Nyhetsbrev 3
2023-09-11

Det jag också hoppas på under hösten är att det kommer in bra ansökningar från våra föreningar för att utveckla vår landsbygd. Sista ansökan för kommundelsutvecklingsmedlen (KDU) är den 29 september och för 2023 finns totalt 1 miljon kronor att söka. Från och med nästa år har vi fattat beslut om att höja summan till 2,5 miljoner kronor och kommer då sannolikt ha två ansökningstillfällen.

Inför nästa års ansökningar så kommer vi även se över kriterierna för hur medlen kan användas. En fråga som lyfts och som vi kommer att titta på är om det ska vara möjligt att söka medel för drift. Var det landar kommer vi återkomma med men vad som är väldigt tydligt är att det genom KDU-medlen har genomförts så mycket bra saker runt om i kommunen och det är något vi vill ska fortsätta!

Hälsningar,

Liza Lundberg (S)

Ordförande för Landsbygdsrådet

Foto: Ulf Palm

Landsbygdsrådet sammanträdde den 23 augusti i Toftbyns bystuga med tema kommersiell service. Nedan följer ett utdrag från Landsbygdsrådets sammanträde den 23 augusti.

Toftbyns bygdeförening

Mötet inledes av en presentation av bystugan från Toftbyns bygdeförening. Bystugan har funnits sedan 1938 och byggdes först som en tvättstuga. Föreningen hyr ut stugan till evenemang, fester, möten och anordnar pubkvällar. Föreningen har även ett gym i källaren och hyr ut lägenheten ovanför bystugan.

Det har varit svårt att få igång aktiviteter i huset igen efter pandemin. Det är även svårt för föreningen att söka bidrag då de blir uteslutna från många kommunala bidrag för att de är en ekonomisk förening, trots att de bedriver föreningen som en ideell förening. Föreningen får idag främst bidrag från besparingsskogen i Svärdsjö vilket har gått till att renovera bystugan. Bland annat fönstren har blivit renoverade och nu har föreningen fått pengar för att kunna dränera om runt huset.

Föreläsning från Tillväxtverket

Representanter från Tillväxtverket deltog digitalt och föreläste om betydelsen av kommersiell serivce.

Grundläggande kommersiell service definieras av Tillväxtverket som dagligvaror, drivmedel, postombud, apoteksombud och grundläggande betaltjänster. För att servicen som grundläggande kommersiell service erbjuder ska kunna finnas på landsbygden behöver det finnas ett kundunderlag. Medborgare och företag behöver en grundläggande service för att kunna verka och leva i en bygd. Butiken är utöver service i form av matvaror, ombudstjänster och postombud ofta en mycket viktig samlingsplats för människorna i bygden. Butiken är en symbol för en levande bygd!

Tillväxtverket har ett uppdrag att jobba med grundläggande kommersiell service i serviceglesa områden, inte landsbygder där servicen redan är stark. Tillväxtverket jobbar med uppdraget genom att förädla kunskap, sprida kunskapen, finansiering, delta i Centralt Samordnings Forum, och nätverk t.ex. med regioner och kommuner. Tillväxtverket är också sakkunnig på myndighetsnivå i landsbygdsfrågor. Tillväxtverket tillhandahåller även analysverktyget Pipos serviceanalys till regioner och kommuner, där går det att analysera vad som händer med service om den t.ex. försvinner från en bygd. Tillväxtverket är även stödmyndighet i Landsbygdsprogrammet som hanteras av Jordbruksverket, där finns möjlighet till EU-finansiering av projekt.

Regionernas roll kopplat till grundläggande kommersiell service är att Regionerna har ett regionalt samordningsansvar i frågorna för att de har de regionala utvecklingsansvaret. Regionen har även hand om det regionala serviceprogrammet som ger upphov till de kommunala serviceplanerna. Regionen har även hand om stödhantering, investeringsstöd, driftsstöd, drivmedelsstationer och uppföljning. Tillväxtverket samlar ihop regionernas rapporter och rapporterar det till regeringskansliet.

