Lägesbild vecka 3

Veckans regionala lägesbild visar på en generellt hög efterlevnad – något som kan ha gett effekt på smittspridningen.

- Tack till er alla som bidragit till att den snabba ökningen av sjukdomsfall nu ha bromsat in, krisledningschef Fredrik Kristell.

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare

Fredrik Kristell, krisledningschef på Länsstyrelsen Skåne.

Allt fler skåningar jobbar hemifrån och skolelever kan sakta gå tillbaka till skolbänken. Det finns flera positiva tecken denna vecka.

Statistik, som bygger på Telias analys av anonymiserade rörelsedata, visar att 32 procent färre skåningar var på jobbet under årets andra vecka jämfört med vecka tio 2020.

- Statistiken ger en fingervisning om hur rörelsemönster utvecklas.

Folkhälsomyndigheten har sedan i april haft tillgång till olika rörelsedata från Telias tjänst Crowd Insights. Rörelsemönstret bygger på anonyma och aggregerade uppgifter på resor på olika geografiska upplösningar, exempelvis uppskattat antalet resor mellan kommun X och Y per dag.

Underlag för tillsyn

- Även Länsstyrelsen Skåne har sedan slutet av år 2020 tillgång till rörelsedata i syfte att se hur efterlevnaden sköts och med hjälp av analyser ta fram underlag till tillsynsgruppen för den tillfälliga pandemilagen, säger Fredrik Kristell.

I veckans lägesbildsrapportering är det ingen av de skånska kommunerna som ser en låg efterlevnad - två kommuner uppger mycket hög efterlevnad.

- Vi måste fortsätta att kämpa på tillsammans för att den positiva trenden ska hålla i. Det är alldeles för tidigt att slappna av.

Folkhälsomyndigheten meddelade i torsdags att de rekommenderar att gymnasiet gradvis återgår till undervisning på plats i skolornas lokaler och att barn och unga ska kunna delta i organiserade idrotts- och fritidsaktiviteter.

- Länsstyrelsen Skåne anordnade i veckan två extra regionala samverkanskonferenser med anledning av skolsituationen, Fredrik Kristell.

Skolans ansvar

Enligt Smittskydd Skåne bör en återgång till undervisning i skolan ske under förutsättning att kommunerna löser de praktiska bitarna så att trängsel inte uppstår mellan lärare-lärare, elev-elev och elev-lärare. Kommunerna har fått information med förslag på åtgärder som måste vara genomförda innan undervisningen kan återupptas i skolan.

– Det är skolornas ansvar att se till att återgången till skolundervisning sker på ett smittsäkert sätt så att inte trängsel uppstår. Det gäller såväl i högstadiet som i gymnasiet, säger Eva Melander, smittskyddsläkare i Region Skåne.

Hur påverkar pandemin oss människor - egentligen? Lunds kommun har under pandemins mest intensiva fas sammanställt en dokumentation av medarbetarnas erfarenheter av att jobba med covid-19 ständigt närvarande. Här berättar Eva Olsson, terapiansvarig för en av kommunens träffpunkter, om omställningen.

En grupp som drabbats särskilt hårt av den rådande pandemins sociala restriktioner är äldre och personer med funktionshinder. När Lunds Träffpunkter för seniorer stängdes i Lund började personalen raskt ringa runt till de äldre för att bryta deras ensamhet.

– Vissa av våra besökare är återkommande och vi vet ju vad de heter. Så vi satte oss helt enkelt och sökte på deras namn och ringde upp för att fråga hur de hade det, säger Eva Olsson.

Alla är välkomna

För många av dem som regelbundet besöker de olika kommunala träffpunkterna runt om i Lunds kommun är gemenskapen och sammanhanget som de hittar där mycket värdefullt. Träffpunkternas verksamhet bygger helt på frivilligt deltagande. Eva och hennes kollegor registrerar aldrig dem som kommer dit. Alla är välkomna, inom åldersgruppen.

