Det finns inget lyckligt slut

Slutsatsen, baserat på det jag hört och sett de senaste veckorna, är att oavsett hur det blir så finns det inte något lyckligt slut i sikte under lång tid framöver.

Putin och makteliten runt honom har tagit ett steg som gjort dem till paria i nästan hela världen. Med det följer att vad som är logiskt för dem att göra är något annat än vad som var logiskt innan de startade kriget. Den som spelar rollen som den onde i det här dramat verkar inte ha något emot rollen och bryr sig inte om vad vi tycker om honom eller hur många som råkar illa ut.

Måste använda samma logik

Några av svepskälen för att anfalla är att man påstår att det funnits planer på att angripa Ryssland. Att Nato utgör ett hot mot den ryska säkerheten. Hur ologiskt det resonemanget än ter sig för oss så måste vi nu använda samma logik själva. Till skillnad från Ryssland så har vi fått bevis för att den tänkta fienden är en faktisk fiende.

En fiende som tänker likadant som den gjorde på 16-17-18- och 1900-talet. En fred i Ukraina, som vi alla hoppas på, måste därför betraktas som en paus. Frågan är bara hur lång pausen blir och vad vi gör under tiden. Vi måste möta hotet på samma sätt som vi gjorde förr. Vi behöver vara så starka att fienden tycker det är för dyrt att anfalla oss.

Totalförsvaret måste få kosta mer och vara en högt prioriterad verksamhet. Totalförsvar måste också bli en naturlig del i hur alla svenskar tänker.

Mer medel till totalförsvaret

Det finns tydliga signaler från regering och riksdag att man avser tillföra mer medel till totalförsvaret. Ska medlen få någon effekt så måste var och en av oss ta vårt ansvar och använda dem på bästa möjliga sätt. Vi måste agera nu och inte skjuta det framför oss. Från risk- och sårbarhetsanalys till investeringar i materiel, infrastruktur, tryggad försörjningsberedskap och planläggning. Vi behöver få jobbet gjort.

Dramat vi just nu ser är en tragedi. Låt oss skapa förutsättningar som gör att berättelsen vänder i nästa del och vi kan börja skönja hoppet om det lyckliga slutet. Slutet där våra huvudrollsinnehavare blir hjältar, de onda besegras för att sen tyna bort i historieböckerna och våra barn får växa upp i ett land som fortsatt inte varit i krig på flera hundra år.

Tyvärr lär det bli en lång historia, kanske många år. Det får mig att tänka på en poster som min engelskalärare i årskurs åtta hade på väggen i klassrummet: Winners never quit – quitters never win.

Marcus Björklund, beredskapsdirektör

- De skånska kommunerna har gjort ett jättejobb för att med kort varsel få fram så här många boendeplatser. Det är stor variation på vilken typ av platser det är, men många är tillgängliga med relativt kort varsel. En del omgående, andra senare i vår, säger Patrik Åkesson, tf. samhällsbyggnadsdirektör på Länsstyrelsen Skåne.

Nytt uppdrag

För drygt två veckor sedan gjorde länsstyrelserna en första inventering av tillfälliga boendeplatser i de skånska kommunerna, då på uppdrag av Migrationsverket. Länsstyrelsen Skåne lämnade över en lista med 2 500 platser.

Därefter kom ett nytt och bredare uppdrag från regeringen till länsstyrelserna, om att identifiera tillfälliga boendeplatser i såväl kommunal, statlig som privat regi.

Förutom Malmö universitet var det ingen av de statliga myndigheterna med huvudkontor i Skåne som har redovisat några platser.

Bra uppslutning

I stort sett har samtliga skånska tillfälliga boendeplatser rapporterats in av de skånska kommunerna, som har listat platser i både kommunal och privat regi, inom den egna kommunens gränser.

Klassificering av covid-19 ändras

Från den första april klassas covid-19 om från att varit en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom till att endast bli en anmälningspliktig sjukdom. Trots detta så finns sjukdomen fortfarande kvar, och fortsätter att spridas i samhället.

Största skillnaden blir att den som provtas och får diagnosen covid-19 inte längre får tvingande förhållningsregler utan enbart ges råd och stöd. Inom vård och omsorg kommer covid-19 fortsätta vara en smittspårningspliktig sjukdom. Detta för att skydda personer som har hög risk för att få en allvarlig sjukdom om de smittas.

- Att sjukdomen inte längre klassas som samhällsfarlig innebär inte att den inte finns i samhället. Covid-19 smittar fortfarande många och det är viktigt att man precis som tidigare vid symtom stannar hemma från arbete, skola och andra aktiviteter där man riskerar smitta andra. Man ska stanna hemma tills man blivit stabilt förbättrad och varit feberfri i minst ett dygn. Då riskerar du inte att smitta andra som har hög risk att fara illa av covid-19, säger Region Skånes smittskyddsläkare Eva Melander.

Så ökar Ystad sin förmåga under kris

Samtliga kommuner ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa, identifiera samhällsviktiga verksamheter och beroenden, analysera risker och sårbarheter samt identifiera behov av åtgärder.

Arbetet förkortas RSA som står för Risk-och sårbarhetsanalys enligt lagstiftning LEH 2006:544. Kommunen ska även sammanställa och rapportera resultatet av analysen till länsstyrelsen var fjärde år. Nästa rapportering sker 2023.

