Lägesbild vecka 38

Veckans lägesbild visar på generellt lägre efterlevnad i Skåne. Trängsel uppstår på allmänna platser och i kollektivtrafik.

- Verksamheter skapar förutsättningar för att följa rekommendationerna men det upplevs vara egenansvaret som brister, säger Thorbjörn Nilsson, stabschef.

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare

Barnens brev blev stor glädje för de äldre i Vittsjö.

Kommunernas rapporter visar att efterlevnaden har försämrats i butiker/gallerior, idrotts- och träningsanläggningar samt vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

- Attityden till efterlevnaden av riktlinjer och rekommendationer uppges ha blivit märkbart sämre sedan förra veckans rapportering.

Iakttagelser visar på svårigheter med att följa rekommendationerna i matbutiker och på ökad trängsel i kollektivtrafiken.

- Kommunernas behov handlar bland annat om anpassning vid hävt besöksförbud på särskilda boenden, budskap som når ut till informationströtta medborgare samt behov av förberedelser inför vintern med fler inomhusaktiviteter, säger Thorbjörn Nilsson.

Brevväxling med äldre

Ett gott exempel på kommunikationsåtgärd finns i Hässleholm kommun. När verkligheten i våras blev annorlunda kom Vittsjö skola med idén att barnen kunde skriva brev till boende på äldreboendet i byn.

Eleverna i årskurs 1 och 3 skrev och berättade om sig själva, sina favoritdjur och en hälsning till de äldre. Syftet var att göra de gamla glada. Några veckor senare kom det brev tillbaka till eleverna där de äldre skrev om när de själva var små.

Barnens brevväxling blev även ett inlägg på Hässleholms Facebooksida som nådde över 285 000 personer. Inlägget fick 16 400 reaktioner, delades över 1 200 gånger och fick kommentarer från hela landet.

- De äldre blev så glada över att barnen tänkte på just dem. En boende sa: ”Jag har lagt brevet bland mina viktigaste papper”, säger Sofia, undersköterska på Skansenhemmet.

Antalet smittade ökar

Enligt Region Skåne har antalet fall ökat något men smittspridningen ligger kvar på en stabil nivå i Skåne. Smittan finns kvar i hela länet och varje dag registreras drygt ett 30-tal positiva fall. Det är fortfarande åldersgruppen 19-49 år som dominerar bland de positiva fallen.

Antalet inlagda med covid-19 på sjukhus har legat på en relativt låg nivå de senaste veckorna, men har nu ökat något och i dagsläget vårdas 18 patienter på sjukhus varav tre på intensivvårdsavdelning. Bland äldre ligger antalet fall kvar på en låg nivå, detsamma gäller antalet smittade på särskilda boenden i kommunerna.

– Nu återstår det att se hur allt utvecklar sig när vi under hösten i allt större utsträckning träffas och umgås inomhus. Att provta sig vid symtom på covid-19 är viktigt för att begränsa smittspridningen, men det absolut viktigaste är skydda varandra mot covid-19 genom att hålla avstånd, tvätta händerna och stanna hemma vid sjukdom, säger smittskyddsläkare Eva Melander.

Sverige fortsätter öva totalförsvar

Planeringen för totalförsvarsövningen, där drygt 400 aktörer övar för att tillsammans försvara Sverige mot ett väpnat angrepp, fortsätter.

- I totalförsvarsövningen övas och testas beslutskedjor på alla nivåer. Hur samhällsaktörer ska samverka med varandra för att samhällskritiska funktioner ska kunna fortsätta att fungera och Sverige stå emot ett väpnat angrepp, säger landshövding Anneli Hulthén.

Övade i Skåne

Den regionala delen, som är uppdelad på fyra områden i landet, genomfördes i Skåne i februari. Övningen var hemlig och alla deltagare fick lämna ifrån sig sändande elektronik, typ smarta klockor, telefoner och datorer. Platsen för övningen, Örenäs slott vid Glumslöv, skannades av så att byggnaden inte skulle vara buggad.

- Att övningen var i Skåne är extra roligt. Bra samverkan mellan det civila och det militära försvaret är en förutsättning för att vi ska stå emot olika sorters störningar på samhället vid höjd beredskap.

Fältövningen i maj, som var planerad att genomföras i fält integrerat med försvarsmaktsövningen Aurora 20, fick ställas in helt.

Den nationella övningsdelen planeras pågå från slutet av året och in i nästa år. Övningsdelen består av sambandsprov, träning i att ta fram lägesbilder samt prioritering av resurser. Exempelvis drivmedel eller sjukvårdsmateriel i ett läge där Sverige är under angrepp.

- TFÖ 2020, är ett viktigt steg i det gemensamma långsiktiga arbetet för att utveckla totalförsvaret och stärka Sveriges motståndskraft.

Långsiktigt arbete

Enligt Anneli Hulthén har TFÖ-delen i februari varit till stor nytta i hanteringen av corona-pandemin. Det erfarenheter och lärdomar som nu görs i coronaarbetet blir också viktiga ingångsvärden i den fortsatta utvecklingen av totalförsvaret.

Deltagare i övningen förutom länsstyrelserna är andra statliga myndigheter, regioner, kommuner, Sveriges Radio, Sveriges Television, Svenska Kyrkan samt frivilliga försvarsorganisationer. Alla övar för att tillsammans försvara Sverige. Övningen leds och samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Försvarsmakten.

- Pågående konflikter i omvärlden och i vårt närområde med omfattande militär verksamhet är en påminnelse om vikten av att ha ett väl fungerande totalförsvar. Men under rådande omständigheter så går ordinarie uppgifter före. Vi är därför glada att övningen kan flyttas fram så vi inte missar chansen till övning. Totalförsvaret bygger vi tillsammans.