– Lund är unik med att ha så många Träffpunkter. Här kan man väva, handarbeta på annat sätt, vara med på gymnastik, fika, motionscykla och mycket annat. Vi försöker dessutom erbjuda ett brett spektra av utflyktsprogram med alltifrån trädgårds- och teaterbesök till historiska vandringar och kurser i internetanvändning.

Käppar i hjulet

Allt sker till självkostnad. Kommunen står för lokalerna, men resten ska gå jämt ut. Den här lösa formen, med öppet och frivilligt deltagande, satte dock en del käppar i hjulen för Eva Olsson och hennes kollegor när pandemin drog in våren 2020. När de stängde Träffpunkternas dörrar så plötsligt, ville de ju snabbt nå ut med den informationen till alla i åldersgruppen och skicka en hälsning.

– För vår målgrupp räcker det inte med annons på hemsidan och sociala medier, alla befinner sig inte på nätet. De här samtalen blev oerhört varmt mottagna. De kunde pågå ganska länge, för många hade ett stort behov av att få prata av sig.

För många äldre betydde det väldigt mycket att veta att någon tänkte på dem. De har haft det svårt under hela den här perioden, särskilt de som även annars inte har så mycket släkt och vänner. Det är lätt att bli totalt isolerad.

Eftersom Eva Olsson tillhör vård- och omsorgsförvaltningen ska hon vara tillgänglig för andra uppdrag om situationen förändras. Och det hade den ju verkligen gjort.

– Jag fick rycka in i hemtjänsten på 75 procent och har fortsatt hålla liv i Träffpunkten på 25 procent. Jag fick istället i uppdrag att ge brukarna lite guldkant i vardagen.

Lunds kommun behöver fler som Eva. Nu kan föreningar inom vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde ansöka om bidrag för aktiviteter som syftar till att motverka ensamheten hos personer med funktionsnedsättning och äldre i Lunds kommun. Aktiviteterna ska arrangeras så att allmänna rekommendationer för att minska smittspridning följs.

Stöd till småföretag förlängs

Omsättningsstödet till enskilda näringsidkare blir nu både högre och längre. Stödet, som för närvarande gäller tiden mars till juli 2020, föreslås att förlängas till att även omfatta tiden augusti 2020 till februari 2021.

- Stödnivån kommer att vara 90 procent av omsättningstappet i stället för 75 procent för tiden november 2020 till februari 2021, säger Patrik Åkesson, tillförordnad chef vid enheten för statliga bostadsstöd på Länsstyrelsen Skåne.

Många enskilda näringsidkare har drabbats hårt ekonomiskt till följd av den pågående pandemin, inte minst enskilda näringsidkare inom kultursektorn och besöksnäringen. Vissa av dessa företag har inte kunnat dra nytta av andra åtgärder, som till exempel stöd vid korttidspermittering och omställningsstöd.

- Förlängningen av stödet är efterlängtat av många företagare och bidrar till att mildra de ekonomiska konsekvenserna med anledning av covid-19.

Enligt regeringens prognoser kunde 41 000 näringsidkare komma att söka omsättningsstöd. Det innebar drygt 7 000 ansökningar till Länsstyrelsen Skåne, som handlägger ansökningar från Skåne, Blekinge och Kronobergs län.

Färre ansökningar än prognos

- Hittills har vi fått in strax under 1 300 ansökningar, vilket är betydligt färre än regeringens prognos. Med en ny ansökningsperiod tror vi att det blir betydligt fler som är i behov av stöd, säger Patrik Åkesson.

Omsättningsminskningen, som är grund för att man ska få stöd, ska så gott som uteslutande vara orsakad av spridningen av sjukdomen covid-19.

- Omsättningsstödet är ett oerhört viktigt och prioriterat uppdrag i dessa tider. Många berörda näringsidkare är angelägna om att få ekonomisk ersättning så fort som möjligt för att överleva.

För att klara handläggningen av omsättningsstödet startade Länsstyrelsen Skåne redan i somras en ny enhet, enheten för statliga bostadsstöd, som hanterar ansökningarna. Förutom omsättningsstöd handlägger enheten även andra stöd, däribland lokalhyresstöd som lokalhyresgäster i vissa utsatta branscher kan ta del av.

