Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare

Tidigare nyhetsbrev finns på Länsstyrelsens webbplats

Nr 3 4 december 2019

Länsstyrelsen i Örebro län
Stortorget 22, 701 86 Örebro
010-224 80 00
orebro@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/orebro

Nyhetsbrev för djurhälsopersonal i Örebro län

Välkommen till årets tredje nyhetsbrev för djurhälsopersonal. Det innehåller aktuell information om lagstiftning och annat som kan vara av intresse.

Du som arbetar i djurens hälso- och sjukvård i Örebro län och/eller bor i länet samt har en e-postadress i Länsstyrelsens register över djurhälsopersonal får detta nyhetsbrev via e-post. I vårt adressregister för nyhetsbrevet finns endast e-postadresser, inga andra personuppgifter. Du kan läsa mer om hur vi hanterar dina personuppgifter på Länsstyrelsens webbplats.

Klicka här för att avregistrera din adress om du inte längre vill ha nyhetsbrevet

Allvarligt tillbud avseende smittrisker

Arbetsmiljöverket har förtydligat och breddat informationen kring anmälan av allvarliga tillbud avseende smittrisker. Detta med anledning av de campylobacter-fall som upptäckts på arbetstagare på slakterier.

Enligt arbetsmiljölagen 3 kap. 3a ska en arbetsgivare utan dröjsmål underrätta den myndighet som regeringen bestämmer om dödsfall eller svårare personskada som har inträffat i samband med arbetets utförande.

En arbetsgivare ska också utan dröjsmål underrätta samma myndighet om skador i samband med arbetet som drabbat flera arbetstagare samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa.

Smittsamma sjukdomar är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen (2004:168) och smittskyddsförordningen (2004:255). Anmälningspliktiga sjukdomar delas in i allmänfarliga, samhällsfarliga och anmälningspliktiga utöver allmänfarliga. Vissa är också smittspårningspliktiga.

De mest allvarliga av de smittsamma sjukdomarna är indelade i fyra kategorier, till vilka har knutits olika typer av smittskyddsåtgärder – ju större hot mot befolkningens hälsa, desto strängare åtgärder som regleras genom lag.

Exempel på allmänfarliga sjukdomar som kan orsaka infektion hos arbetstagare och som ska anmälas som ett allvarligt tillbud skyndsamt till Arbetsmiljöverket. För fullständig lista se hyperlänk.

> Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbplats

Därför får hästar med EMS fång trots restriktiv utfodring

Fång är en mycket smärtsam sjukdom som drabbar hovarna hos häst. En vanlig orsak till fång är att för höga nivåer av det blodsockerreglerande hormonet insulin ansamlas i blodet. Höga insulinnivåer ses hos vissa individer vid utfodring med stora mängder lättlösliga kolhydrater och i samband med sjukdomen ekvint metabolt syndrom (EMS). För att effektivt kunna förebygga fång behövs mer kunskap om hur insulinfrisättningen regleras hos häst.

Två studier har genomförts vid Sveriges lantbruksuniversitet, där sambandet mellan sjukdomen EMS, onormalt höga nivåer av insulin i blodet och intag av lättlösliga kolhydrater hos hästar har undersökts. Resultat från studierna visar att hästar som till följd av EMS utvecklat kraftigt minskad känslighet för insulin, så kallad insulinresistens, får extremt ökade nivåer av insulin i blodet efter utfodring, trots att mängden lättlösliga kolhydrater i foderstaten är låg.

Studierna ger en förklaring till varför vissa individer med EMS utvecklar fång trots restriktiv utfodring med lättlösliga kolhydrater. För att undvika fång hos dessa individer kan det, utöver miljö- och skötselåtgärder, krävas medicinsk behandling som förbättrar insulinkänsligheten.

