Nytt i skånsk natur

Nyhetsbrev om skydd och skötsel av skånsk natur, november 2020

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare (rekommenderas)

Kabomba i Bäckhalladalen. Foto: Carina Zätterström

Bort med kabomban i Bäckhalladalen

Varken växtavfall eller husdjur får dumpas i naturen. Skadan blir särskilt stor om det rör sig om invasiva arter som är främmande i den skånska naturen. Ett exempel är vattenväxten kabomba i en damm i Bäckhalladalens naturreservat. Växten som tidigare levt i någons akvarium kräver nu både torrläggning av dammen, bortforsling och oskadliggöranden av bottensedimenten. Något som orsakar stora kostnader för naturvården. Nedan finns information om vilka arter som är invasiva och främmande, samt hur du kan rapportera in egna fynd.

Kontakt: Nils Carlsson, Cajza Eriksson (om invasiva arter) & Joakim Roswall (förvaltare)

Sök LONA-bidrag senast 1 december

Som vanligt kan man söka LONA-bidrag fram till 1 december. Det gäller både ”vanliga” LONA och de särskilda satsningar som finns på våtmarker och för att gynna vilda pollinerare. För att läsa mer om vad som gäller se Länsstyrelsens webbsida om LONA: www.lansstyrelsen.se/skane/lona

För er som vill arbeta vidare med att bekämpa invasiva främmande arter eller som vill göra åtgärder för att gynna vilda pollinatörer finns mer information på vår webbsida om LONA och i länkar till de senaste inspelade webbinarierna på youtube:

Kontakt: Johanna Ragnarsson och Anna Walient

Mulmholk Foto: Carina Zätterström

Mulmholkar är mums för läderbaggar

Läderbaggen hittar både bostad och mat i ihåliga gamla ekar. När sådana träd saknas kan vi hjälpa till genom att sätta upp så kallade mulmholkar. Det är lådor med sågspån som liknar innandömet på ett murket gammalt träd. Bristen på murken lövved gör att många insekter annars har svårt att överleva. Under året har vi satt upp mulmholkar i naturreservaten Maglö ekar (Hässleholms kn), Fulltofta (Hörby kn) och Västra Bosjöklosterhalvön (Höörs kn), samt i naturområdet Tommarps eke (Åstorps kn). Holkuppsättningen är en åtgärd inom Åtgärdsprogrammet för läderbagge (ÅGP).

Kontakt: Susanna Isberg & Anna Fohrman

Luften är fri - friluftslivets år 2021

Nu pågår förberedelserna för friluftslivets år 2021 för fullt! Med devisen Luften är fri kommer friluftslivets värden och aktiviteter att uppmärksammas runt om i Sverige nästa år.

Naturvårdsverket och Svenskt Friluftsliv samordnar arbetet. Fem arbetsgrupper planerar för temainrektade satsningar för årets alla månader. Nu hoppas vi på en stor uppslutning bland olika organisationer och aktörer för att medverka med olika aktiviteter. Möjligheter att söka bidrag för aktiviteterna finns fram till den 10 november. Nyhetsbrevet Luften är fri finns för dig som vill hålla dig uppdaterad.

Kontakt: Malin Andersson

Silversmygare som letar mat på jordtistel i Munkarps fälad.
Foto: Örjan Fritz (Naturcentrum)

Slåtter i Askebacken med Lyby stubbskottsäng.
Foto: Susanna Isberg

Betesdjur och slåtter gör skillnad

Bete och slåtter är avgörande för att bevara och förstärka de biologiska värdena i många av våra naturreservat. I år har det betats runt om i våra områden samtidigt som vi har haft slåtter i drygt 30 olika naturreservat.

Håslövs ängar utanför Kristianstad är känt för sin fantastiska fågelfauna. Slåtter och bete är nyckeln till att fåglarna återvänder hit varje år liksom tillgången på grunda vattensamlingar. De äldre dikena är nu omgjorda till flacka sänkor som väntas ge rödspoven och andra strandängsarter ännu bättre chanser till lyckade häckningar.