Tillväxtverket kan konstatera att servicelösningen blir bara så bra, som hur väl själva servicearbetet fungerar. För att skapa attraktiva platser att leva på behövs det en service för att fungera. Olika platser ser olika ut och det behövs olika lösningar för att få det att fungera på olika landsbygder. Kundunderlaget för en viktig kommersiell serviceinrättning bär inte alltid verksamheten samtidigt som förlusten av den service som t.ex. butiken ger blir tung för samhället att bära. Det kan ofta behövas ett samarbete mellan ideella, offentliga och privata aktörer för att få ihop en bärande service lokalt i områden med mindre kundunderlag. Servicefrågorna behöver generellt ett samarbete lokalt, regionalt och nationellt.

Tillväxtverket ser tre viktiga faktorer för att lyckas med servicearbetet:

Andra viktiga faktorer att titta på för att lyckas med servicearbetet är:

Behov, förankring, samverkan, plan, riktning, hinder och risker.

Kommunerna har en viktig roll i servicearbetet på flera plan, men först och främst så kan kommuner agera som möjliggörare för service i landsbygder. Kommunena kan agera som möjliggörare genom att vara förutsättningsskapande i planer och program, servicefrågorna behöver lyftas intern i kommunen, servicefrågorna behöver ingå i kommunens översiktsplanearbete och finnas med i budget. Kommunernas roll är inte att lämna bidrag till enskilda näringsidkare (bortsätt från hemsändningsbidrag) utan handlar mer om att skapa möjligheter och förutsättningar i servicearbetet.

Planer på en obemannad butik i Lumsheden

I Lumsheden så lades den lokala butiken ned vid årskiftet 2022/2023 och efter nedläggningen så har en arbetsgrupp bildats i byn med syfte att få till en etablering av en obemmannad butik. I dagsläget så finns det planer på att göra i ordning en yta av sammfällighetens mark intill tanksstationen i Lumseden så att det går att ställa en container på marken.

Arbetsgruppen har fått kontakt med en sommarstugeägare i byn som har ett företag som har kylar med matlådor på företag runt om i Gävle. Företagaren är berädd på att testa att etablera en obemmand butik i Lumsheden i en container. Samfällighetsföreningen har fått vindpengar i bidrag för att kunna ordningställa marken intill vid macken och företagaren som ska ställa dit containern söker bygglov hos kommunen. Förhoppningen är att butiken kan öppna i början på nästa år.

Läs mer från Landsbygdsrådets sammanträden här!

Foto: Ulf Palm

Näringslivskontoret driver två projekt inom ramen för landsbygdsutveckling; Bygdelots Falu kommun och Landsbyggare Falu kommun.

BYGDELOTS FALU KOMMUN

Grundläggande kommersiell service, det vill säga livsmedel och drivmedel, behövs för att skapa miljöer där det är attraktivt att bo, arbeta och driva företag i landsbygder. Livsmedelsbutiken tillhandahåller ofta ombudstjänster för annan grundläggande service, såsom post/paket, apotek och betaltjänster. Den lokala butiken fungerar dessutom ofta som nav i bygden – en mötesplats och inte sällan som symbol för en levande bygd.

Falu kommun har tydliga viljeriktningar om att det ska finnas grundläggande kommersiell service i de utpekade serviceorterna (Bjursås, Grycksbo, Enviken, Svärdsjö, Vika och Sundborn) och att deras ekonomiska situation ska stärkas så att den blir långsiktig. Kommunens landsbygdsprogram slår även fast att de tätorter som idag har minst ett fast försäljningsställe som erbjuder livsmedel och service ska behålla sin service. Där står även skrivet att kommunen ska ha dialog med civilsamhället och arbeta förvaltningsövergripande. Kommunen ska dessutom medverka till och stötta nya innovativa lösningar för service på landsbygden.

