Lägesbild vecka 12

Efterlevnaden av råd och rekommendationer i Skåne är hög – dock ser Malmö stad en oroväckande trend för ökad aktivitet i samhället.

- Länsstyrelsen Skånes pandemitillsyn riktades under vecka elva mot frisörer och byggmarknader, säger Lars Sandahl, chef för Länsstyrelsen Skånes enhet för pandemitillsyn.

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare

Nästan hälften av Skånes kommuner rapporterar antingen mycket hög eller hög efterlevnad, med undantag för Svedala som uppger en medel efterlevnad. Malmö stad ser en oroväckande trend för rörelsemönstret och Perstorp kommun rapporterar att användandet av munskydd i kollektivtrafiken är lågt.

Då aktiviteten vid byggmarknader bedöms öka på grund av våren, har tillsynen av den tillfälliga covid-19-lagen riktats dit.

- Distanstillsynen under vecka elva har främst riktats mot frisörer medan tillsynen av byggmarknader, trädgårdshandel varit på plats.

Följer lagen väl

Länsstyrelsen Skåne bedömer att verksamhetsutövare generellt följer lagstiftningen väl.

- En del frisörer var inte är medvetna om att de omfattas av covid-19-lagen - men efter information har verksamhetsutövarna varit angelägna om att rätta till eventuella brister.

Förra lördagen gjorde enheten för pandemitillsyn även en tillsyn på en allmän sammankomst – en demonstration i Malmö där runt 200 personer samlades.

- Länsstyrelsen Skåne beslutade om ett förläggande kopplat till vite på 50 000 kronor. Eftersom det samlades fler än åtta personer avser vi att gå vidare för att få vitet utdömt, säger Lars Sandahl.

Enligt Region Skåne ökade antalet fall av covid-19 i Skåne under förra veckan jämfört med föregående vecka. Samtidigt konstaterar man att det inte finns någon rapporterad smittspridning på regionens sjukhus och det pågår bara enstaka smittspårningar på kommunernas särskilda boenden.

Testningen via egenprovtagning ökade markant mellan vecka nio och tio och har fortsatt öka något under vecka elva. Att allt fler skåningar testar sig kan delvis förklara ökningen av antalet nya fall.

Få fall bland de äldre

- Vår bedömning är att ökningen till stor del beror på nya fall som är symtomfria nära kontakter till bekräftade fall och som nu ska testa sig enligt rekommendation. Ökningen sker i hela Skåne och är störst hos barn och ungdomar i åldern 0-19 år samt i föräldragenerationen 30-49 år, säger smittskyddsläkare Eva Melander.

Det förekommer få fall i de äldre åldersgrupperna och från kommunernas SÄBO har bara enstaka fall rapporterats. Och ökningen av antalet positiva fall har hittills inte märkts av i vården.

- Antalet inneliggande fall i vården ligger på en platå och det är positivt. Antalet patienter på vårdavdelning har ökat något under förra veckan medan fallen i intensivvården har minskat till runt 20.

Samtidigt upplever flera andra regioner en ökande samhällssmitta och belastning på sjukvården.

- Det går inte att utesluta att vi står inför en ökande samhällspridning även i Skåne. Ska vi slippa en sådan utveckling som vi ser på flera andra håll måste vi alla hjälpas åt och följa de lagar och rekommendationer som finns. Inte minst inför stundande ledigheter är det viktigt att vi gör allt för att smittspridningen inte ska ta fart, säger Eva Melander.

Dan Eliasson ville se snabbare åtgärder

Malmöbor rör sig för mycket ute i samhället

Malmö stad oroas över kombinationen lönehelg och påsklovsstart. Data från Google visar att Malmöbor i samband med jullön och sportlovslön började röra sig mycket mera. Och att allt fler nu går till jobbet. "Trenden vi ser är oroande. Vi är i en kritisk fas och kan komma i en tredje våg", säger Lina Ringberg som samordnar pandemihantering i Malmö stad.

Handbok ger stöd i krisberedskapsarbete

I sitt yrke som säkerhetsstrateg vägleder Sofia Persson förvaltningar och bolag i hur de kan arbeta med och utveckla sin krisberedskap.

- De är experterna och jag är med som ett stöd. I arbetet med handboken så måste jag ha ännu en målgrupp i åtanke som är raka motsatsen. Det är en grupp som kanske redan kan mycket om krisberedskap men behöver få en bättre förståelse för verksamheten.

Syftet med handboken i kommunal krisberedskap är att stödja kommunernas utveckling av krisberedskapen och ge en samlad bild om arbetet med kommunal krisberedskap.

Målgruppen är kommuner

Handboken vänder sig till kommunerna och är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och berörda myndigheter. Den utgör ett av statens stöd enligt ”Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019–2022”.

Sofia Persson har skrivit om renhållning och ska skriva ett kapitel om avlopp.

