Jag vet inte hur många gånger de senaste åren som jag har hört orden: Ett väpnat angrepp är inte det som kommer hända. Hybridkrigföringen är det enda som vi ska förbereda oss för.

Det har helt enkelt varit otänkbart att någon skulle ge sig på ett annat europeiskt land med militära medel. Det är precis som att det framstår som så barbariskt och omodernt att ingen skulle vilja utsätta sig för det klander och den kritik som det skulle innebära.

Men nu visade det sig att det kunde inträffa och att någon var villig att ta både klander och kritik och skjuta sitt eget lands ekonomi i sank för att kunna genomföra ett militärt angrepp.

Det visade sig också att det vi lite torrt och byråkratiskt benämner försvarsvilja, vilket har identifierats som ett prioriterat område i totalförsvarsuppbyggnaden, mycket riktigt har haft stor påverkan på hur kriget i Ukraina utvecklat sig de första dygnen. Fighting spirit, Sisu eller helt enkelt lite gammal hederlig jävlaranamma spelar roll när stridsvagnarna börjar rulla mot hembygden.

Många viktiga frågor

Vad ska vi då göra nu i Skåne och hur står det till med vår egen försvarsvilja?

Några frågor är redan uppe på dagordningen såsom flyktingmottagande, social oro, energitillgången och ekonomiska konsekvenser av konflikten och de beslutade sanktionerna.

Här behöver samspelet mellan nationella, regionala och lokala aktörer bedrivas så som vi hanterar vanliga kriser och det har redan påbörjats. Migrationsverket är ett exempel på detta som delar sina analyser med oss som kan bli berörda och deltar i samverkan med andra myndigheter, kommuner och länsstyrelser för att göra en plan för att hantera olika scenarion. På regional nivå har vi startat igång med samverkanskonferenser, inriktnings- och samordningsfunktion samt dialogmöten på högsta beslutsfattarnivå.

Business as usual, fast i en väldigt speciell kontext såklart.

Sannolikheten för angrepp är låg

En annan fråga är om och hur vi ska jobba med kortsiktiga förberedelser för ett väpnat angrepp på Sverige. Sannolikheten för detta är fortsatt låg och det tål att upprepa att inga instruktioner om att vidta särskilda åtgärder har utgått från Regeringen. Att bevara lugnet är vår viktigaste åtgärd just nu.

Länsstyrelsen Skåne arbetar dock samtidigt efter tesen att om det som inte kan inträffa, inträffar ändå, så är det bra att ha förberett sig så gott man kan. Det hade vi gjort oavsett om kriget i Ukraina hade brutit ut eller ej.

Exempel på aktuella frågor som vi arbetar med är: Alternativt samband i störda förhållanden, ledning i störda förhållanden och regional drivmedelsförsörjning. Listan är längre än så men den ger en uppfattning om vilken konkretiseringsgrad vi pratar om.

Kontakta oss

Den som har egna initiativ på gång eller vill bidra på något sätt är välkommen att ta kontakt med oss på länsstyrelsen så ska vi se om vi inte kan hjälpas åt på ett bra sätt.

Jag vill avsluta med att återigen påminna om vikten av att snabbt rycka upp förmågan att hantera säkerhetsskyddsklassificerad information och bygga upp ett robust säkerhetsskydd för att underlätta vårt gemensamma arbete. Låt oss till exempel snabba på processen att införa SIGNE-systemet hos de av er som påbörjat detta arbete. Har ni inte påbörjat arbetet än - så kontakta oss. Systemet ger oss en markant höjning i förmåga att snabbt dela känslig information och därigenom kunna planera gemensamt.

Marcus Björklund, beredskapsdirektör

Länsstyrelsen Skåne höjer sin beredskap

Länsstyrelsen Skåne aktiverade i förra veckan krisledningsorganisationen i syfte att förbereda Skåne för eventuella påfrestningar på grund av det väpnade angreppet på Ukraina.

- I torsdags startade vi upp den länsgemensamma samverkan via en konferens där länets viktiga aktörer deltog. Dessa regionala samverkanskonferenser kommer vara återkommande så länge denna särskilda händelse pågår, säger stabschef Cecilia Selin.

Länsstyrelsen Skåne har under lång tid arbetat med att utveckla och stärka totalförsvaret. Totalförsvaret består av civilt och militärt försvar där Länsstyrelsen är den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet.

- Vi startade idag, måndag den 28 februari, upp en ISF - en inriktnings- och samordningsfunktion bestående av kommunrepresentanter och myndigheter. Syftet med ISF är att tillsammans diskutera och besluta vilka åtgärder eller utmaningar som samhället måste arbeta med, säger Cecilia Selin.