Starka tillsammans för att möta angrepp

Totalförsvaret består av både civilt och militärt försvar. Med totalförsvaret ska Sverige kunna förebygga och kunna möta angrepp och andra allvarliga hot mot vår säkerhet under höjd beredskap. Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet, en länk mellan lokal och nationell nivå. Uppgiften är att stödja, samordna och arbeta för att alla drar åt samma håll. Tillsammans med Södra Militärregionen driver Länsstyrelsen Skåne den regionala totalförsvarsplaneringen, Totalförsvar Skåne, framåt.

Nytt möte om sociala konsekvenser

Miljardsatsning på bortglömt civilt försvar

Att den svenska krisberedskapen inte håller måttet har blivit tydligt, inte minst efter coronapandemin. Nu ska regeringen försöka återuppbygga det svenska civilförsvaret som under åren fallit i glömska.

Vad har överraskat dig mest under pandemin?

- Att smittan har varit så intensiv på vissa platser och inte lika intensiv på andra. Det är svårt att planera för en kris när intensiteten av smittan är så oregelbunden.

Vad har fungerat bäst i krishanteringen?

- Samverkan med grannkommunerna i krissamverkan sydväst. Det har varit mycket hjälpsamt att diskutera gemensamma frågeställningar och det har lett till att vi har kunnat fånga upp frågor på ett mer effektivt sätt.

Vad skulle man kunna göra annorlunda?

- Det är svårt att säga vad man hade kunnat göra men bristen på skyddsutrustning har varit mycket besvärande i perioder.

Den största lärdomen inför framtiden?

- Det är viktigt att alltid planera för det värsta eftersom det nästan aldrig blir det som man tänker sig från början. Det är viktigt att ha en förberedd och fungerande krishanteringsorganisation och att medlemmarna i denna har kunskap och förmåga kring olika verktyg som är viktiga att använda vid krishantering.

EU spanar positiva effekter efter pandemin

EU-parlamentets forskningstjänst, EPRS, har i dagarna kommit med rapporten ”Ten opportunities for Europe post-coronavirus”. Man har studerat covid-19:s påverkan på Europa och dragit både negativa och positiva slutsatser att ta med sig in i framtiden.

- Inte helt oväntat sätter EPRS stort fokus på hur sjukvården har hanterat pandemin och behovet av att framöver ha en bättre krisberedskap. Man konstaterar även att pandemin lett till ökad förståelse och respekt för medicinsk forskning ”; säger Jörgen Dehlin, EU-projektutvecklare på Länsstyrelsen Skåne.

På plus-sidan konstaterar man även att människors medvetenhet om desinformation ökat under krisen och naturligtvis att det minskade resandet påverkat miljön i Europa på ett positivt sätt.

Krisberedskapsveckan flyttas till hösten

Nu är det klart. Från och med nästa år anordnas Krisberedskapsveckan på hösten.

- Så gott som alla har varit positiva till att flytta kampanjen från våren till hösten. De allra flesta har tyckt att vecka 39, sista veckan i september, är en passande tidpunkt, säger Christina Andersson, projektledare på MSB.

Krisberedskapsveckan är sedan 2017 en årlig informationskampanj som ska öka människors motståndskraft inför samhällskriser och ytterst krig. Årets kampanj, som genomfördes 11-17 maj, var anpassad till den pågående pandemin.

Målen var att skapa en beständig känsla hos Sveriges invånare av att allas insatser, ansträngningar och aktiva bidrag för att hantera krisen är nödvändiga, sedda och uppskattade.

Alla har ett ansvar

- Insatserna bidrar till att vi bättre kommer att kunna klara oss igenom en svår kris nu och i framtiden. Vi gör detta tillsammans. Myndigheter, regioner, kommuner, organisationer och företag har ett stort ansvar - men alla vi som bor i vårt land har också ett ansvar.

MSB menar att Covid – 19, eller andra gemensamma hot, bidrar till att plocka fram de goda sidorna hos människor.

- Vi ser massor av exempel på hur folk hjälps åt under pandemin för att minska smittspridningen. Gemensamma hot stärker oss som samhälle och som kollektiv.

Positiv respons

MSB gick för några veckor ut med en förfrågan till kommunerna om de önskar att flytta på kampanjen som sedan starten 2017 arrangerats under sen vår.

- Vi har tagit direktkontakt med ett antal kommuner, länsstyrelser och frivilligorganisationer och ställt samma fråga. Responsen är enbart positiv.

Några av kommentarerna är: ”Detta har vi önskat från starten”, ”bra att den ligger sent i september” och ”klokt att satsa på hösten då vi tror det är lättare att få människor att fundera över dessa frågor”.

De tillfrågade aktörerna tror även att det är lättare att få skolorna att delta under hösten då många prov hålls i maj och eleverna längtar efter sommarens nöjen.

- Krisberedskapsveckans kampanjaktiviteter och budskap går bra att kombinera med de flesta lokala och regionala aktiviteter. Vi stöttar med material och annat som underlättar genomförandet. Från MSB kommer vi att göra vad vi kan för att planeringscykeln blir så bra som möjligt, säger Christina Andersson.

Covid-19 har fått oss att ändra våra beteenden, inte minst när det kommer till hur och var vi arbetar. Distansarbetet har visat sig ha både för- och nackdelar, men i en nyligen genomförd Novus-undersökning svarade nästan hälften att det fungerat bättre än förväntat och att olika tekniska hjälpmedel har möjliggjort ett effektivt arbetssätt, men att det sociala utbytet med kollegor uteblir. Trender kring framtidens arbetsliv har dock under flera år pekat mot ökade krav på flexibilitet och covid-19-krisen har möjligen snabbat på denna förändringsprocess.

Klicka här för att avregistrera din adress