Fjärilar och hagmarksblommor gynnas av att Munkarps fälad öppnas upp genom röjningsinsatser och fler betesdjur. Under årets fjärilsinventering hittades de ovanliga arterna mindre purpurmätare och silversmygare. Särskilt oväntat var fyndet av getingrovfluga. Det är en exklusiv art som är knuten till nötbetade sandiga marker på Revingefältet och runt Maglehem i östra Skåne. Men nu även i mittSkåne!

Särskilt glädjande är att korna har återvänt till det unga naturreservatet Fästan som stått obetat i mer än 20 år. De buskrika betesmarkerna hyser många hotade fjärilsarter. Tack vare nytt stängsel, betande rödkullor och en del röjningsåtgärder väntas blomsterprakt och insektsliv ta ny fart.

I naturreservatet Askebacken med Lyby stubbskottsäng bidrar den årliga slåttern till att smörbollar och rödklint blommar i stor mängd. Glädjande är även att kärrnävorna ökar i antal och att ängsskäran etablerat sig! Ängsskäran är en slåttergynnad art som inte tidigare setts här och som är ytterst ovanlig i hela Hörby kommun.

Kontakt: Maria Sandell och Susanna Isberg

Rölabackarna. Foto: Jenny Hall

Plattfisk,eremitkräfta och simkrabbor i Skånska Kattegatt.
Foto: PAG Miljöundersökningar HB

Nya naturreservat sedan i våras

Sedan i maj har Skåne fått 6 nya statliga naturreservat. Det är Rölabackarna (Sjöbo) med sitt småskaliga odlingslandskap och Anderstorps eneskog (Klippan) med sin unika miljö med gamla enar. Det nya reservatet Törringelund är en liten oas för friluftslivet i sydvästra Skåne. I nordost har Gyetorps artrika strandängar och rikkärr skyddats liksom stora arealer ädellövskog på Linderödsåsens nordsluttning. Det nya marina reservatet Skånska Kattegatt utanför Kullen och Bjärehalvön är ett av de största i Sverige, ca 60 000 hektar. Det beslutade reservatet Wanås med sina unika ekmiljöer vinner laga kraft i mitten av november om det inte överklagas.

Länsstyrelsen har även tagit beslut om ändrade ordningsföreskrifter för 7 naturreservat i Höganäs kommun. Även dessa vinner laga kraft senare under november om de inte överklagas. Det överklagade kommunala naturreservatet Kustdammarna (Lomma) har precis vunnit laga kraft.

Två äldre naturreservat har utvidgats. Det är Bökenäset (Kristianstad) och Västra Bosjöklosterhalvön (Höör).

Kontakt: Christer Persson

Bredbrämad bastardsvärmare. Foto: Mikael Olofsson

Samrådsgruppen för Naturvård

Med en bred sammansättning och med en samverkansroll i frågor som rör skydd och skötsel av skånsk natur väntas samrådsgruppen medverka till att förbättra naturvårdsarbetet i länet. De perspektiv som gruppen fokuserar på är biologisk mångfald, friluftsliv, den kulturpräglade naturmiljön samt grön infrastruktur. Samrådsgruppen ska också bidra till att allmänhetens förståelse för naturvård ökar. Samrådsgruppen är i första hand tänkt att stödja Länsstyrelsen på ett övergripande plan i arbetet med att skydda natur, men gruppen kan även fungera som bollplank inom skötsel och förvaltning. Gruppens mångfald av markägare, föreningar och tjänstepersoner kan med sina kunskaper och erfarenheter tillsammans berika mångfalden i vår natur.

Nästa möte i samrådsgruppen är den 6 november.