Trots kommunens önskan att behålla den service som idag finns i våra landsbygder har viss service lagts ned. De små marginalerna för kommersiell service i landsbygder gör att det inte är självklart att den service som finns idag även finns kvar på längre sikt. Med målsättningen att kommunen ska bli bättre på att möta, stötta och samverka med lokala aktörer inom serviceutveckling drivs nu projektet Bygdelots.

Inom projektet utvecklas en metod för ett forum där kommunen ska kunna arbeta långsiktigt med att säkerställa och utveckla grundläggande kommersiell service i kommunens landsbygder. Forumet ska möjliggöra för lokala aktörer att ha förvaltningsövergripande dialog med kommunens tjänstepersoner samtidigt som det ger de kommunala förvaltningarna en kontaktyta mot intresseföreningarna och andra lokala aktörer.

Fokus just nu i projektet är att kartlägga interna kontaktytor på förvaltningarna, kartlägga det lokala behovet av serviceutveckling samt påbörja metodarbetet för forumet Bygdelots. Projektet pågår fram till sommaren 2024.Läs mer om projektet här!

Bygdelots Falu kommun finansieras av Tillväxtverket genom landsbygdsprogrammet 2014-2022 samt delvis från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

LANDSBYGGARE FALU KOMMUN

Det finns många olika anledningar till att vi väljer att bo där vi bor. Vad som upplevs som en attraktiv plats varierar mellan person och person. Närhet till natur, sport, fritid och friluftsliv, möjligheten att förverkliga sina drömmar, känslan av frihet och gemenskap och att ingå i ett socialt sammanhang är några av de faktorer som gör det attraktivt att bo i någon av Faluns landsbygder. Att det finns ett starkt lokalt näringsliv, välfungerande offentlig och kommersiell service, goda kommunikationer och aktiv lokal utveckling bidrar också till att landsbygderna är attraktiva platser att bo och verka i.

Inom projektet Landsbyggare Falun vill vi visa på alla de möjligheter som finns i Falu kommuns landsbygder för entreprenörer, företagare och invånare. Landsbygderna ska ses som en självklar möjlighet vid företagsetablering eller bostadsort. Projektet ska även bidra till att motverka den urbana normen*.

Träffa några av våra entreprenörer

I projektet har vi fått lära känna några av de människor som vågat satsa på sina drömmar, de som ser möjligheter och låter drivkraften och passionen styra. De som älskar att leva i sin landsbygd och som inspirerar andra att förverkliga sina idéer och att skapa sina egna liv på platsen där de vill leva. En landsbyggare bidrar till en levande landsbygd – det är de som bygger landet och gör Falun rikare!

Gå in på hemsidan Landsbyggare Falun och bli inspirerad eller sprid vidare till personer och företagare i ditt nätverk som du tror är sugen på ett nytt kapitel i livet.

Projektet finansieras av Jordbruksverket genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom prioritering av Leaderområdet Dalälvarnas utvecklingsområde.

KONTAKTA PROJEKTLEDAREN

Är du intresserade av att lära dig mer om projekten eller vill du dela med dig av dina tankar kring platsidentitet eller serviceutveckling, kontakta Kia.

kia.bjork@falun.se eller 023-82731

*URBAN NORM
Normer påverkar hur vi ser på samhället, platser och individer. Den urbana normen är ett synsätt där urbana miljöer eller täta miljöer som staden betraktas som det ”normala” och sammankopplats med något bra och önskvärt varvid andra platser ses som ”avvikande”.
Urban norm handlar om hur platser, och därmed de människor som bor och verkar på dessa platser, värderas olika. Om man blir medveten om detta kan man se hur den urbana normen ständigt är närvarande i beslut som fattas från nationell till lokal nivå, såväl inom politiken som i medier och människor emellan.
Läs mer om Urban Norm på Hela Sverige Ska Leva

Foto: Ulf palm

Sedan 2011 har Falu kommun ett föreningsbidrag som heter Kommundelsutvecklingsmedel vilket har bidraget till många spännande utvecklingsporojekt på Faluns landsbygder.

