Nytt i skånsk natur

Nyhetsbrev om skydd och skötsel av skånsk natur, maj 2020

Öppna brevet med webbläsare

Klingstorpabäcken. Foto: Pernilla Olsson

Lilla Köpinge. Foto: Johan Johnmark

Lyngsjö. Foto: Gunilla Davidsson Lundh

Nya naturreservat och biotopskydd

Länsstyrelsen har glädjen att presentera tre nya naturreservat i Skåne (sedan december 2019). Reservaten är Klingstorpabäcken (Klippan), Lilla Köpinge (Ystad) och Lyngsjö (Kristianstad). Det nya reservatet Lyngsjö ersätter det äldre naturreservatet ”Lyngsjö äng” som bildades 1959. Klingstorpabäcken har fina limniska miljöer med mycket skyddsvärda bestånd av den rödlistade arten flodpärlmussla. Lilla Köpinge är ett tätortsnära strövområde vid Köpingebro med fina sandmarker och många rödlistade arter. I naturreservatet Lyngsjö finns jordbruksmark med sandmarksmiljöer, rikkärr, kalkfuktängar och gräsmarker med en artrik och hävdberoende flora och fauna. Forna tiders markanvändning kommer delvis att återupptas genom anläggning av allmogeåkrar och tillämpning av trädesbruk på åkermark. I Lyngsjö ingår även värdefulla vattenmiljöer i Vramsån och i den kalkrika källsjön Lyngsjön.

Under 2020 har Skåne även fått ett nytt kommunalt naturreservat ”Ärtan och Bönan” i Höganäs kommun.

Skåne har fått tre nya biotopskyddsområden, Västermossen i Tomelilla kommun, Rävninge blomsteräng i Hässleholms kommun och Bråån Åkarp 7:1 i Hörby kommun. Västermossen innehåller ett av länets finaste rikkärr med en mängd rödlistade och fridlysta arter. Rävninge blomsteräng är en naturbetesmark som har en fin hävdberoende flora med flera skyddsvärda arter. I Bråån vill vi bevara och utveckla en av Skånes viktigaste livsmiljöer för tjockskalig målarmussla.

Kontakt: Christer Persson

Foto: Pål Axel Olsson

Illustration: Kleo Bartilsson

Storsatsning på pollinering och pollinatörer

Under 2020–2022 satsar regeringen och Naturvårdsverket på att göra det bättre för vilda pollinatörer och deras följearter. Exempel på vilda pollinatörer är humlor och andra vildbin, fjärilar, skalbaggar och blomflugor. Syftet är att långsiktigt säkra ekosystemens funktion för pollinering och livsmedelsförsörjning. Pollinering är en viktig ekosystemtjänst och en process som bidrar till att upprätthålla flera ekologiska sammanhang i landskapet.

Länsstyrelsen kommer under 2020 att arbeta med följande tre uppdrag:

Alla som äger och brukar mark, i trädgård och inom jord- och skogsbruk, kan anpassa markanvändningen för att hjälpa pollinatörer. Åtgärder som bidrar till att öka mängden mat, dvs växter som ger pollen och nektar, samt boplatser för pollinatörerna är alla välkomna. Det är viktigt att ta hänsyn till och främja förutsättningar för pollinering i planering och vid prövning av anläggning av bebyggelse, väg eller annan infrastruktur. Naturvården har en viktig roll i att främja stödja en god pollinering i landskapet och i åtgärdsprogram för hotade arter, däribland för vilda pollinatörer, finns vägledande kunskap om vilka åtgärder som är effektiva.

Kontakt (Pollineringsuppdrag och ÅGP): Gabrielle Rosquist och Måns Bruun

Kontakt (LONA-pollinering): Johanna Ragnarsson

Inspirera på LONA-dagarna i augusti

Naturen är relativt okänd för många medborgare. Ett bra tillfälle att visa upp lokala naturvårdsprojekt är under LONA-dagarna som går av stapeln sista helgen i augusti, i år den 28-30/8. Det kan vara såväl pågående LONA-projekt som andra natur- och friluftslivsåtgärder som genomförs i kommunen. Det är Naturvårdsverket som initierat Lokala naturvårdens dagar och tanken är att om så många som möjligt arrangerar aktiviteter och lyfter nya naturvårdsprojekt under samma helg i hela landet så får det större genomslag.