- Jag har ett intresse för de kommunaltekniska frågorna och här såg jag chansen att fördjupa mig i området. I Helsingborg stad är renhållning och avlopp organiserade inom är två olika delägda bolag. Det som är gemensamt för båda två är att de ansvarar för att deras verksamheter ska fungera i vardagen och vid störning.

Viktigt att kärnverksamheten fungerar

Till vardags är risk och sårbarhetsanalysen, RSA, en viktig del av arbetet.

- Det viktigaste är att kärnverksamheten fungerar. Att ta fram krisplaner måste göras i samverkan med verksamheten. Utmaningen är att krisberedskapstänkandet ska bli en integrerad del av verksamheten.

Hittills har tre kapitel publicerats i handboken: övergripande processer, dricksvatten och räddningstjänst. Nu publiceras tre kapitel till: IT, fysisk planering och skydd mot pågående dödligt våld i publik miljö.

- Min ambition är att göra stödet relevant för målgruppen och tydliggöra hur allt hänger ihop. Vad som är kommunens, regionens och statens ansvar och vad som är näringslivets roll, säger Sofia Persson.

Grönt ljus för Astra Zenecas vaccin

Folkhälsomyndigheten rekommenderar Astra Zenecas vaccin mot covid-19 till personer över 65 år. Utifrån tillgängliga data konstaterar myndigheten att risken för allvarliga biverkningar är mycket liten för den gruppen. Enligt Folkhälsomyndigheten är det viktigt att kunna genomföra snabb vaccination av personer äldre än 65 år med hänsyn till det rådande smittspridningsläget.

Stora utmaningar för skolpersonalen

När gymnasieskolan blev digital löstes många av de traditionella ramarna för undervisningen upp och i grundskolan sköt frånvaron i höjden. I en ny rapport från Malmö universitet sammanställs lärares erfarenheter av arbetet i skolan under pandemiutbrottet våren 2020.

- Plötsligt befann sig rektorer och lärare mitt i den mest svårnavigerade tidpunkten i sina yrkesliv, säger Ola Holmström, utredare vid Malmö universitet och författare till ”Gymnasieskola på distans och grundskola i standby”.

En knapp vecka efter att WHO deklarerade covid-19 som en pandemi rekommenderades Sveriges gymnasieskolor, högskolor och universitet att ställa om till digital undervisning. Kort därefter påbörjade Ola Holmström ett arbete med att samla in berättelser från skolpersonal som befann sig mitt i omställningsarbetet. Undersökningen vände sig till personal i alla skolformer från förskola till Komvux. Svaren kom från olika skolformer och personalkategorier, men främst från lärare inom grundskolan och gymnasieskolan.

Ola Holmström har nu sammanställt nära 100 berättelser från vårterminen 2020. Dessutom har 37 djupintervjuer genomförts.

- Gymnasieskolan ställde om på ett närmast explosionsartat sätt. Till en början handlade mycket om att få de tekniska lösningarna på plats. Sedan flyttades fokus till de pedagogiska utmaningarna med att bedriva undervisning i ett digitalt klassrum.

Hög frånvaro

Medan gymnasieskolan arbetade med att ställa om till en i princip fullt ut digitaliserad skolform präglades arbetet i grundskolan av en hög frånvaro i både elev- och personalgrupp.

- De ordinarie rutinerna för frånvarohantering var oftast inte tillämpbara eller tillräckliga. Inte minst väcktes frågor om hur eleverna som missade en mer betydande del av undervisningen skulle ges möjlighet att följa skolarbetet, säger Ola Holmström.

Ett begrepp som skolplikt blev plötsligt satt i ett helt nytt ljus. En rektor på en grundskola berättar: ”Det är jättesvårt att säga till en vårdnadshavare som kanske är ensamstående och väldigt orolig för det här, som inte har något nätverk runt sig och som valt att ha sitt barn hemma, att du är skyldig att ha barnet i skolan.”

Inga ramar

Enligt Ola Holmström har frågor som hur ett schema ska följas och vad det innebär att ta rast aktualiserats när undervisningens ramar inte längre varit givna.

- Vissa har sett det som viktigt att bibehålla strukturer och rutiner så långt som möjligt. För andra har det inneburit stora praktiska svårigheter att följa schema, till exempel inom gymnasieprogram med många praktiska ämnen och moment som är svåra att genomföra online. Spännvidden i berättelserna är stor men klart är att många har upplevt stora utmaningar i sin yrkesroll under den här perioden.

Flera lärare lyfter lärdomar och framtida möjligheter till mer flexibel undervisning och kommunikation med elever och föräldrar. Samtidigt betonar många att skolan fortsatt befinner sig i en intensiv och oviss tid där det handlar om att få det mest grundläggande att fungera.