Falu kommun har sedan 2011 delat ut totalt 11 500 000kr fördelat över sju kommundelar; Enviken, Svärdsjö, Sundborn, Vika, Aspeboda, Grycksbo och Bjursås. Varje år så får intresseföreningarna i de sju kommundelarna samla in ansökningar från föreningar i bygden till kommundelsutveckling och prioritera ansökningarna efter sin lokala utvecklingsplan för bygden.

Varje kommundel får söka max 500 000kr per år och varje år delar Falu kommun ut 1 000 000kr i kommundelsutveckling med ansökningsdatum i slutet av september (summan höjdes från 500 000kr per år till 1 000 000kr per år 2014). För år 2024 har politken beslutat att höja kommundelsutvecklingsmedlen till 2 500 000kr.

Sedan kommundelsuveckling infördes 2011 har det genomförts en rad olika spännande utvecklingspojekt i de sju kommundelarna. Exempel på projekt som har genomförts är Svärdsjömacken, pendlarperkeringen i Svärdsjö, turistparkering i Sundborn, mobila toaletter för föreningsevenemang i Bjursås, uppstart av en betesförening i Bjursås, ny vattenbrunn till en bystuga i Aspeboda, utegym i Bjursås, en ny boulebana på aktivitetsfältet i Vika, utegym i Asbeboda, frisbeegolf i Grycksbo, en agilitybana i Danholn, frisbeegolfbana i Vika, utveckling av badplatsen i Marnäs, upprutning av raststugan i Enviken, lekplats i Enviken, belysning i Sågmyra och många fler projekt. Totalt så har det genomförts 47 olika projekt på Faluns landsbygder.

Missa inte möjligheten att söka kommundeslutveckling för din utvecklingsidé för din kommundel. Läs den lokala utvecklingsplanen och prata med intresseföreningen i din kommundel för att ansöka om kommundelsutveckling. Sista ansökningsdag för 2024 är den 29 september 2023.

Klicka här för att läsa mer om kommunelsutveckling.

Har du en idé om en fysisk investering för att minska samhällets klimatpåverkan?

Då finns det nu möjlighet att ansöka om stöd för fysiska investeringar med stor klimatnytta genom Klimatklivet. Klimatklivet ger stöd till olika typer av åtgärder som ger hög och varaktig klimatnytta. Det kan vara åtgärder inom jordbruk, transport, industri, återvinning eller ett annat område.

Klimatklivet är investeringsstödet som gör det möjligt att satsa på fossilfri framtidsteknik och grön omställning. Det kan sökas av företag, kommuner, regioner och organisationer i hela Sverige. Klimatklivet delfinansieras av EU:s återhämtningsfond, NextGenerationEU.

Klimatklivet är öppet för ansökningar 18–29 september 2023. Under denna period är det också möjligt att lämna in anbud för publik laddinfrastruktur.

Läs mer om hur du ansöker hos Naturvårdsverket!

Affärskompetens driver ett nytt projekt som heter Din egen rådgivare. Projektet riktar sig till att höja den digitala kompetensnen hos mikro- och småföretag i landsbygder.

I projektet Din egen rådgivare får företag möjligheten att få en oberoende företagsrådgivare som analyserar företagets nuläge. Företagaren blir guidad genom frågeställningar som ger nya insikter om vad nästa steg är – för att göra företaget ännu mer lönsamt och spara tid.

Rådgivarna är specialiserade på ett mindre företags behov och djupdyker i hur du kan utveckla ditt företag genom att jobba smart med digitala verktyg.

Läs mer om projektet och boka en rådgivning här!

Hela Sverige ska leva är en ideell förening som arbetar för att stärka landsbygdens status i Sverige och uppnå en balans mellan land och stad.

Balansrapport

Hela Sverige ska leva släpper balansrapporter som berättar hur sveriges landsbygder mår inom olika områden och pekar ut skillander mellan land och stad. Nu har föreningen släppt en balansrapport som handlar om skolor på landsbygden. Raporten utreder balansen vad gäller tillgänglighet till förskola, grundskola och gymnasium, kostnader samt kvalitet för olika skolor. Läs balansrapporten här!
 