- Länsstyrelsen Skåne har rekryterat och utbildat ett 50-tal extra stödhandläggare för att hantera ett stort antal ärenden redan från start. I dagsläget har vi fattat beslut i nästan 80 procent av alla ärenden inom omsättningsstöd, medan samtliga 5 200 ärenden inom lokalhyresstöd hanterades innan årsskiftet.

Ansökningsperioden för omsättningsstödet för perioden mars – juli är öppen till och med den 31 januari 2021. För de nya aviserade stödperioderna gäller att i augusti – oktober 2020 ska den enskilde näringsidkaren ha tappat minst 40 procent i omsättning jämfört med referensperioden som utgörs av motsvarande period 2019. För stödperioden november – december ska tappet vara minst 30 procent. Det gäller även för stödperioden januari – februari 2021.

Fler kan söka

Omsättningskravet för 2019 kommer vid förlängningen av omsättningsstödet fortsatt att vara 200 000 kronor för stödperioden augusti – oktober 2020. Från och med november sänks omsättningskravet till 180 000 kronor.

- Det gör att fler enskilda näringsidkare kan ta del av stödet. För stödperioden augusti – oktober uppgår det maximala stödet per företag till 72 000 kronor. För stödperioden november – december 2020 kan stöd utgå med maximalt 48 000 kronor. Detsamma gäller för stödperioden januari – februari 2021, säger Patrik Åkesson.

Regeringen föreslår också ett nytt stöd till handelsbolag med minst en fysisk delägare. Stödet till handelsbolag, inklusive kommanditbolag, kommer utformas med utgångspunkt i reglerna för omsättningsstödet för enskilda näringsidkare.

- Vi avvaktar nu beslut från regeringen och är beredda att hantera nya ansökningar när det är klart med en ny ansökningsomgång och nya stöd. Aktuell information finner du på Länsstyrelsen hemsida och när det är aktuellt ser vi gärna att du ansöker digitalt för en snabbare hantering, säger Patrik Åkesson.

Överenskommelse med kommunerna förlängs

Kommuner får genom överenskommelser ersättning av staten för att genomföra uppgifter kopplat till civilt försvar i lagen om kommuner och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Genom interaktiva övningar och animerade filmer kan du som arbetar inom säkerhetskänslig verksamhet få en introduktion om signalskydd.

- Introduktionen är en bra grund där man får lära sig hur signalskydd fungerar och vad det kan skydda mot, säger Lars Persson på Länsstyrelsen Skåne.

Inom ramen för civilt försvar stödjer Länsstyrelsen Skåne kommunerna och Region Skåne i deras arbete med säkerhetsskydd.

- Länsstyrelsen står för utbildning och utövar tillsyn över de aktörer som är verksamma inom Länsstyrelsens geografiska områdesansvar och som inte står under tillsyn av Säkerhetspolisen, Försvarsmakten eller sektorsmyndigheterna.

Säkerhetskänslig verksamhet

Med säkerhetsskydd avses skydd av säkerhetskänslig verksamhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott som kan hota verksamheten samt skydd i andra fall av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

- Säkerhetsskydd upprätthålls med hjälp av informationssäkerhet, fysisk säkerhet, personalsäkerhet.

Länsstyrelserna fick i uppdrag 2018 att i arbetet med civilt försvar bland annat särskilt prioritera stärkta arbetsformer, inklusive utrustning och tekniska system, för samverkan som möter de höga krav på sekretess och robusthet som ställs vid höjd beredskap.

Projektet ”Säkra kommunikationer” har bland annat syftet att öka länsstyrelsernas förmåga att regionalt samordna och leda det civila försvaret samt öka förmågan att skydda information av betydelse för totalförsvaret. En förutsättning för hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter är utbildning samt teknisk lösning.

Signe - en teknisk lösning

Projektet Säkra kommunikationer har etablerat en teknisk lösning, Signe kryptodator, som medger att säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med säkerhetsskyddsklass begränsat hemlig kan kommuniceras elektroniskt.

