Ett utskick från CVE

Öppna i webbläsare

 

26 september 2023

 

Vecka 39

 

Träffa CVE på Bokmässan

CVE medverkar på Bokmässan i Göteborg den 28 september till den 1 oktober. På plats i montern finns centrets sakkunniga medarbetare som arbetar med operativt behovsanpassat stöd till lokala aktörer. De har också med det metodstöd CVE tagit fram för att hjälpa yrkesverksamma som känner oro för en individ som är på väg in i eller redan är en del av en våldsbejakande miljö. I montern finns även olika typer av utbildningsmaterial att ta del av.

Varmt välkomna till CVE:s monter.

Plats: C02:22

Läs mer på Bokmässan
 
Foto: Sanna Johannesson
 

Jonas Trolle om terrordömda som arbetar inom skolan

Terrorbrott framgår inte av det belastningsregister som skolor får ut från Polismyndigheten. Personer som blivit dömda för terrorrelaterade brott har i vissa fall fått anställning som lärarvikarier eller studievägledare, visar en granskning utförd av Sydsvenskan.

Jonas Trolle, chef vid CVE, kräver nu att reglerna ändras så att terrorbrott syns på utdrag från belastningsregistret. Han betonar vikten av att föräldrar ska känna sig trygga när de lämnar sina barn i skolan och påpekar att skolan inte bör fungera som ett rehabiliteringscenter för personer med allvarlig kriminell problematik.

Sydsvenskans granskning visar att det finns fler brott än terrorbrott som inte visas i de brottsregisterutdrag som skolorna får. Utöver terrorbrottslighet saknas information om narkotikabrott, vapenbrott, misshandel och barnmisshandel. Det som däremot syns är domar för brott såsom mord, dråp, grov misshandel, människorov, sexualbrott, barnpornografibrott och grovt rån, rapporterar TT (22/9).

Jonas Trolle medverkade i Sydsvenskans podcast om frågan, vilket både går att läsa och lyssna på i länken nedan.

Lyssna på Sydsvenskan
 
Skärmbild: TV4
 

Jonas Trolle i Nyhetsmorgon om gängkriminalitet och våldsbejakande extremism

Förra veckan deltog Jonas Trolle i TV4:s Nyhetsmorgon där han pratar utifrån sin erfarenhet som polis om likheter mellan våldsbejakande extremism och kriminella gäng.

Trolle lyfter bland annat att det finns liknande mekanismer bakom inträde i en kriminell miljö och våldsbejakande extremism, som sökande av tillhörighet och identitet. Han varnar för parallella samhällsstrukturer som grogrund för båda fenomenen och att man måste ha ett långsiktigt brottsförebyggande perspektiv.

Trolles medverkan går att se cirka 03:23:00 på TV4 Play.

Se inslaget på TV4 Play

Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige (Institutet för framtidsstudier, 2018)

 
 

CVE medverkade i podcast om män och våld

Podcasten Över min döda kropp har publicerat ett nytt avsnitt som utgår från kunskapsöversikten om män, maskulinitet och våldsbejakande extremism från 2022, skriven av forskaren och professorn Lucas Gottzén på uppdrag av CVE och Jämställdhetsmyndigheten.

Marco Zamorano-Tóth, utredare vid CVE, intervjuades kring rapporten och belyser bland annat skärningspunkter mellan olika våldsbejakande extremistmiljöer och maskulinitet, misogyni och så kallade incels.

Avsnittet finns där poddar finns, bland annat på Apple Podcasts, Podplay och Spotify.

Läs kunskapesöversikten Män, maskuliniteter och våldsbejakande extremism

Lyssna på Podplay
 
Foto: Guido Hofmann / Unsplash
 

Svensk dömd till livstidsfängelse i Belgien

En belgisk domstol har dömt åtta män upp till livstids fängelse för de våldsbejakande islamistiskt motiverade bombattackerna 2016 i Bryssel, vilket avslutade landets hittills största brottsrättegång (The Guardian 16/9).

I slutet av juli blev svensken Osama Krayem en av åtta personer som ställdes inför rätta och dömdes för terrordåden. Nu har straffen för de dömda blivit fastställda och Krayem har blivit dömd till livstids fängelse för flera allvarliga brott, inklusive terrorbrott genom mord.

Den dömde Osama Krayem, född i Malmö 1992, är utpekad som självmordsbombaren som backade ur i sista stund i Bryssel. Han var en av de tidigaste IS-resenärerna från Sverige som reste till Syrienkonflikten. Krayem avtjänar för närvarande ett 30-årigt fängelsestraff för sin inblandning i terrorattackerna i Paris 2015 där 130 personer dödades.

Självmordsbombningarna den 22 mars 2016 på Bryssels huvudflygplats och tunnelbanestationen Maelbeek dödade 32 människor och ytterligare 324 skadades. I ett officiellt uttalande tog terrororganisationen IS tog på sig ansvaret för attackerna som ett svar på landets deltagande i den internationella koalitionen mot IS.