Kontakt: Ingela Lundqvist

Natura 2000-området Höje å. Foto: Marie Björkander

Nytt om Natura 2000

Länsstyrelsen inleder arbetet med att se över de Natura 2000-områden som omfattas av den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP). För Skånes del berörs 48 Natura 2000-områden. I dessa bevarandeplaner behöver vi förtydliga vilka förutsättningar och åtgärder som behövs för att vi ska uppnå bevarandemålen i de limniska miljöerna. Syftet med den nationella planen är att ompröva vattenkraftens miljövillkor så att de leder till största möjliga nytta både för vattenmiljön och tillgången till vattenkraftsel. En nationell vägledning för översyn av bevarandeplanerna kommer att skickas ut till Länsstyrelserna i december och arbetet ska vara genomfört innan de första prövningarna äger rum 2022.

I november kommer troligen ett regeringsbeslut om inrättandet av nya Natura 2000-områden utifrån förslagen från 2014. För Skånes del är det främst områden med fladdermöss, gråsäl, utter och havsgrottor som berörs.

Kontakt: Marie Björkander och Alex Regnér

Bild: Per Blomberg

Reviderad Naturvårdsplan för Skåne på väg

Länsstyrelsen har påbörjat en revidering av de båda regionala naturvårdsprogrammen för dåvarande Malmöhus län och Kristianstad län som antogs1996 respektive 1997. Per Blomberg, som var med om att ta fram det regionala naturvårdsprogrammet för Kristianstad län och som dessutom har erfarenhet av att ta fram kommunala naturvårdsprogram, har anställts för uppdraget. Revideringen kommer att utgå ifrån tidigare program men kommer enbart att fokusera på de biologiska värdena.

Syftet med revideringen är att få ett aktuellt och enhetligt underlag för naturvårdsplanering i Skåne som kan används vid fysisk planering, handläggning av ärenden, miljökonsekvensbeskrivningar mm. Naturvårdsplanen ska vara digital och det ska vara lätt för externa användare att hämta hem kartfiler och texter som är kopplade till dessa. Förslag till ny metodik för klassning av områden med höga biologiska värden kommer också att tas fram eftersom den vägledning som finns är gammal och omfattar dessutom andra värdekategorier såsom friluftsliv och landskapsbild. Förslaget kommer att skickas ut på remiss efter årsskiftet.

Kontakt: Gunilla Davidsson Lundh

Tips om naturguidningar i digital kalender

Länsstyrelsen samlar och marknadsför årligen olika föreningars, guideföretags, kommuners och stiftelsers naturguidningar i skyddad skånsk natur.

Sprid gärna informationen om vår naturguidningskalender till:

Som aktör skickar du in vårens guidningar till Carina Zätterström senast den 15 februari. Möjligheter att komplettera ges inför sommar och höst (dead-lines 15 maj och 15 aug).

Kontakt: Carina Zätterström

Nytt utemuseum på Ivö klack. Foto: Josefin Persson

Invigning av Ivö klacks nya utemuseum

Efter flera års arbete är nu Utemuseum Ivö klack inte bara på plats utan också invigt! 20 spännande infopunkter inspirerar runt om i naturreservatet. Skyltarna berättar om allt från den minsta mossan i skogen och öns geologi till livet i gruvan och i torpen på Klackens topp. Projektet har varit ett brett samarbete mellan intressenter på och runt Ivö tillsammans med Regionmuseet i Kristianstad och Länsstyrelsen Skåne. Utemuseet invigdes nu under hösten.

Kontakt: Marit Hedlund

Foton: Johan Johnmark

Mer blommor i ängar och hagar med nytt Life-porjekt

Det nya projektet Life RestoRed startar mars 2021. Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med tio samarbetspartners fått projektmedel av EU för att restaurera värdefulla ängs- och betesmarker. Projektet ska pågå i nästan sju år och har en total budget på cirka 14,5 miljoner euro. Skånes andel är 14 miljoner kroner.

I Skåne kommer vi bla att röja bort salix och al i strandängarna längs Helge å och Hammarsjön, samt restaurera de kustnära betesmarkerna på Bjärehalvön samt i Edenryd och Tosteberga i nordöstra Skåne. Arbetet innebär röjning men också en del stängsling för att få betesdjur på plats. För att säkra att det finns entreprenörer som kan och vill jobba med naturvård, restaurering och skötsel i framtiden har även ett samarbete med naturbruksgymnasier inletts.