Bygger en grund

- Genom att veta vilka sårbarheter, beroenden och reservlösningar som finns så lägger man en grund för att bygga något ännu starkare. När man har den kunskapen kan man öva ett scenario som till exempel ett långvarigt elbortfall eller en cyberattack. Genom att öva och lära sig ännu mer bygger vi in en robusthet och får ökat skydd.

I Ystads arbete är särskilt samhällsviktig verksamhet först ut, det vill säga verksamhet som får stora konsekvenser på kort tid för liv, hälsa, miljö och samhällets funktionalitet. För kommunerna i sydöstra Skåne börjar arbetet med el, vatten och it.

- Vi har precis påbörjat och har inte låtit pandemin stoppa oss. De första workshoparna genomfördes över krypterad säker länk för att det planerade arbete inte skulle tappa fart. Det är ett spännande och viktigt arbete som genomförs inom varje förvaltning och lär oss mycket om den generella förmågan vi har i dag.

Känsliga uppgifter

Arbetet genomförs under sekretess eftersom de uppgifter som metoden tar fram är känsliga. I allt säkerhetsarbete är ansvarsprincipen central. Det innebär att den som ansvarar för verksamheten till vardags, även gör det under en samhällsstörning.

Säkerhets- och beredskapsorganisationen leder det lagstadgade arbetet och ansvarar för att analysera och rapportera resultatet till Länsstyrelsen Skåne. Men Gabriella Westheim poängterar att kunskapen finns ute i verksamheterna.

- Har man inte koll på vilka sårbarheter man har i sitt uppdrag så påverkar det inte bara den egna verksamheten utan hela kommunen. Av den anledningen behöver samtliga förvaltningar, bolag och förbund säkra sin kontinuitet genom att bli medvetna och åtgärda risker som leder till sårbarheter, säger Gabriella Westheim.

Skånes regionala kriskommunikatörsnätverk bjöd i mitten av mars in länets kriskommunikatörer, kommunikationschefer och beredskapssamordnare till ett möte med Myndigheten för psykologiskt försvar och Södra militärregionen.

- Mötet var en repris på träffen under februari, med skillnaden att även beredskapssamordnare var välkomna, säger Ita Jablonska, kriskommunikatör på Länsstyrelsen Skåne.

Skånes regionala kriskommunikatörsnätverk består av länets kriskommunikatörer från kommuner och myndigheter. Nätverket utgör en plattform för samverkan före-under-efter en kris.

Bjöd på workshop

Under träffen, som denna gång hölls på plats i Malmö, fick deltagarna träffa Södra Militärregionen som berättade om omvärldsläget och Myndigheten för psykologiskt försvar som gav en kunskapshöjande föreläsning om psykologiskt försvar i kris och krig.

Två högaktuella ämnen som lockade många att delta på mötet.

Kan förstärka konflikter

- Påverkanskampanjer kan syfta till att påverka ett lands självständiga nationella beslutsfattande. Genom informationspåverkan kan motståndaren bland annat försöka iscensätta och förstärka konflikter mellan olika grupper för att uppnå sina mål. Vi fick även ta del av verktyg från MSB:s handbok ”Att möta informationspåverkan”. Nästa möte är planerat att hållas i slutet av maj, säger Ita Jablonska.

När kris och krig skapar oro hos barn

Som en följd av Rysslands invasion av Ukraina sprids mycket bilder och filmer från kriget i både nyhetsmedier och på sociala medier. Barn och unga ser och hör nu saker som kan skapa känslor av oro och otrygghet. Enligt Karin Jerre, psykolog vid Bup Första linjen i Lund är det bra att vuxna pratar med barn om vad som händer, om man gör det utifrån barnets mognad.

Viktigt att nyanlända kontaktar myndigheter

Allt fler flyr från Ukraina efter Rysslands invasion och antalet personer som kommer till Sverige fortsätter att öka. För att få del av mer än det allra mest akuta stödet från svenska samhället är det viktigt att de får kontakt med svenska myndigheter.

TV4 fälls för inslag om ryska fartyg

Granskningsnämnden fäller ett inslag i TV4Nyheterna om ryska landstigningsfartyg. Inslaget strider mot kravet på saklighet (22/00160). Inslaget som sändes i TV4Nyheterna i januari i år handlade om att tre ryska landstigningsfartyg befunnit sig i Östersjön. I inslaget sa en reporter att de ryska fartygen lämnat Sverige.

Ny insatsstatistik för räddningstjänsterna

Varje år publicerar MSB räddningstjänsternas insatsstatistik. Nu är statistiken för 2021 sammanställd och den visar att de kommunala räddningstjänsterna gjorde 96 000 utryckningar till inträffade eller befarade olyckor.

Larm: Fler barn radikaliseras

På sju månader har tre skoldåd skett i Skåne – och attackerna har flera gemensamma nämnare: De utpekade gärningsmännen umgicks på nätet och delade ett intresse för nazism och våld.

Sverige deltar med 24 lag i Locked Shields

Den 19 april startar Locked Shields, världens största och mest komplexa cyberförsvarsövningen i sitt slag. I år deltar totalt 24 lag och Sverige är titelförsvarare.

Klicka här för att avregistrera din adress