Bild: Taylor Brandon / Unsplash

Israel förklarar krig mot Hamas

I lördags morse, under den judiska högtiden Simchat Torah genomfördes en koordinerad överraskningsattack ledd av den terrorstämplade islamiströrelsen Hamas, som åtföljdes av allierade styrkor från bland annat palestinska Islamiska jihad, mot mål i södra Israel. Attacker inkluderade avfyrande av tusentals raketer från Gaza och infiltrering genom bland annat gränsstängslet som omger Gaza. Milismännen använde olika fordon, inklusive motorcyklar, pickuper, motoriserade segelflygplan och motorbåtar, för att infiltrera israeliska gränsstäder i de södra delarna av landet.

Attacken lyckades initialt med att ockupera flera israeliska städer, ta hundratals israeliska invånare, kvinnor, barn, äldre, såväl som stridande i israeliska försvarsstyrkor (IDF), vilka fördes tillbaka över gränsen till Gaza för att hållas som gisslan. IDF inledde hårda strider mot de milismän som höll till i landets södra samhällen. Flygvapnet inledde bombningar av strategiska mål i Gaza. Under söndagen uppgav israelisk militär att de bombat 800 Hamas-mål i Gaza (TT 8/10).

Under söndagen förklarade Israel officiellt krig mot Hamas, vilket möjliggör betydande militära åtgärder (CNN 8/10). Raketer har fortsatt att avfyras från Gazaremsan, som styrs av Hamas. Markstrider har pågått i södra delarna av Israel fram till måndagen. Det har också genomförts raketattacker mot Israel från Hizbollah i södra Libanon. Raketattackerna har besvarats från israelisk sida. Under måndagen uppgav israelisk militär att de dödat flera milismän från södra Libanon (Omni 9/10). Israel uppgav under måndagen att de har återtagit kontrollen över samhällen nära Gazaremsan men att vissa milismän uppgavs fortfarande vara aktiva. Under tisdagen uppgav israelisk militär att gränsen till Gaza är säkrad (BBC 10/10).

Över 700 civila israeler, soldater och utländska medborgare uppskattas ha dödats och ytterligare 2 150 skadats i den storskaliga Hamas-ledda attacken. Detta enligt siffror från den israeliska militären. Bland offren finns minst 260 israeler och utländska medborgare som hittades döda efter att milismän attackerat en ravefestival nära Gazaremsan på lördagsmorgonen. Ravefestivalen besöktes av omkring 3 000 personer (TT 9/10; SVT 9/10). På söndagsmorgonen var antalet fångna israeler fortfarande uppskattat till över 100 personer, enligt den israeliska regeringen (SVT 8/10). Hamas har hotat med att döda gisslan för varje bombanfall som Israel utför mot Gazaremsan (Reuters 10/10).

Under måndagen rapporterade palestinska vårdmyndigheter över 500 dödsfall och 2 800 skadade i Gaza (TT/GP 9/10). På tisdagen uppgav israelisk militär att omkring 1 500 döda palestinska milismän har hittats i Israel och runt Gazaremsan (BBC 10/10).

Internationella fördömanden har kommit från flera länder, inklusive USA, Storbritannien och EU. En senior rådgivare till Irans ayatolla Ali Khamenei har visat sitt stöd för Hamas-attacken (SVT 8/10). Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan menar att landet är villiga att hjälpa att stoppa konflikten och uppmanade båda sidor att undvika impulsiva steg som ökar spänningen (CNN 8/10).

Israel överväger en markinvasion i Gazaremsan. Israels försvarsminister säger att myndigheterna kommer att blockera mat och bränsle från att komma in i Gazaremsan (BBC 9/10). Samtidigt uppger Israel att de kallat in 300 000 reservister som svar på Hamas-attackerna. Israel råder människor i Gaza att lämna via gränsen som kontrolleras av Egypten, men säger senare att gränsen faktiskt är stängd (BBC 10/10)

Den Hamas-ledda attacken ses som ett stort misslyckande för Israels säkerhets- och underrättelsetjänst och anses vara den värsta attacken i Israel på 50 år (DN 8/10). Attacken skedde nästan på dagen 50 år efter Jom kippur-kriget 1973.

