Nytt i skånsk natur

Nyhetsbrev om skydd och skötsel av skånsk natur, juni 2019

– ett nyhetsbrev för dig som arbetar med naturvårdsåtgärder med koppling till de svenska Miljömålen och Agenda 2030’s hållbarhetsmål (främst mål 14 och 15).

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare

Blåmes. Foto: Alex Regnér

Vårändringsbudgeten gav viss återställning

Efter att årets statliga anslag för skötsel av naturreservat och nationalparker minskat med 40% innebär vårändringsbudgeten en viss återställning. Allting tyder på att 200 miljoner kronor av de 600 miljoner som dragits in kommer att återföras till landets länsstyrelser i juli. Samtidigt som 100 miljoner avsätts för bildandet av nya naturreservat.

Slutligt besked kommer 20 juni. Naturvårdsverket föreslår till miljödepartementet att av de totalt 200 miljoner kronor som väntas återgå till vård och förvaltning bör hälften (100 miljoner kronor) gå till skötsel av naturområden i Sverige (skötselschablonen). Ytterligare 35% (70 miljoner kronor) till våtmarksanläggning i skyddade områden och LONA-projekt (inga nya ansökningar, bara befintliga). Resterande 15% (30 miljoner kronor) bör gå till särskilt utpekade områden som statliga leder, artportalen, rovdjursinventeringar och arbetet med att bekämpa invasiva främmande arter (IAS).

Kontakt: annelie.johansson@lansstyrelsen.se eller ingela.lundqvist@lansstyrelsen.se eller cecilia.backe@lansstyrelsen.se

I webb-kalendern presenteras varje aktivitet i ord och bild och den är lätt att dela via facebook till vänner och bekanta.

Följ med ut - naturguidningar i skånsk natur nu som webb-kalender

Länsstyrelsen Skåne sammanställer varje år ett kalendarium med hundratals naturguidningar som arrangeras av kommuner, föreningar, guideföretag, stiftelsen skånska landskap och andra aktörer runt om i Skåne. Nytt för i år är att den tryckta kalendern har ersatts av en digital på Länsstyrelsens webbplats. Genom att den blir mer tillgänglig, lättare att dela och uppdatera, hoppas vi nå ut till fler personer och nya målgrupper. I år innehåller kalendern inte mindre än 500 naturguidningar fördelade på ca 50 aktörer, något som kan bli fler i samband med höstens uppdatering.

Har ni liknande aktiviteter i er kommun som ni vill marknadsföra genom denna kalender så kontakta carina.zatterstrom@lansstyrelsen.se

Viktigt att ta hand om avfallet från Gul skunkkalla rätt, annars kan bekämpningen leda till spridning.
Foto: Nils Carlsson

Hur tar man hand om invasivt växtavfall?

Invasiva, främmande växter är ett snabbt växande problem i vår natur. De är ett hot mot den biologiska mångfalden och kan orsaka stora kostnader för både den enskilde och samhället. Bekämpning av dessa växter är därför av stor betydelse, liksom hur vi tar hand om växtavfallet. Exempel på invasiva växter är Lupin, Parkslide, Jätteloka, Gul skunkkalla och Vresros.

Både transport och sluthantering av invasivt växtmaterial är högrisk aktiviteter när det gäller spridning menar Nils Carlsson, expert på invasiva främmande arter på länsstyrelsen Skåne. Ska man transportera växterna till avfallstationen bör de ligga i väl förslutna sopsäckar redan innan, så att frön och rotdelar inte sprids längs vägen. Man kan också blöta ned plantor hemma och lägga dem i en sluten sopsäck för att ruttna. Mindre mängder invasiva växter får man lov att kasta direkt i restavfallet. En annan bra metod är att bränna upp borttagna växtdelar och fröställningar innan fröna är mogna.

Kommunerna har en viktig roll både när det gäller kunskapsspridning och omhändertagandet av invasivt växtmaterial på avfallsanläggningarna. För att förhindra att växtresterna felaktigt läggs i kompost och bland trädgårdsavfall, kan man ha en container för invasivt växtmaterial intill. Där växtmaterialet sedan går till förbränning. Sprid gärna denna information inom er organisation!

Framöver hoppas Länsstyrelsen tillsammans med flera andra samarbetspartners få pengar till ett 6-årigt Life-projekt som går ut på att hitta säkra och kostnadseffektiva lösningar för invasivt växtmaterial. Huvudfokus är den EU-listade skunkkallan som redan finns i tusentals ton långs åar, bäckar, våtmarker och sjöar upp längs västkusten. Försök att röta avfallet till biogas är en av sakerna som kommer att testas.