Samverkan varje vecka

Planen är i dagsläget att hålla samverkanskonferenser på veckobasis.

Under senaste samverkanskonferensen var Försvarsmakten tydliga med att de i dagsläget inte tror att det försämrade omvärldsläget kommer att leda till krig i Sverige. Dock kan vi ändå påverkas med påfrestning på vårt samhälle som följd.

Kan bli varubrist

Några exempel på vad som kan påverka samhället är eventuell brist på olja och gas eller specifika varor. Eller om det skulle uppstå en flyktingström.

- Genom att samarbeta med kommuner och myndigheter, både nationellt och regionalt, blir vi starkare och kan förbereda oss och lättare hantera utmaningarna om de uppstår, säger Cecilia Selin.

Första mötet för kriskommunikatörerna

Under årets första träff med Skånes regionala kriskommunikatörsnätverk låg fokus på påverkanskampanjer under kris och krig.

- Att upptäcka och kunna bemöta desinformation är en viktig kunskap för kriskommunikatörerna, säger Ita Jablonska, kriskommunikatör på Länsstyrelsen Skåne.

Nätverket, består av Skånes kriskommunikatörer från både kommuner och myndigheter, utgör en plattform för samverkan före-under-efter en kris.

- Tillsammans höjer vi kunskapen om varandras roller och ansvar, övar och utvecklar kriskommunikationskompetensen i länet, säger Ita Jablonska, kriskommunikatör och samordnare för nätverket.

Viktigt med riskkommunikation

Under träffen, som hölls digitalt, fick deltagarna träffa Södra Militärregionen som berättade om omvärldsläget och den militära närvaron i Skåne och Länsstyrelsen Skåne som berättade om vikten av riskkommunikation.

På plats var även Myndigheten för psykologiskt försvar, MPF, som gav en kunskapshöjande föreläsning om psykologiskt försvar i kris och krig.

- Redan i fredstid kan en motståndare använda påverkanskampanjer genom att söka efter och angripa svaga punkter och försöka undergräva förtroendet för samhällets institutioner och därmed ytterst samhällets samlade försvarsvilja.

Påverkanskampanjer kan även syfta till att påverka ett lands självständiga nationella beslutsfattande. Genom informationspåverkan kan motståndaren försöka iscensätta och förstärka konflikter mellan olika aktörer eller grupper för att uppnå sina mål. Något som vi sett under invasionen av Ukraina.

Lär dig mer i handboken

- Det är viktigt att vara källkritisk. Informationspåverkan, eller kognitiva påverkansaktiviteter, från främmande makt genomförs i syfte att påverka målgruppers uppfattningar, beteenden och beslutsfattande till främmande makts fördel. Vi fick även ta del av verktyg från MSB:s handbok ” Att möta informationspåverkan”. För de som missade mötet kommer det ett nytt tillfälle i mitten av mars, säger Ita Jablonska.

Ingen anledning att ta jodtabletter

En kärnkraftsolycka kan leda till utsläpp av radioaktiv jod. Jodtabletter mättar sköldkörteln med icke radioaktiv jod och hindrar sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod.

- Med anledning av situationen i Ukraina har vi senaste veckan fått många frågor angående jodtabletter, säger Lars Persson, handläggare inom kärnenergi på Länsstyrelsen Skåne.

Länsstyrelsen Skåne ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller hot om sådant utsläpp från en kärnteknisk anläggning. Det kallas statlig räddningstjänst. Det är även Länsstyrelsen som ansvarar för sanering av miljön efter en kärnteknisk olycka.

- I Skåne finns ingen kärnteknisk anläggning. European Spallation Source (ESS) kan, när den är i drift, utgöra en risk för utsläpp av radioaktiva ämnen men den hanteras av Lunds kommun och Räddningstjänsten Syd.

Ska skydda liv

Länsstyrelsens viktigaste uppgift vid en kärnteknisk olycka är att skydda människor, djur och miljö mot strålning. Därför finns ett övergripande regionalt beredskapsprogram som beskriver hanteringen av en kärnteknisk olycka.

I samband med en olycka är det i området närmast kärnkraftverket som stråldoserna till sköldkörteln riskerar bli som högst. I Sverige finns därför jodtabletter förhandsutdelade till befolkningen i beredskapszonerna runt kärnkraftverken.

Sprids i luften

Ett utsläpp från en kärnkraftsolycka späds ut i atmosfären. Koncentrationen av radioaktiv jod blir då låg på stora avstånd.