- Skolans betydelse som samhällsinstitution för våra barn och unga har blivit ännu tydligare under pandemin. Likaså hur viktigt läraryrket är och det stora engagemang som finns bland lärare och annan skolpersonal. Förhoppningsvis kan den insikten leva kvar även när krisen är över.

"Är din ursäkt bättre än någon annans?"

I mer än ett år har vi levt med restriktioner och rekommendationer som begränsat våra liv. De flesta av oss har följt dem så gott vi kunnat - men vi är också många som då och då gjort saker vi inte borde.

Den nya kampanjen vill mana till eftertanke, utan pekpinnar.

- För att livet ska kunna bli normalt igen måste var och en av oss fortsätta följa restriktioner och rekommendationer så långt det är möjligt. Det är allas vårt ansvar att ställa oss frågan: är min ursäkt bättre än någon annans? Genom att lyfta ursäkterna folk har för att bryta mot covid-19-restriktionerna hoppas vi bidra till att minska smittspridningen, säger Dolores Peraic.

Kampanjen bygger på filmer som publiceras på Instagram och Facebook och kommer att gå fram till den 28 mars.

Många har ökat sin hemberedskap

För andra gången sedan pandemin bröt ut har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, genomfört en enkätundersökning om hur människors syn på det egna ansvaret, hemberedskap och kriser har påverkats. Resultaten visar bland annat att majoriteten bedömer att de skulle klara sig i minst tre dygn utan hjälp från samhället och att fler unga planerar att stärka sin hemberedskap.

- 41 procent av respondenterna bedömer det egna hushållets beredskap som bra. 22 procent har ökat sin hemberedskap och 34 procent planerar att göra det i framtiden.

Handla mer än normalt

Några frågor i undersökningen handlar om huruvida pandemin lett till att man handlat mer än normalt av vissa varor. Bland de 24 procent som handlat mer än normalt skiljer sig beteendet i de olika åldersgrupperna. Åldersgruppen 18-29 år uppger i större utsträckning, 39 procent, att de handlat mer än normalt jämfört med äldsta åldersgruppen, 65-74 år, där motsvarande siffra är 14 procent.

- Drygt 70 procent anser att allmänheten har tilldelats ett helt rimligt eller ganska rimligt ansvar för krishanteringen under pandemin. Det är en minskning med 11 procentenheter jämfört med 2020.

Negativa till hantering

Årets resultat visar även att fler är negativa till myndigheternas hantering och fler tycker att individen inte tar ansvar eller agerar nonchalant.

– Min tolkning av resultatet är att ansvarskänslan minskar under en kris om människor upplever att ansträngningarna inte sker solidariskt eller har effekt på samhällets hantering av pandemin, säger Christina Andersson.

Earth Hour är världens största klimatmanifestation med miljontals deltagare över hela jorden. Som en symbolhandling släcker alla som deltar sina lampor under en timme, den sista lördagen i mars.

- Numera uppmärksammas inte bara klimatkrisen under Earth Hour - utan även den pågående förlusten av biologisk mångfald. Våra miljöproblem är ofrånkomligt sammanvävda. Det är inte nedsläckningen i sig som räddar miljön och klimatet.

Vill du göra något för klimatet och miljön men vet inte vad, är Johanna Ragnarsson tips 50 små och stora förändringar du kan göra i din vardag på Världsnaturfonden webbplats.

- Även Länsstyrelsen Skåne upp uppmärksammar Earth Hour genom att släcka ner våra lokaler mellan klockan 20.30-21.30. Vi har även lyft olika hållbarhetsfrågor i inlägg på vårt intranätet under veckan, säger Johanna Ragnarsson.

Stora skillnader i folkhälsa mellan grupper

Hälsan skiljer sig åt mellan grupper och förbättras inte för alla. Covid-19-pandemin har också drabbat olika grupper i olika hög utsträckning. Det visar den årliga rapporten om folkhälsans utveckling.

Folkhälsomyndigheten rapport bygger främst på data fram till och med våren 2020 och redogör för den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan. Data för smittsamma sjukdomar rapporteras för hela 2020. Sverige har drabbats hårt av pandemin med nästan 4 300 IVA-vårdade och över 9 800 avlidna under 2020. Risken är högre att drabbas allvarligt av covid-19 bland äldre personer. Risken är också högre för män än för kvinnor. Pandemin kan på sikt komma att förstärka ojämlikheten i hälsa, exempelvis genom ökad arbetslöshet och försämrade försörjningsmöjligheter. Rapporten visar också att psykiska besvär ökar, främst bland unga vuxna, och särskilt bland kvinnor.

Slut på fjärrundervisning för gymnsieelever

Rekommendationen om att undervisningen i gymnasieskolan ska bedrivas som en blandning av fjärr- eller distansundervisning och närundervisning upphör.

Klicka här för att avregistrera din adress