Kontakt: nils.carlsson@lansstyrelsen.se

Vitsippeskogen är ett nytt kommunalt naturreservat i Höganäs. Foto: Maria Sandell

Torups bokskog är ett av 11 nya naturreservat i Skåne

Fyra nya kommunala naturreservat har vunnit laga kraft under våren. Det är de tre Lomma-reservaten Flädierev, Strandhusens revlar och Bjärreds Saltsjöbad, samt Vitsippeskogen i Höganäs kommun. Samtidigt har sju statliga naturreservat vunnit laga kraft. Det är nytillskotten Stora Bjälkarp (Ö. Göinge), Sjunnerup (Höör), Skoghusets enefälad (Ystad/Sjöbo), Brantaberg-Oreberget (Hässleholm) och Malmö stads populära rekreationsområde Torups bokskog i Svedala kommun. De ”nygamla” är Svaneholm-Hästhagen och Linneröd (Klippan). Den senare har gått från naturvårdsområde till naturreservat.

Ytterligare några är under beredning, bland annat Kullaberg, Skånska Kattegatt och det omtyckta utflyktsmålet Kjugekull nordost om Kristianstad. Bland de fem överklagade naturreservaten återfinns Fjällmossen och Lundåkrabukten.

Kontakt: christer.persson@lansstyrelsen.se

På länsstyrelsens webbplats finns fyllig information om alla Skånes naturreservat, nationalparker och naturum/naturcentrum.

På vår facebook @skansknatur får du tips på veckans tema-reservat och sådant som är bra att veta om allemansrätten.

Hitta din plats - nu blir det lätt att välja rätt naturreservat

Alla våra drygt 320 skånska naturreservat, både kommunala och statliga, presenteras på egna sidor på länsstyrelsens webbplats. Här finns såväl kartsök som filter och kommunvis indelning för att underlätta och begränsa urvalet. Med gemensam kraft hoppas vi att denna portal ska bli mer känd och öka allmänhetens intresse för vår gemensamma natur.

I sommar kommer vi dessutom att tipsa om två naturreservat varje vecka på vår facebook @skansknatur. Reservaten som presenteras finns på webben och är spridda i hela Skåne. Vissa av dem lämpar sig för vandring, andra passar för den som vill rida, cykla, paddla, fiska eller rent av bada. Beroende på aktivitet passar vi även på att koppla ihop med allemansrätt och områdesföreskrifter. Merparten av områdena når man via Skånetrafiken. Flera ligger dessutom i närheten av något av Skånes naturum eller naturcentrum, en bra start för ett besök i naturen. Hitta din plats i sommar!

Kontakt: carina.zatterstrom@lansstyrelsen.se

Förhindra spridning av afrikansk svinpest!

Den smittsamma grissjukdomen afrikansk svinpest sprids just nu i Europa. Sjukdomen är ett mycket stort hot mot grisar och vildsvin, men är ofarlig för människor. Afrikansk svinpest kan överföras via matrester, exempelvis kallrökt korv eller skinka. Det är därför bra att uppmana allmänheten att inte slänga eller lämna mat så att vildsvin eller grisar kan komma åt att äta den! Bifogat finns skylt för utskrift/uppsättning på rastplatser.

För att kunna agera snabbt om sjukdomen kommer till Sverige behöver vi också allmänhetens hjälp med att rapportera om man hittar döda vildsvin.

Kontakt: charlotta.kamaterou@lansstyrelsen.se eller lotta.berg@lansstyrelsen.se

Rastplats i Risens naturreservat. Foto: Carina Zätterström

Årets friluftskommun är korad!

I samband med den nationella tankesmedjan för friluftsliv som i år hölls i Kristianstad tilldelades Olofsström priset för årets friluftskommun 2019. Bäst i Skåne är Kristianstad och Lomma kommuner på delad 16:e plats. Grattis Kristianstad och Lomma!

23 av 33 skånska kommuner har valt att svara på enkäten som ligger till grund för utmärkelsen. Enligt Handlingsplanen för Skånes friluftsliv 2018-2021 som antogs i våras är målet att alla skånska kommuner svarar på enkäten. Hur ligger din kommun till?

Kontakt: malin.andersson@lansstyrelsen.se

Nytt naturminne i Äsperöd, det första på 25 år i Skåne. Foto: Jörgen Nilsson

Första naturminnet i Skåne på 25 år!

Nytt för i år är inrättandet av nya naturminnen. Senast detta skedde var 1993, då för Sveriges enda bestånd av bantistel utanför Bara. Nu i vår har tre olika naturminnen blivit beslutade. Det är två stora tallar i Everlöv (Sjöbo), en grov gammal ek i Äsperöd (Simrishamn) och en mycket stor och flerstammig bok i Tjörneröd (Tomelilla).

Under våren har även ett djurskyddsområde inrättats. Det är en bro för det vilda, en ekodukt, över E65 vid Börringe, främst avsedd för kronhjortarna i området. I Vallarum har ett kalkrikkärr med loppstarr och majnycklar beslutats som biotopskyddsområde.