Kontakt: Maria Sandell

Foto: Per Carlsson

Besöksrekord i våra naturområden

Länsstyrelsen Skåne förvaltar på uppdrag av Naturvårdsverket Skånes tre nationalparker och cirka 300 naturreservat. Under våren och sommaren 2020 har vi haft långt fler besökare än tidigare år. Det är glädjande att se att så många människor har sökt sin tillflykt till naturen och valt att hemestra i Skåne. Samtidigt som vi noterat att många besökare inte känner till de skyldigheter som följer med allemansrätten och de begränsningar som gäller i skyddade områden. Det ökade besökstrycket har lett till fulla parkeringsplatser, ökat slitage, nedskräpning och ett stort antal överträdelser av gällande föreskrifter inom skyddade områden. Mycket folk på begränsad yta har också bidragit till irritation bland besökare och ibland en hotfull miljö att vistas i.

Även om Länsstyrelsen Skåne redan har vidtagit ett antal åtgärder för att möta alla besökare finns mer att göra inför nästa säsong. Vi behöver finna ett brett spektra av lösningar som också exempelvis kan involvera det lokala näringslivet, kommuner och enskilda markägare utanför skyddade områden. Länsstyrelsen träffade därför i början av oktober, några av kommunerna i Skåne och Tourism in Skåne för att starta upp en dialog hur vi tillsammans kan möta besökare under säsongen 2021.

Kontakt: Ingela Lundqvist

Nya broar i Häckeberga och sandblottor till pollinerare i Glumslöv. Foto: Jörgen Nilsson och Niclas Lundqvist

För stora & små i Häckeberga och Glumslöv

Häckeberga är ett mycket populärt rekreationsområde. För att underlätta för såväl vandrare som cyklister och samtidigt kanalisera besökarna till lämpliga stråk har vi byggt flera nya broar i området. I Glumslövs naturvårdsområde och Hilleshögs dalar har vi istället satsat på åtgärder som gynnar ängsfloran med sina fjärilar, humlor och bin. Området är en hot-spot för vilda pollinerare. Behovet av blottad sand och blomrika marker är stort. I sanden har de vilda pollinerarna sina boplatser och i blommorna hittar de mat i form av pollen och nektar. På grund av senare års igenväxning avverkar och öppnar vi upp slänterna i de gamla lertäkterna. Uppe på åkrarna sår vi in ängsblommor och i närliggande betesmarker gör vi sandblottor. Allt för att få mer surr bland blommorna.

Kontakt: Jörgen Nilsson och Sebastian Ivarsson

Foto: Gunilla Davidsson Lundh

Stadens ängar till biogas

Inom Grön infrastuktura har vi tagit fram en film om projektet ”Biogas från urbana gräsytor”. Här tittar vi på möjligheten att använda höet från stadens ängsytor för framställning av biogas till drivmedel eller som biogödsel till åkermarken. Ängshö har använts som foder till djur i alla tider, men när ängen flyttar in i staden kan bioenergi och gröngödsling vara bra alternativ som dessutom bidrar till klimatnyttan.

Blomrika ängar bidrar även till ökad biologisk mångfald. Inte minst gynnas stadens små invånare, pollinatörer som humlor och fjärilar. För en bra återväxt är det viktigt att låta blommorna fröa av sig innan ängarna slås. De urbana ängarna ger även ett mervärde i stadens grönstrukturer. Något som bidrar till attraktiva miljöer och som främjar hälsan för oss människor.

Filmen bygger på ett samarbetsprojekt ”Biogaspotential från långgräs på urbana gräsytor - en förstudie med Helsingborgs stad som case” som gjorts med stöd av Region Skåne, Urban Magma och Partnerskap Alnarp.

Kontakt: Gudrun Berlin

Lövgroda. Foto: Alex Regnér

Att hålla koll på

Läs mer om hur Länsstyrelsen behandlar dina personuppgifter här
Vill du avregistrera dig från nyhetsbrevet? Klicka här