Nominering årets lokala utvecklingsgrupp

Hela Sverige ska leva delar även ut utmräkelser till bland annat årets lokala utvecklingsgrupp vilken utfört ett inspirerande arbete som bidrar till att skapa en bättre balans mellan land och stad. Det finns många lokala utvecklingsgrupper som håller sina orter levande, som bygger gemenskap och sammanhållning och ser till att det finns service och arbetsmöjligheter. Passa på att hylla er själva eller någon annan förening som ni tycker gör en insats för er bygd.

Läs mer om och nominera här!

Heimbygda är en regional organisation för hembygdsföreningar i Jämtland och Härjedalen. Hemimbygda står för ett levande kulturarv och ett starkt lokalt engagemang.

Ett levande kulturarv och lokalt engagemang är en förutsättning för hållbar samhällsutveckling och en väl fungerande demokrati. Heimbygda är en samlande kraft för alla med engagemang och intresse för ett levande kulturarv och en hållbar samhällsutveckling.

Heimbygda strävar efter att vara en öppen, inkluderande och nytänkande samhällsaktör som tar ansvar för en hållbar utveckling med stark folklig förankring och stor nytta för sin rörelse. Heimbygda har tagit initativ till ett projekt som heter Bilden av oss och syftar till att utmana den Urbana normen och vilka bilder av landsbygden som visas upp. Projekt handlar om att förändra både den mentala och faktiska bilden av landsbygden och visa mer än tomma hus och natursköna miljöer kopplat till bilden av landsbygden.

Läs er om Bilden av oss och läs magazinet här!

Passa på att inspireras och hämta kunskap på Landsbygdsdagarna i Västervik 18-19 oktober.

Landsbygdsdagarna fokuserar på landsbygdens möjligheter och utmaningar och samlar spännande föreläsningar, seminarier och mötesplatser för landsbygdsfrågor. Temat för årets konferens är platsutveckling.

Landsbygdsdagarna fungerar som en mötesplats för såväl ideella aktörer, som anställda som arbetar med landsbygdsfrågor utifrån kommunala, regionala eller nationella perspektiv – från hela landet.

Konferensen kommer erbjuda inslag av goda exempel från hela Sverige och ska stötta en ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling av landsbygden i Sverige. Nya kontakter och nätverk är ofta kärnan i all utveckling och behövs för att skapa en levande landsbygd.

Läs mer om Landsbygdsdagarna här.

Konferensen om idéburet och socialt byggande går av stapeln den 12-13 oktober i Göteborg.

Konferensen om idéburet och socialt byggande vill skapa förändrning i byggsektorn genom en bred blandning av erfarenheter och inspiration från Svergie, Norden och Europa. Genom konferensen så visar den tredje byggsektorn upp vad den förmår inom byggande och boende för både akademiker, praktiker, kommuner, företag, myndigheter, folkrörelser och tillsammansbyggande.

Konferensen i Göteborg är ett unikt tillfälle för alla som vill vara med och lägga grunden för framtidens gemensamma byggande. Den 12-13 oktober kommer vara fyllda av utblickar, kunskap, inspiration och erfarenhetsutbyte kring inkluderande former av byggande och boende.

Svenskt byggande står inför stora utmaningar. Sveriges kommuner rapporterar att det är brist på bostäder samtidigt som många människor som söker bostäder saknar möjligheten att efterfråga de bostäder som faktiskt produseras. En annan problematik som finns i många kommuner är att investeringsviljan är svag tillsammans med en begränsad finnansieringsförmåga samtidigt som det behövs byggas bostäder.

Samtidigt finns det stora möjligheter inom bostadsbyggande genom att öppna upp byggprocesserna. Genom att släppa fram och skapa förutsättningar för inkluderande projektformer som bygger på initiativ från civilsamhället, samverkan mellan lokala krafter och ett aktivt deltagande från medborgare.

Läs mer om konferensen idéburet och socialt byggande här.