Kontakt: johan.johnmark@lansstyrelsen.se och mikael.bengtsson@lansstyrelsen.se

Rapporten om skorpdagglav som gavs ut 2019

Hotad lav räddad via transplantation

Framtiden ser ljusare ut för skorpdagglaven. Laven som tidigare bara hittats på sju platser i Sverige, var av fyra i Skåne, finns nu på flera håll – tack vare transplantation. Från att den tidigare främst vuxit på sjukdomsdrabbade trädslag som alm och ask finns den nu även på lind, lönn och ek. Räddningsprojektet har skett genom transplantation inom ramen för ett nationellt åtgärdsprogram. De två metoderna som Länsstyrelsen Skåne använt har dels varit genom flytt av barkbitar med lav, dels genom utstrykning av lavens mjöl på nya träd. 2007 gjordes de första transplanteringarna. Laven finns nu kvar på mellan 70 och 90 procent av de träd dit den flyttats, totalt 116 träd fördelat på tolv platser i Skåne.

Kontakt: gabrielle.rosquist@lansstyrelsen.se

Foto: Carina Zätterström

Läget i våra vattendrag

Våra vattendrag klarade fjolårets torka bättre än väntat om man ser till välkända bestånd av den utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan och flodpärlmusslan. Här bedömdes inte flytt av musslor vara nödvändig. Men kunskap saknas för att ge en mer övergripande bild. Många bäckar och småvattendrag torrlades helt så många fiskar har dött och i värsta fall har unika stammar försvunnit. Havsöringens lek uteblev på flera platser eller stördes kraftigt pga. låga flöden under hösten. Även sikleken i Skräbeån gick dåligt samtidigt som många sikar föll offer för rovdjur som hägrar. Vissa fiskarter som lever i sjöar eller större vattendrag har troligen gynnats av värmen t ex den utrotningshotade malen som gillar värme. De låga flödena i vattendragen och därmed liten tillförsel av övergödande och grumlande ämnen bidrog troligen också till att miljön i kustvattnen blev väldigt bra ett tag med mycket klart vatten och fina undervattensväxter.

Just nu har vi ganska normala flöden i vattendragen i stora delar av Skåne, men något lägre vid sydkusten. Om även denna sommar blir torr kan läget bli något värre än i fjol eftersom det tar tid för ekosystemen att återhämta sig efter så speciella förhållanden.

Den nya webbplatsen Sveriges vattenmiljö - från källa till hav - ger en aktuell och nyanserad bild av miljötillståndet i grundvatten, sjöar och vattendrag, kust och öppet hav.

Kontakt: kristian.wennberg@lansstyrelsen.se

Inga pengar till nya LONA-projekt

Mycket tyder på att det inte blir ytterligare medel till ordinarie LONA för nya projekt 2019, trots stort lokalt engagemang. Beslut om vårändringsbudgeten fattas vid midsommar och först då vet vi säkert om det blir några pengar eller ej.

Det man kan hoppas på är att LONA bidraget återställs för 2020 med återupptagen våtmarkssatsning och medel till både ordinarie LONA och våtmarks LONA. I slutet av september hoppas vi kunna ge besked.

Ansökningstiden för nya LONA projekt 2020 blir i så fall den 1 december 2019. Efter sommaren är det därför dags att fundera på om de projekt ni sökte för 2019 och som inte beviljats medel ska vara kvar i ansökan och eller om ni vill ansöka om helt nya projekt. Vi återkommer med frågor om detta efter sommaren.

LONA dagarna blir som vanligt sista helgen i augusti. Naturvårdsverket har skickat ut information till kommunerna. Om ni vill arrangera en naturguidning eller annan aktivitet på LONA-dagarna, kontakta Johanna Ragnarsson.

Kontakt: johanna.ragnarsson@lansstyrelsen.se

Lövgroda. Foto: Björn Olsson

Projektpengar till agressiv svampsjukdom hos groddjur

Groddjur är en av de organismgrupper som minskar mest i välden. Hoten är många och en av de allvarligaste är chytridsvampen. Sjukdomen orsakar sår och hudförändringar samt ändrad vattenbalans i kroppen, vilket inte sällan leder till döden. Kunskapen om dess utbredning är dock bristfällig. Därför är det glädjande att Länsstyrelsen Skåne fått pengar för att jobba med ett nordiskt projekt som syftar till att kartlägga förekomst samt hitta kostnadseffektiva sätt att upptäcka och stoppa spridningen. I projektet hoppas man även kunna skapa ett nätverk kring svampsjukdomar generellt på amphibier, samt klargöra ansvarsfrågan.

Kontakt: gabrielle.rosquist@lansstyrelsen.se

Klockgroda Foto: Alex Regnér

Datum att spara

LÄNSNATURTRÄFFEN den 23 oktober i Höganäs
Kontakt: malin.andersson@lansstyrelsen.se & cathrine.ek@lansstyrelsen.se

Läs mer om hur Länsstyrelsen behandlar dina personuppgifter här
Vill du avregistrera dig från nyhetsbrevet? Klicka här