Det är därför enligt Strålsäkerhetsmyndigheten inte motiverat att ta jodtabletter i Sverige om det skulle uppstå en eventuell händelse på ett kärnkraftverk i drift i Ukraina.

- Jodtabletter är ett läkemedel som bara ska tas på uppmaning av Länsstyrelsen. Läkemedlet delas bland annat ut till boende kring Ringhals i Halland och Oskarshamn i Kalmar län. I Skåne är det inga av de skånska kommunerna som omfattas, säger Lars Persson.

Att inte vaccinera sig handlar om ideologi

Misstro mot läkemedelsindustrin, rädsla för biverkningar och intresse för alternativ medicin. Beslutet att inte vaccinera sig handlar om både ideologi och identitet.

- Till exempel kan de tycka att sjukdom är naturligt och något som vi drabbas av, säger etnologen och medieforskaren Mia-Marie Hammarlin, Lunds universitet.

Universitetslektor Mia-Marie Hammarlin gör djupintervjuer med svenska vaccinmotståndare.

- Av dem jag har träffat har jag svårt att föreställa mig att någon av dem har vaccinerat sig mot covid-19 sen jag träffade dem.

Handlar om rädsla

Målet för forskningen är att ta reda på vilka faktorer som ligger bakom motståndet mot vaccin.

Mia-Marie Hammarlin ser några tankar och åsikter som återkommer hos många vaccinmotståndare.

- Det handlar om rädsla för biverkningar, misstro mot vetenskap, en stark tilltro till det egna immunförsvaret och intresse för alternativ hälsa. Vaccinkritiker är en heterogen grupp – här finns både stadsbor och de som bort på landet, folk med hög och låg utbildning och både yngre och äldre.

Svårnådd grupp

Att få den här gruppen på andra tankar genom fakta och information kan vara svårt.

- Det handlar snarare om idéer och ståndpunkter om hälsa än på brist på fakta. Vaccinkritiker hittar sina egna experter. Det handlar också om identitet och kultur, säger Mia-Marie Hammarlin.

Krisberedskapsveckan har fokus på mat

Länsstyrelsen Skåne är en del av Krisberedskapsveckan som genomförs av MSB i samarbete med bland annat kommuner, frivilliga försvarsorganisationer, näringsliv och delar av civilsamhället.

- En del av syftet med kampanjen är att påminna befolkningen om att alla är en del av Sveriges krisberedskap.

MSB undersöker regelbundet privatpersoners beredskap inför kriser och krig och ser att medvetenheten om vikten av att vara förberedd ökar för varje år.

- Inom temat kan man kommunicera om livsmedelsförsörjningen, hoten mot den liksom möjligheterna att säkra den både ur ett samhälls- och individperspektiv, säger Christina Andersson.

Enkla gärningar gör skillnad

I kampanjen uppmärksammas hur man genom enkla gärningar i vardagen kan ta ansvar för sin egen beredskap och samtidigt stärka hela samhällets motståndskraft.

- It-attacker mot butiker har aktualiserat behovet av livsmedelsberedskap, inte minst för individen. Allt fler har intresse för matlagning, odling, hållbarhet och förvaring. Att få samlas kring måltider är extra uppskattat just nu efter en långvarig fysisk distansering.

Under Krisberedskapsveckan, som genomförs för sjätte året i rad, är målet att engagera och involvera allmänheten runt om i landet i olika aktiviteter lokalt och regionalt. Allt från diskussioner och torgmöten till temadagar och bokcirklar.

- Har man förslag på hur vi kan jobba med årets tema, exempelvis med samarbetspartners och passande aktiviteter så tar vi gärna emot dem.

Seminarium ska inspirera

I slutet av mars publicerar MSB ett webbaserat uppstartsseminarium med mer information om årets tema, målgrupper och upplägg. Seminariet är tänkt att fungera som inspiration till lokala aktiviteter och initiativ men kommer också att presentera kampanjmaterialet.

- Vi väljer att återanvända förra årets annonser och budskapet "Du är en del av Sveriges beredskap" och kompletterar med en del nyheter på årets tema, säger Christina Andersson.

Nya medel stärker försörjning av vatten

Länsstyrelsen Skåne får nästan nio miljoner kronor från Havs- och vattenmyndigheten till åtgärder som ska förbättra vattenhushållningen och tillgången till dricksvatten.