Kontakt: Johanna Ragnarsson

Gul skunkkalla. Foto: Cajza Eriksson

Bekämpning av gul skunkkalla, kabomba och sidenört

Länsstyrelsen fortsätter att kartlägga och bekämpa våra ovälkomna gäster, de invasiva främmande arterna. Nu i maj kommer inventering av inrapporterade förekomster av gul skunkkalla påbörjas i Skåne. Tanken är att få en bättre bild av antal och storlek på bestånden. På några platser kommer Länsstyrelsen också göra mindre provgrävningar för att kunna bedöma tidsåtgång vid bekämpning i form av grävning. Vi uppmanar alla att rapportera in förekomst av gul skunkkalla till Artportalen eller invasivaarter.nu, väldigt gärna med bild!

Under växtsäsongen är tanken också att påbörja utrotning av kabomba i Bäckahalladalen och fortsätta hålla ett vaksamt öga på sidenörten i Kristianstad kommun. Sidenört och gul skunkkalla tas också upp i nästa nummer av tidningen Utemiljö, branschtidningen för anläggning, skötsel, projektering och förvaltning av grönområden och andra offentliga utemiljöer, där vi fått skriva en artikel.

Sist men absolut inte minst jobbar vi på ett nytt LIFE samarbete tillsammans med Halland, Blekinge, Kronoberg, Jönköping och Västra Götaland. I dagsläget kommer fokus ligga på att utrota gul skunkkalla längs länens vattendrag och samtidigt plocka bort jättebalsamin och jätteloka ur samma vattendrag. Berörda arter är upptagna på EU:s lista över invasiva främmande arter av unionsbetydelse och samtliga kräver samordning och gemensamma insatser utmed hela vattendragen för att lyckas med utrotning. Om ansökan går igenom hela vägen kommer projektet dra igång våren 2021.

Kontakt: Cajza Eriksson

Foto: Mostphotos

Vild & Bortskämd fortsätter

I projektet Vild och bortskämd samverkar olika aktörer för att öka mängden naturligt foder i landskapet. Då minskar risken för skador på skog och gröda samtidigt som djuren mår bättre och den biologisk mångfalden ökar. Informationsmaterial har tagits fram för att inspirera och utbilda i ämnet. Projektet har fått en fortsättning och kommer löpa på i minst ett och ett halvt år till.

Många av de foderskapande åtgärder som föreslås är enkla att genomföra, till små eller inga kostnader. Det kan handla om hur man nyttjar kraftledningsgator, kantzoner eller hur man röjer i sin ungskog. Andra exempel är viltåkrar och brynzoner med blommande örter eller lövträd mellan olika markslag. Det ger ett varierat landskap som gynnar fåglar, pollinatörer och andra insekter som är beroende av växterna. Lite extra planering och kunskap kan vara avgörande.

Kontakt: Malin Håkansson

Ny rapport om nulägesbeskrivning inom Grön infrastruktur i Skåne.

Grön infrastruktur i Skåne – nulägesbeskrivning 2020

I nulägesbeskrivningen av Skånes gröna infrastruktur har Länsstyrelsen samlat mycket av den kunskap som finns om Skånes naturs variationsrikedom på land och i vattnet. I rapporten beskrivs Skånes naturvärden, vilka insatser som görs idag för att bevara dessa, men även vilka hot som finns mot värdena.

