda vid hantering och utredning av oro för våldsbejakande extremism. Syftet är också att öka kunskapen hos socialtjänst, polis, skola och andra berörda aktörer om vilka faktorer som påverkar en individs radikaliseringsprocess.
|
|
|
|
|
|
|
Personlighet viktig del av våldsbejakande extremism
|
|
Varför dras personer till gruppbaserat våld och extremism?
En ny avhandling vid Stockholms universitet har velat öka kunskapen om den psykologiska grunden för våldsbejakande extremism och gruppbaserat våld genom att integrera personlighetens roll med socialpsykologiska faktorer.
Doktoranden Joanna Lindström har i sin forskning försökt hitta psykologiska förklaringar till att vissa personer är mer benägna att engagera sig i våldsbejakande extremism genom att titta på skilda typer av gruppvåld: jihadism, högerextremism, våldsamma protestaktioner och fotbollshuliganism.
Läs avhandlingen här
|
|
|
|
|
|
|
Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemet, SOU 2023:52
|
|
En utredning har granskat möjligheterna att se över och stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott. Syftet är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering som ska minska antalet felaktiga utbetalningar och förhindra bidragsbrott som gäller ekonomiska förmåner och stöd som hanteras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Utredningen har föreslagit ett administrativt sanktionssystem för vissa bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Regeringen ser detta som avgörande för att behålla förtroendet för trygghetssystemen. Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle, har varit särskild utredare.
Utredningens förslag i korthet
| • | Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Migrationsverket och Arbetsförmedlingen föreslås få ett tydligare ansvar att förebygga välfärdsbrott. | | • | Ett råd mot välfärdsbrott föreslås att inrättas för att granska regelförslag ur perspektivet att motverka brott och olika brottsliga upplägg som avser välfärdssystemen. Rådet ska också ge praktiskt stöd och ta fram vägledande principer för regelgivning på välfärdsområdet. | | • | Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten föreslås få utökade möjligheter att hämta in uppgifter från andra aktörer än den enskilde som ett led i att förhindra att brott begås. Kommunerna föreslås få kunna inhämta vissa uppgifter om inkomst från Skatteverket. | | • | Förslag om att ett system med bidragsspärr införs. Den som döms eller meddelas ett strafföreläggande normalgraden eller grovt bidragsbrott ska samtidigt meddelas en bidragsspärr av allmän domstol eller åklagare. |
|
|
|
|
Regeringen vill göra det lättare att stänga av studenter
|
|
Utbildningsminister Mats Persson meddelar att lagstiftningen ska skärpas för att möjliggöra avstängning av studenter med olämpligt beteende på lärosäten. Detta följer efter en incident där en högerradikal student på Karlstads universitet orsakade allvarliga störningar. En kursföreståndare sjukskrev sig och flera studenter avbröt kursen på grund av studentens beteende.
Utbildningsminister lyfter även ett fall vid Malmö universitet, som Sydsvenskan (5/9) rapporterat om, där en 45-årig terrordömd man med kopplingar till al-Qaida och IS studerade till studie- och yrkesvägledare. 45-åringen ska enligt Säkerhetspolisen fått "religiös och militär utbildning" av al-Qaida och deltagit i strider i Syrien. Rektorn på Malmö universitet, Kerstin Tham, kräver en lagändring för att kunna sparka ut terrordömda från universitetsutbildningarna.
Utbildningsministern betonar behovet av moderniserad lagstiftning som tar hänsyn till verkligheten och ger lärosäten större befogenheter att agera vid uppenbara fall av olämpligt beteende. Förändringarna kommer att grundas på en tidigare statlig utredning om avstängningsmöjligheter för studenter med olämpligt beteende. Ministern poängterar vikten av att skydda lärare och forskare och försäkrar att verktyg kommer att finnas tillgängliga för dem.
|
Ledare för Proud Boys får långa fängelsestraff
|
|
Enrique Tarrio, tidigare ledare för högerextrema Proud Boys, döms till 22 års fängelse för sin roll i stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021. Trots att han inte var på plats vid attacken anses han ha orkestrerat och inspirerat till den. Det är det längsta straffet som hittills utdömts för inblandning i stormningen.