Det så kallade dricksvattenstödet kan framförallt sökas av kommuner och kommunala bolag för att investera i ny teknik och till åtgärder för en tryggad tillgång till dricksvatten. Bidragets syfte är att bidra till en säker och hållbar vattenförsörjning.

- Skåne får mest medel i årets tilldelning, vilket är väldigt glädjande. Skåne är ett tätbefolkat och jordbruksintensivt län och behovet av vatten, både för dricksvatten och för matproduktion, är stort, säger Helena Thorstensson, vattenhandläggare på Länsstyrelsen Skåne.

Rekordblöt februari i Skånska kommuner

Stormen Nora drog in över södra Sverige strax efter mitten av månaden och följdes någon dag senare av ytterligare ett djupt lågtryck. Malmö, Trelleborg och Vomb fick en rekordblöt februarimånad och några andra, äldre stationer i söder fick preliminärt sin andra eller tredje blötaste februarimånad.

Bornholm stod utan el i helgen

Hela ön Bornholm saknade ström under lördagsförmiddagen. Enligt vakthavande befäl vid polisen på Bornholm Peder Johansen var sjökabeln mellan Sverige och Bornholm ur drift, skriver nättidningen Bornholm.nu. Energinet Danmark uppger att det tidigare har hänt att kabelbrott har orsakats av skeppsankar. Om det är det som strömbortfallet beror på eller om det är en annat tekniskt fel är dock än okänt och utreds fortfarande, enligt danska TV2.

Konsekvenser för svenska ekonomin

Svensk ekonomi kan komma att påverkas negativt, inte minst genom prisökningar på råvaror som gas och olja. Samtidigt är Sveriges handel med Ryssland begränsad, och de svenska offentliga finanserna är starka.

Tillgång till läkemedel vid kris ska förbättras

Regeringen ger Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten flera uppdrag som syftar till att öka hälso- och sjukvårdens beredskap och förbättra tillgången till läkemedel och medicintekniska produkter vid kris.

Så pratar du med barn om kriget

Statsminister Magdalena Andersson vände sig direkt till barnen under presskonferensen om krigsläget. Hur reagerar barnen i din närhet på larmet om krig? Och hur ska vi prata om det?

Mobila uppkopplingar blir säkrare

Regeringen har beslutat om en proposition som innehåller ett förslag om ny lag oms ett EU-direktiv på området. Förslaget innehåller nya regler om konsumentskydd för användare, tillgång, säkerhetsregler och konkurrensregle elektroniska kommunikationer. Förslaget moderniserar lagen och samtidigt genomförr.

Se över cyberhygienen i verksamheten

Cyberbrottsligheten blir allt mer sofistikerad och attackerna mot samhällsviktig infrastruktur ökar. Cyberattacker (exempelvis ransomware) kan få stor påverkan på kritiska funktioner, både i samhället och för enskilda företag. Därför ser CERT-SE behov av att påminna om vad organisationer kan göra för att säkerställa sin cyberhygien.

Stor brist på deltidsbrandmän

Många slutar och få vill börja. Bristen på deltidsbrandmän är stor och de som är kvar kämpar för att fylla luckorna.

Nytt center stärker cybersäkerhetsforskning

MSB får i uppdrag att inrätta ett nationellt samordningscenter för forskning och innovation, kopplat till EU:s kompetenscentrum för cybersäkerhet. Uppdraget ska genomföras i samverkan med DIGG och Vinnova.
- Det här ger möjlighet att stärka Sveriges och EU:s oberoende och konkurrenskraft inom cybersäkerhet i förhållande till omvärlden, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör på MSB.

Nya föreskrifter för strålsäkerhet

Strålsäkerhetsmyndighetens generaldirektör Nina Cromnier har fattat beslut om de nya föreskrifterna för konstruktion, värdering och redovisning av strålsäkerhet samt drift av kärnkraftsreaktorer.

Bra idé med livekamera på bussen

I ett år framöver ska stadsbusslinjerna 5 och 7 i Malmö övervakas av livekameror. Bra idé tycker flera Malmöbor som SVT pratat med, men vissa busschaufförer är mer skeptiska till övervakningen.

Tålamodiga personer kan leva längre

Vilket skulle du helst vilja ha: 100 kronor nu eller 1 000 kronor om fem år? Det var en av många frågor som 13 000 ungdomar fick svara på i en undersökning år 1966. De 12-13 åringar som deltog i undersökningen har sedan dess följts genom livet ända fram till i dag. Hur du svarar på frågan säger något om dina tidspreferenser, alltså hur du värderar nuet i förhållande till framtiden.

Klicka här för att avregistrera din adress