Rättegången har tidigare uppmärksammats i CVE:s nyhetsbrev

Läs mer på SVT
 
Foto: Jonas Augustin / Unsplash
 

Tyskland förbjuder högerextrema Hammerskins

Tyskland har beslutat att förbjuda den högerextrema gruppen "Hammerskins Deutschland" tillsammans med dess regionala avdelningar och den anslutna gruppen "Crew 38." Detta markerar den tjugonde högerextrema organisationen som förbjuds i Tyskland. Landets inrikesminister Nancy Faeser betecknade insatsen som ett kraftfullt slag mot organiserad högerextremism och som en tydlig signal mot rasism och antisemitism. Förra tisdagen (19/9) genomförde tysk polis husrannsakningar i hemmen hos 28 gruppmedlemmar i tio delstater.

"Hammerskins Deutschland" är en utlöpare av en USA-baserad högerextrema gruppen Hammerskins och har varit aktiv i Tyskland sedan början av 1990-talet. Förbudet motiveras med att gruppen motsätter sig den konstitutionella ordningen och internationell förståelse. Deras verksamhet anses strida mot straffrätten.

Gruppens konserter har visat sig användas för att sprida högerextremistisk ideologi. Den tyska regeringen ser detta förbud som ett betydande slag mot organiserad högerextremism och betonar att de fortfarande är ett betydande hot mot demokratin i landet, rapporterar DW (19/9).

Läs mer på DW

Brief summary 2022 Report on the Protection of the Constitution: Facts and Trends (BfV 20/6)

German far-right extremism on the rise as Holocaust memorial sites defaced (Euronews 25/9)

German media report on fake Jewish organizations (DW 23/9)

Germany: Right-wing hostility toward democracy growing (DW 21/9)

Racism in Germany: Sinti and Roma are at risk (DW 18/9)

 

Svea hovrätt fastställer dom mot PKK-kopplad man

Svea hovrätt har i huvudsak fastställt tingsrättens dom i fallet med en 41-årig man kopplad till PKK (20/9). Mannen döms för försök till grov utpressning, grovt vapenbrott, och försök till finansiering av terrorism, grovt brott, och får fängelse i fyra år och sex månader. Hovrätten har dock upphävt tingsrättens beslut om utvisning.

Mannen, som åtalades 9 juni i år, hotade en målsägande genom att rikta en skarpladdad pistol mot denne i syfte att samla in pengar till PKK. 41-åringen dömdes i tingsrätten i början av juli (Sveriges domstolar 6/7).

Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömningar av brotten och straffet, men anser att det finns hinder för utvisning med hänsyn till mannens koppling till PKK. Hovrätten upphäver därför tingsrättens utvisningsbeslut men behåller övriga delar av domen.

Läs mer på Sveriges domstolar

 

Terrorhot mot svensk ambassad

Terrorgruppen al-Qaida på den arabiska halvön (AQAP) hotar Frankrike och Sverige i sin tidskrift, enligt franska Le Figaro (15/9).

Terrorgruppen anklagar Sverige för att leda kampen mot islam och muslimer inom EU och hotar med våld mot ett departement i Paris och en svensk ambassad, även om den specifika ambassaden inte nämns.

Terrorforskaren Magnus Ranstorp påpekar att hotet är i linje med tidigare uttalanden från al-Qaida och konstaterar att hot inte nödvändigtvis leder till attacker. Dock ökar uppmärksamheten på Sverige och dess konfliktytor, särskilt i samband med koranbränningar och intensifierade hot från terrorgrupper, även om Säkerhetspolisen regelbundet hanterar sådana hot, säger Ranstorp i en intervju med DN (17/9).

Läs mer på DN

Tidigare friad dömd för hot om skolskjutning

En 18-årig man som tidigare friats i tingsrätten döms av hovrätten till ungdomsvård för att i en video ha uttalat hot om en skolskjutning på en skola i Skara på Snapchat och i en privat klasschatt. 18-åringen åtalades för olaga hot.

Tingsrätten ansåg det inte bevisat att 18-åringen haft avsikt eller insett att videon skulle framkalla rädsla. 18-åringen menade att videon var ett skämt och förklarat att han är impulsiv och har svårt att sätta sig in i hur andra kan reagera när han får ett infall att göra något, något som domstolen tog fasta vid. Tingsrätten tog även fasta på en efterföljande video där han ska ha påstått att det hela var ett skämt, vilket enligt tingsrätten tydde på att han inte hade ett likgiltighetsuppsåt. Domen överklagades senare till hovrätten.