Domaren menade att Tarrio hade en viktig ledarroll vid upploppen och att han var "motiverad av revolutionär iver". Trots att Tarrio uttryckte viss ånger över sina handlingar inför rätten och bad om ursäkt till bland annat poliserna som var på plats, menade domaren att ett hårt straff var nödvändigt för att avskräcka andra från att använda politiskt våld i framtiden, skriver Politico (6/9). Åklagaren hade yrkat på ett 33-årigt fängelsestraff (TT 6/9).
Medåtalade Ethan Nordean, tidigare ordförande för Proud Boys-avdelningen i Seattle-området, som enligt åklagaren var ledaren på plats under upproret, dömdes till 18 års fängelse. Åklagare hade yrkat på 27 års fängelse för Nordean, skriver AP (5/9)
Tidigare har flera ledande gestalter inom Proud Boys och andra extrema grupper dömts till långa fängelsestraff för delaktighet i stormningen av Kapitolium. Joseph Biggs, en ledande figur inom Proud Boys anses ha varit pådrivande under stormningen, dömdes till 17 års fängelse. Den tidigare ordförande för gruppens avdelning i Philadelphia, Zachary Rehl, dömdes till 15 år fängelse (DOJ 31/9). Stewart Rhodes, grundare av extremistgruppen Oath Keepers, som också deltog i upproren, har dömts till 18 års fängelse för sin inblandning (AP 25/5).
Den 6 januari 2021 var flera Proud Boys-ledare, medlemmar och anhängare bland de första som stormade Kapitolium. Mobbens stormning överväldigade polisen, tvingade beslutsfattare att fly från byggnaden och störde kongressens gemensamma session för att förhindra attesteringen av valet av Joe Biden till USA:s president. Över 1 100 personer har åtalats för brott under stormningen, mer än 600 av dem har hittills fällts.
|
|
Greps med misstänkt bomb i bil - trio häktad
Tre män har häktats av Linköpings tingsrätt efter att ha påträffats med en misstänkt bomb i en bil i Mjölby förra tisdagen. De misstänks för förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. De misstänkta är 18, 19 och 34 år gamla och kommer från Linköping.
En av dem, den 18-åriga mannen, har tidigare dömts för hets mot folkgrupp efter att ha spridit grov antisemitism på nätet, där han bland annat ska ha skrivit att synagogor skulle bombas, samt hänvisat till terrordådet i Christchurch 2019 och Oklahoma-bombaren Timothy McVeigh, enligt Expo (8/6).
|
|
|
|
AI-verktyg som kan hitta potentiella terrorister
Svenska forskare har utvecklat ett AI-verktyg kallat Dechefr som kan användas i kampen mot terrorism genom att analysera skriftlig kommunikation och identifiera varningsbeteenden som kan avslöja potentiella ensamagerande våldsverkare.
Verktyget är utformat för att underlätta bedömningen av hot i mejl och diskussionsforum. Det kan bland annat flagga upp beteenden som uttryckt ilska, fixering vid ett visst ämne eller frekvent diskussion om våldsverkare. Även om verktyget kan hjälpa till att upptäcka potentiella hot, krävs alltid en manuell bedömning av informationen, menar forskaren Lisa Kaati.
|
|
|
|
|
Ekonomisk brottslighet: Kriminalpolitik, brottsutveckling och brottsbekämpning från 1980-talet till idag
Brottsförebyggande rådet, Brå, har publicerat en ny kunskapsöversikt om ekonomisk brottslighet. I denna kunskapsöversikt följs utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten tillsammans med förändringar i kriminalpolitik, brottsutveckling och brottsbekämpning, med avstamp i 1970-talets Sverige.
Kunskapsöversikten vänder sig i första hand till brottsbekämpande myndigheter, myndigheter med tillsyns- och kontrollfunktioner, konkursförvaltare, revisorer, säkerhetspersonal inom näringslivet, medier och andra aktörer med ett intresse i frågan.
Rapporten kan även användas som introduktion till nyanställda, vid internutbildning och som kurslitteratur. Kunskapsöversikten har tagits fram i samarbete med Ekobrottsmyndigheten.
Rapportens författare är Lars Korsell.
|
|
|
|
|
|
|
CVE, Box 1386,
111 93 Stockholm
Tel: 08-527 44 200
E-post: info@cve.se
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