Hamas har beskrivit attacken som en hämnd för den 16-åriga blockaden av Gaza och andra incidenter som har ökat spänningarna i den långvariga israelisk-palestinska konflikten på senare tid (TT 9/10).

Bröder åtalas för terrorplaner mot svensk kyrka

Åklagarmyndigheten i Hamburg har väckt åtal mot två bröder, 29 och 24 år gamla, där den äldre brodern misstänks ha planerat ett islamistiskt motiverat bombattentat mot en kyrka i Sverige med avsikten att döda och skada många människor. Han ska ha delat sina planer till en person med kopplingar till IS. Motivet för den planerade attacken tros vara de upprepade koranbränningarna i Sverige.

Den yngre brodern åtalas för terrorfinansiering och för att ha förberett en allvarlig våldshandling. Vid deras gripanden i Hamburg och Bayern i slutet av april och maj hittade polisen komponenter för tillverkning av en sprängladdning i den äldre broderns bostad, inklusive två kilo ureagödsel och citronsyra. Han hade även beställt ytterligare kemikalier för detta ändamål. Åklagarmyndigheten noterade att dessa komponenter kunde användas för att faktiskt producera en sprängladdning. Åklagaren i fallet, Liddy Oechtering, har tidigare meddelat att bröderna misstänks ha köpt kemiska råmaterial för bombtillverkning från nätauktions- och shoppingwebbplatsen eBay.

Den yngre brodern anklagas för att ha förbundit sig att delta i attacken på uppdrag av IS och för att ha hjälpt sin bror med att skaffa sprängämnen. Kommunikationen mellan bröderna via mejl och chattar har avslöjat planer om en attack mot en svensk kyrka, men det har inte funnits konkreta uppgifter om vilken kyrka eller tidpunkt. Bröderna har bott i Tyskland i flera år och är inte tidigare kända för brottslig verksamhet.

I början av april greps fem personer i Sverige, misstänkta för att planera terrorbrott med kopplingar till våldsbejakande islamistisk extremism, och även där har koranbränningarna pekats ut som motiv. Säkerhetspolisen beslutade i augusti att höja terrorhotnivån från 3 (förhöjt hot) till 4 (högt hot), den näst högsta nivån på den femgradiga skalan.

3D-printade vapen - ett växande hot från extremister

Under de senaste åren har utvecklingen av 3D-printade skjutvapen uppmärksammats som ett påtagligt hot. Flera experter och myndigheter har framfört farhågor om att dessa vapen i framtiden kan komma att användas av både kriminella gäng och högerextrema grupper. Bland annat har Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, varnat för att 3D-printade skjutvapen kommer att bli alltmer tillgängliga för våldsbejakande extremister och möjligen användas i terrorattentat i deras helårsbedömning för 2023 (pdf).

Under de senaste åren har förekomsten av 3D-printade vapen uppmärksammats i ett flertal utredningar kring högerextremistiskt motiverade attentat internationellt, bland annat i Storbritannien, Spanien, Tyskland, Slovakien och Sverige.

Ett fall som uppmärksammats i Sverige är där en 25-årig man greps på sin gård i Falköping hösten 2021. Polisen hittade bland annat 50 ton sprängämnesprekursorer på gården. Det fanns även högerextremistiskt material, inklusive ett manifest som hyllade Anders Breivik. Enligt Säkerhetspolisen sympatiserade 25-åringen med våldsbejakande högerextremism och hade lovordat skolskjutningar och dömda terrorister på nätforum (DN 2/6).

I juli 2023 avslöjade finsk polis en högerextremgrupp på fyra personer i Lathisområdet som planerade att genomföra en rasistiskt motiverad terrorattack i landet. Gruppen använde 3D-skrivare för att skapa vapen och olika vapendelar. De ska bland annat tillverkat en hemmagjord pistol och gjort om en gaspistol till ett riktigt skjutvapen (Expo 1/9; Yle 20/7).

I en artikel publicerad på Global Network on Extremism & Technology (GNET) diskuterar Rueben Dass den finska gruppen, samt den globala användningen av 3D-printade skjutvapen bland högerextremister. Dass betonar det växande intresset för och spridningen av 3D-printade vapen inom dessa kretsar. Dessutom tar han upp de utmaningarna för att bekämpa detta hot och understryker vikten av att införa lagstiftning och samarbeten mellan olika intressenter.