Rapporten, som är ett kunskaps- och planeringsunderlag, är tänkt att kunna användas av kommuner och markägare samt länsstyrelsens tjänstepersoner och andra statliga och regionala aktörer. Även andra som berörs av en hållbar utveckling och vill förstå vilka värden som finns i Skånes natur. Rapporten är en del av handlingsplanen för grön infrastruktur i Skåne. I planen finns åtgärder för att skapa förutsättning för att bevara biologisk mångfald i länet under period: 2019–2022. Framtagna värdetrakterna som finns i rapporten kan laddas med via Länsstyrelsernas Geodatakatalog. Sök ”LstM GI ” Länk

Kontakt: Gudrun Berlin

Läderbagge och dess livsmiljö. Foto: Anna Fohrman

Läderbaggen och artrika gamla träd räddas runt om i landet

Mellan åren 2020 och 2024 görs en riksomfattande satsning på att rädda den i hela Europa så ovanliga läderbaggen och dess livsmiljöer. Läderbaggen lever framför allt i mycket gamla, vidkroniga ekar (över 250 år) som har vuxit upp i marker som betats. I många fall har betet upphört sedan länge vilket lett till igenväxning och beskuggning av de gamla träden.

En av de viktigaste åtgärderna i projektet är därför att hugga fram och friställa de gamla trädjättarna. Utöver läderbaggen lever många andra idag undanträngda arter i samma miljö. Genom att släppa fram mer ljus och värme till de skyddsvärda träden gör man därför viktiga insatser för såväl läderbaggen som för den biologiska mångfalden i stort. En annan åtgärd som kommer att utföras för att gynna insekter som lever i ihåliga träd är utsättning av så kallade mulmholkar.

Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper och deras genomförande är ett av flera verktyg för att nå det av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. I Skåne arbetar Länsstyrelsen med ett stort antal åtgärdsprogram, bl.a. särskilt skyddsvärda träd och läderbagge.

Kontakt: Anna Fohrman

Kentsk tärna i Flommen. Foto: PG Betntz

Kentsk tärna återvänder till Flommen

Kentsk tärna har anlänt till Flommens naturreservat. Det ser ut att bli en ny riktigt lyckad häckningssäsong för denna ovanliga fågel på Landgrens holme i Flommen. Den lilla ön är just nu vitprickig av skärfläckor, skrattmåsar och tärnor. Det inre elstängslet är utsatt i vattnet runt holmen som skydd och vattenståndet är bra. Gräsänder, tofsvipor och strandskator har varit igång ett tag och nu börjar även fläckor, måsar och tärnor att ruva. Vi håller tummarna för att skyddet fungerar, att ingen oförutsedd störning uppstår och att förra årets rekord med minst 627 bon av 14 arter kan tangeras eller överträffas!

Kontakt: Karl-Johan Pålsson

Lövgroda. Foto: Alex Regnér

Förhindra spridning av allvarlig grodsjukdom

Antalet groddjur minskar i hela världen och är idag bland de mest hotade organismerna. Hoten är många och ett av de allvarligaste är Chytridsjukan som sprids av två mikrosvampar inom släktet Batrachochytrium (dendrobatidis (Bd) och salamandrivorans (Bsal)). Infektionen orsakar ökad dödlighet och symptomen kan vara hudförändringar, försämrad syreupptagning, ändrad vattenbalans i kroppen samt beteendeförändringar. Alla Sveriges 13 groddjursarter kan vara mottagliga för infektionen. Av dessa lever 12 i Skåne - 3 paddor, 2 salamandrar och 7 grodor. För att förhindra spridning av Chytridsjukan är det särskilt viktigt att man rengör stövlar, kanoter, fiskeredskap och annan utrustning om man rör sig mellan olika vatten. Det är även viktigt att förhålla sig till när man hanterar och handlar med importerade groddjur och vattenväxter.

Kontakt: Gabriell Rosquist

Att hålla avstånd även i naturen

Att vistas i naturen är bra för både knopp och kropp, men det är viktigt att vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer även utomhus. Framför allt att vi undviker trängsel på grönytor, grill- och fikaplatser, samt parkeringsytor.

Kanske uppmuntra till att upptäcka en ny mindre känd plats? Här finns dekal för uppsättning på platser där det lätt uppstår trängsel.