Hovrätten, å andra sidan, anser att 18-åringen faktiskt var likgiltig inför följderna av sitt handlande och upphäver tingsrättens beslut. Han döms nu för olaga hot och straffvärdet skulle normalt vara två månaders fängelse för en vuxen person. Men eftersom han var 17 år vid händelsens inträffade och bedöms ha ett särskilt vårdbehov, döms han i stället till ungdomsvård med föreskrift att följa ett ungdomskontrakt.

Läs mer på Dagens Juridik

Syrisk man åtalad för två islamistiskt motiverade attacker i Tyskland

Den tyska federala åklagarmyndigheten har väckt åtal för mord, mordförsök och grov kroppsskada mot en man anklagad för två "islamistiskt motiverade" knivattacker. Åtalet väcktes den 30 augusti.

Den misstänkte, en 26-årig syrisk medborgare, ska ha knivhuggit en man till döds i staden Duisburg i april och senare attackerat fem personer på ett gym. Han ska ha huggit ihjäl mannen med minst 28 knivhugg i buken, huvudet och halsen. I gymmets omklädningsrum och duschområde knivhögg han senare tre manliga besökare i överkroppen, några av dem upprepade gånger, vilket orsakade livshotande skador. Han tillfogade sedan två knivhugg i låret på en ur räddningstjänstpersonalen (GBA 14/9).

Åklagarens uttalande hävdar att 26-åringen är en anhängare av terrororganisationen IS som beslutat sig för att bidra till ”det världsomspännande jihad” genom att döda påstådda "otrogna" i Tyskland. Mannen har suttit häktad sedan den 24 april.

Händelsen har tidigare uppmärksammats i CVE:s nyhetsbrev

Läs mer på AP

 

Storbritannien terrorstämplar Wagnergruppen

Storbritannien har officiellt förbjudit den ryska paramilitära organisationen Wagnergruppen och klassat den som en terroristorganisation. De som stöder organisationen kan nu möta stränga straff, inklusive upp till 14 års fängelse. Förbudet infördes efter Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjins död tidigare i augusti.

Storbritanniens inrikesminister Suella Braverman beskrev Wagnergruppen som ett hot mot den globala säkerheten, och förbudet gör det olagligt att vara medlem i organisationen eller stödja den på något sätt. Detta inkluderar att arrangera möten, uttrycka stöd för deras mål eller visa deras flagga eller logotyp.

Wagnergruppen har spelat en betydande roll i att stödja ryska intressen i länder som Syrien, Libyen, Mali och Centralafrikanska republiken. Förbudet kan möjligen ha kommit för sent då rivaliserande privata militärföretag försöker ta över Wagnergruppen efter Prigozhins död.

Experter tror att Wagnergruppen kan komma att kontrolleras mer av den ryska militära underrättelsetjänsten för hemliga operationer. Trots detta har förbudet välkomnats som ett steg för att begränsa organisationens verksamhet, skriver BBC (15/9).

Läs mer på BBC

Foto: Harold Mendoza / Unsplash

Foreign Affairs: "American Hatred Goes Global"

I en artikel i Foreign Affairs diskuterar terrorforskarna Bruce Hoffman och Jacob Ware spridningen av högerextremism från USA till andra länder, och belyser inflytandet från amerikanska konspirationsteorier, tro på rasöverlägsenhet, antistatlig extremism och andra former av hat och intolerans. De nämner bland annat flera fall av våld och terrorism inspirerade av dessa ideologier både inrikes och utomlands.

Konspirationsteorin om det stora folkutbytet, som hävdar att vita befolkningar medvetet ersätts på etnisk och kulturell nivå genom migration och tillväxten av minoritetssamhällen, diskuteras, tillsammans med begreppet accelerationism, som hänvisar till aktörer som försöker påskynda samhällelig kollaps genom kaos och våld.

De betonar behovet av att amerikanskt ledarskap tar itu med detta växande problem, inklusive att utse utländska högerextrema grupper som terroristorganisationer, anta en inhemsk terrorlag och ta itu med utmaningarna i samband med sådana åtgärder.

Läs mer på Foreign Affairs

 

Två nya poddavsnitt av CVE-podden

I denna poddserie av CVE-podden möter vi företrädare för två av de tre abrahamitiska religionerna i Sverige: judendomen och kristendomen. I samtal med journalisten Lars Mogensen ger de sin personliga bild av samhällsläget i relation till våldsbejakande extremism, vad våldsbejakande extremism egentligen är för något och hur det bäst kan motverkas.

De medverkande får även chansen att berätta vilken roll de ser att trossamfund kan spela i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Medverkande i dessa avsnitt är ärkebiskop Martin Modéus och rabbin Ute Steyer.

Denna post har ändrats efter utskick

Läs mer på CVE.se

www.cve.se

CVE, Box 1386,
111 93 Stockholm

Tel: 08-527 44 200
E-post:
info@cve.se

Prenumerera på nyhetsbrevet | Läs tidigare nyhetsbrev

Klicka här för att avregistrera din adress

Do not click this link

Skickat med Paloma