- Vi kommer under året att hålla utbildningar med alla kommuner med särskilt framtagna utbildningar. MSB:s introduktion är en bra grund och kan användas inom den egna organisation som en uppstart innan behörighetsgivande utbildningar genomförs.

Introduktionen, som består av både interaktiva övningar och animerade filmer, ger grundläggande kunskaper om vad signalskydd är, vad det kan användas till, vilka regler som styr och hur man gör för att skaffa signalskydd. Den handlar även om hur man kan kommunicera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med andra organisationer på ett säkert sätt.

Covid 19-perioden har varit extra utmanande för gränsarbetarna som ska förhålla sig till två länders restriktioner och rekommendationer. Under 2020 har Øresunddirekt gjort många akutinsatser med att samla in ny information för att omsätta det i artiklar på hemsidorna och kompetensutveckla personalen.

Det arbetet har också identifierat många nya utmaningar som förts vidare till beslutsfattare på båda sidor sundet. Behovet av en även i framtiden välfungerande informationstjänst har visats sig tydligt.

Beslut som påverkar

- Pandemin visar att nationella beslut i kristider har stor inverkan på pendlingen och arbetsmarknaden i Öresund. Øresunddirekt spelar en viktig roll i att tillhandahålla information till pendlare och företag under krisen. Øresunddirekt är avgörande för att få den ekonomiska integrationen mellan Skåne och Köpenhamnsregionen tillbaka på rätt spår, säger Tue David Bak, Managing Director för Greater Copenhagen och ansvarig för Øresunddirekt i Danmark.

Øresunddirekt är ett unikt samarbete över land- och myndighetsgränser som överlevt tidens tand. I somras släpptes en delrapport med fokus på historiken och nu är det dags att lansera den fullständiga rapporten.

Invånare behöver hjälp

- Invånare och företag i Öresundsregionen behöver hjälp med att navigera i de olika ländernas regelsystem och det är det vi gjort med stor framgång i tjugo år. Något som alla – även staterna – har stor glädje av. Inte minst ekonomiskt då det kostar mycket för individen och för samhället när det blir fel. Vårt motto är att våra kunder ska få verktygen så att de kan göra rätt från början, säger Malin Dahl tf verksamhetsansvarig.

Under 2020 har antalet besök på Øresunddirekts hemsidor ökat 35,8 procent i jämförelse med samma 2019. Øresunddirekts hemsidor hade över 1 280 500 besök under 2020.

Vad kan vi förvänta oss efter covid-19?

Med omvärldsanalys och framtidsspaning som väsentliga verktyg i det dagliga arbetet ägnar man mycket tid åt att fundera på hur samhället kommer att bli postcovid-19 och hur vi bäst positionerar oss för att möta dessa förväntade utmaningar.

Här är några, högst personliga, reflektioner kring detta från min horisont som bygger på att vaccinationerna genomförts och fått önskad effekt.

Minnet är kort

Det mänskliga minnet är ganska kort och jag tror därför, till skillnad från många andra, att vi ganska snabbt kommer att återgå till ett liv som i mångt och mycket liknar det vi hade förut. Människan är en social varelse; vi vill ses, vi vill umgås, vi vill resa, vi vill utvecklas och vara i mental rörelse. Det kan vi inte göra hemifrån eller i isolation. Däremot kommer det kanske att ta ett tag innan handskakningen är tillbaka som den vanligaste formen av hälsning.

Belöningskonsumtionen kommer snabbt att skjuta i höjden. Vi som nu jobbat hemifrån i snart ett år, och under den tiden i princip lufsat runt i samma tröja och byxor hela tiden, har ett uppdämt behov av att förnya garderoben och klä upp oss igen när vi nu ska börja möta våra medmänniskor. Vi vill åter igen börja umgås ute på krogen, vi vill gå på konserter och lyssna på live-musik, se film på bio och bläddra i böckerna i bokhandeln. Vi vill stå och skrika på Landskrona BoIS hemmamatcher och allt annat som pandemin hindrat oss från att göra. Detta ger handel, kultur, krogar, idrott med flera en efterlängtad och nödvändig boost. Konsumtionen kommer primärt att ske fysiskt - inte via nätet. Förlorarna kommer troligen att bli bygghandeln, som tvingas konstatera en nedgång, nu när alla renoveringsprojekt hemma är genomförda för de närmaste åren framöver.