Kontakt: Carina Zätterström

Bränning i Beddinge strandhed, ett av många naturreservat i Skåne. Foto: Jörgen Nilsson

Lyckad vårbränning i naturreservaten

I många naturreservat behöver förvuxet ris och gräs från fjolåret brännas bort för att ängs- och hagmarksväxterna åter ska spira i våra naturbetesmarker. Därför är det glädjande att det gick så bra med vårens bränningar. I Heljestad har tre års bränning bidragit till att hundratals smörbollar åter blommar i reservatet. Förvuxet gräs har även bränts bort i Salviken, Göingeåsen och Beddinge strandhed. I Drakamöllan, Björshus och Hagestad är det istället grov ljung som avlägsnats. I samband med bränningen har även sandblottor skapats i kustreservaten i östra Skåne för att gynna sandmarkernas växter och djur. Sandmarksbin och fjärilar kommer snart att ha gott om pollen- och nektarrika blommor att besöka, nu när riset bränts bort och sandliljor och sandnejlikor åter börjar titta fram. Totalt har ca 15 områden fräschats upp genom bränning i Skåne.

Kontakt: Jörgen Nilsson

Ramp till stranden. Foto: Magnus Jönsson

Ökad tillgänglighet till Hagestads stränder

Att sand flyttas längs sydkusten är ett känt fenomen. Särskilt det faktum att sand flyttas från kusten i Hagestad till Sandhammaren, som då bara växer. I år har problemen blivit särskilt märkbara i Hagestad där meterhöga branta slänter bildats där vattnet ätet sig in i strandkanten. För att öka tillgängligheten till vattenbrynet har därför några ramper grävst ut i slänterna.

Kontakt: Magnus Jönsson

Fredrik Lundblad är vinnare av årets Naturvårdspris (Fredriks foto).

Fredrik Lundblad är vinnare av årets Naturvårdspris

Fredrik Lundblad tilldelas Skånes Naturvårdspris år 2020 för idogt och bra utfört naturvårdsarbete i och kring våra skånska vatten. I Länsstyrelsen Skånes motivering framgår det att Fredrik är en dedikerad och driven småföretagare för Naturentreprenad Syd AB som tillsammans med sina medarbetare och med mycket stort engagemang utför långsiktigt hållbara insatser i vattendrag och våtmarker till gagn för vandrade fisk och andra vattenlevande organismer i Skåne.

Länsstyrelsen motiverar även valet med att Fredrik brinner för att återskapa vattnets naturliga lopp och är duktig på att hitta kostnadseffektiva, enkla och smarta lösningar för såväl naturen, vattnet som fiskarnas bästa. Ett arbete som utvecklas över tiden med ett helhetstänk kring naturmiljö, biologisk mångfald och ekoturism samt med hänsyn till erosion och klimatanpassning.

Kontakt: Annelie Johansson

Granbarkborre. Foto: Mostphotos

Endast små och få angrepp av granbarkborre i skånska naturreservat

I Skånes skyddade områden har vi bara haft mindre angrepp av granbarkborre det senaste året. Vi ser två viktiga förklaringar till detta:

1. Få barrskogsreservat. I Skåne finns endast ett fåtal barrskogsreservat eftersom granen saknar höga naturvärden här i utkanten av sitt utbredningsområde.

2. Gran ersätts av lövträd i lövskogsreservat. I våra ädellövskogsreservat har sammanhängande granbestånd successivt tagits ned till förmån för ny lövskog, något som har missgynnat granbarkborren. Några större granområden finns dock kvar, som på Kullaberg, men här har vi inga större problem med angrepp. I utbytesmark kan vi ha en del angrepp, men det avverkar vi allteftersom.

Kontakt: Ingela Lundqvist

Flytt av grässvål. Foto: Maria Sandell

Flytt av hedblomster till Lyngsjö

När Nöbbelövs Stärkelsefabrik utanför Kristianstad byggde ny väg på sin mark i våras behövde hedblomstrena som växte där få ny boplats. Med hjälp av duktiga grävare, konsulter och en arkeolog har vi nu flyttat grässvålen därifrån till det nya naturreservatet Lyngsjö i närheten. Här ska de sandiga åkrarna bli betesmark med plats för de växter och djur som trivs i sandiga hagmarker. En bra plats för hedblomster helt enkelt.

Kontakt: Maria Sandell

Läs mer om hur Länsstyrelsen behandlar dina personuppgifter här
Vill du avregistrera dig från nyhetsbrevet? Klicka här