Vill se världen

Privatresandet gör snabb comeback. Redan nu ser resebranschen, fullt naturligt, en kraftig ökning av antalet bokningar inför sommaren och hösten. Vi är genomtrötta på att sitta och titta ut genom fönstret på den egna trädgården och grannens garageplats. Vi vill komma ut i världen igen och se och uppleva och möta nya människor.

Företagsresandet gör en något långsammare comeback. Företag och organisationer att vara mera ”slow starters” när det gäller att återstarta resandet och konfererandet. Under pandemin har Skype, Zoom, Teams och de andra digitala mötesverktygen visat sig vara utmärkta alternativ till fysiska möten när det gäller rapportering och informationsspridning. Men de har samtidigt visat sig vara helt värdelösa när det gäller att skapa förutsättningar för samtal och diskussioner kring innovation, kreativitet och utveckling. Så efter en liten segare uppförsbacke så kommer vi snart att vara tillbaka i läget där vi inser att pausen är det bästa med konferensen, för det är då man träffas och låter samtalet flyta fritt.

Fortsatt digitalisering

Pandemin har visat på nyttan och behovet av bättre och snabbare digitalisering; såväl inom privat som offentlig sektor. Dokumenthanteringen fungerar faktiskt när den blir digital, kvittona behöver inte vara i pappersform och apparna underlättar vardagen på många sätt. Denna snabba utveckling kommer att fortsätta och förstärkas, inte minst genom AI. Kanske blir även de digitala mötesplattformarna bättre?

Möjligheten till hemarbete permanentas – covid-19 har inneburit genombrottet för möjligheten att jobba hemifrån, för de som har haft den möjligheten. Där tidigare Taylorism-inspirerade kontrollmekanismer i många fall satte hinder i vägen har pandemin visat att med hemarbete kan produktiviteten öka samtidigt som sjukfrånvaron minskar. Hemarbetet är här för att stanna.

Begreppet ”arbetstid” blir obsolet – en konsekvens av att vi jobbar hemma är att ”arbetstid”, så som vi känner begreppet, kommer att försvinna. Från och med nu har, de som har möjlighet, sina uppdrag och arbetsuppgifter. På vilken tid och plats de utför dem har mindre betydelse.

”Just in case” ersätter ”Just in time”

Före pandemin beställde man det man behövde, när man behövde det. Att hålla lager ansågs onödigt och kostsamt. När vi nu sett att varutillgången snabbt och effektivt kan strypas genom oförutsägbara händelser så kommer lagren att komma tillbaka; ”just in case”.

Biotekniken har fått sitt genombrott – den snabba utvecklingen av flera vaccin mot covid-19 har satt fokus på biotekniken; förmågan att använda celler eller deras beståndsdelar för att framställa eller modifiera produkter. Denna utveckling kommer nu snabbt att fortsätta att utvecklas till andra områden; till exempel mot grödor som är resistenta mot torka, malariabekämpning och olika former av biobränslen.

Hållbarhetstänkandet är här för att stanna – vi kan glädjande nog konstatera att över hela världen är ordet ”hållbarhet” ledordet och kärnvärdet i de ekonomiska program som nu drar igång för att kick-starta världens ekonomier. Parisavtalet har höjt sin status och ökat sin betydelse.

Listan kan göras nästintill oändlig. Sjukvårdens framtida behov av pandemiberedskap, den ekonomiska baksmällan i länders ekonomier när stater åter ska bygga upp sina ekonomiska buffertar, behoven hos utvecklingsekonomierna för att inte halka ännu längre efter, statens roll kontra kommuner och regioner, med mera. Men låt oss stanna här för dagen.

Jörgen Dehlin, projektutvecklare på Länsstyrelsen Skåne

Klicka här för att avregistrera din adress