Läs mer

> Evaluation of glucose and insulin response to haylage diets with different content of nonstructural carbohydrates in 2 breeds of horses

> Relationship Between β‐cell Response and Insulin Sensitivity in Horses based on the Oral Sugar Test and the Euglycemic Hyperinsulinemic Clamp

Författningshandboken

För 50 år sedan, 1969, gavs den veterinära författningshandboken ut för första gången. Två länsveterinärer samt en veterinär på dåvarande Veterinärstyrelsen arbetade under två år med att skapa ett system för att underlätta för veterinärer att hålla sig uppdaterade om aktuell lagstiftning inom sitt yrkesområde. Alla gällande författningar inom veterinärområdet nytrycktes, fick ett saknummer och skickades till veterinärerna. Dessförinnan hade författningarna skickats samlade i ett häfte en gång per år. För att hitta en föreskrift behövde man veta vilket år den var utgiven. Dessutom behövde man leta även i kommande års häften för att se om den var uppdaterad.

Idag finns den veterinära författningshandboken i digital form på Jordbruksverkets webbplats där du enkelt hittar den författning som du behöver. Du kan även prenumerera på nya författningar genom att anmäla dig på Jordbruksverkets webbplats.

Karenstiden förlängs vid användning av veterinärläkemedlet Santiola vet

Karenstiden efter behandling av får med Santiola vet förlängs till 107 dygn. Tidigare var det tillåtet att slakta får 77 dygn efter behandling. Förändringen genomförs i alla EU länder för att förbättra säkerheten för konsumenten. Santiola vet är ett läkemedel mot parasiter hos får och nötkreatur.

Den nya karenstiden gäller från 2019-09-05. Karenstiden förlängs på grund av att ny information framkommit om läkemedlet. Karenstider innehåller alltid en god säkerhetsmarginal vilket innebär att risken för konsumenten bedöms ha varit mycket liten även med den gamla karenstiden.

För att undvika bristsituationer återkallas inte de gamla förpackningarna med den tidigare gällande karenstiden 77 dygn som frisläppts på marknaden. På grund av detta kan det hos apoteket under ett antal månader komma att finnas förpackningar med antingen 77 dygns eller 107 dygns karenstid angiven. Oavsett vad som anges på förpackningen gäller nu den nya karenstiden 107 dygn.

Läkemedelsverket har godkänt en ansökan från företaget KRKA, som innehar försäljningstillståndet för Santiola vet 50 mg/ml injektionsvätska lösning för nötkreatur och får, om förlängning av karenstiden för slakt av får från 77 dygn till 107 dygn. Läkemedelsföretaget informerar förskrivarna per post om den ändrade karenstiden.

Om Läkemedlet
Santiola vet innehåller den aktiva substansen klosantel och används till nötkreatur och får mot inälvsmask och andra parasiter.

Kortison vid akut ledinflammation hos häst

Ledinflammation är en vanlig orsak till smärta och hälta hos både tävlings- och sällskapshästar. För att komma till rätta med inflammationen ges ofta kortison genom injektion direkt i leden. Det finns dock forskning som visar att kortison kan påverka ledbrosk negativt och att de negativa effekterna ökar med kortisondosens storlek. Behandling med lägre doser är därför önskvärt.

I ett nordiskt samarbete har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt hur effektivt kortison (dexametason) är mot akut ledinflammation och hur mycket kortison som behövs i ledvätska för att lindra hälta. Även hur snabbt kortisonet försvinner från leden efter en ledinjektion studerades.

När en inflammation behandlades med kortisoninjektion lindrades eller släcktes hältan även vid doser som var lägre än de maxdoser som är godkända för ledinjektion i Sverige. De hästar som för jämförelse istället gavs koksaltlösning var halta i upp till 32 timmar. Studien visar att kortisonet försvinner från leden relativt fort, så upprepade injektioner krävs för att få effekt över längre tid.

Studien finansierades av Stiftelsen hästforskning

> Disposition and effect of intra-articularly administered dexamethasone on lipopolysaccharide induced equine synovitis

Ny diagnostik för kronisk njursjukdom hos hund

Kronisk njursjukdom är vanlig hos hund men kan vara svår att upptäcka i ett tidigt stadium då hundarna ofta inte visar några tydliga sjukdomstecken. För tidig diagnos behöver känsliga diagnostiska metoder utvecklas och utvärderas.

Med målet att utveckla nya sätt att upptäcka tidig njursjukdom hos hund har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet i ett europeiskt samarbete studerat urin från hundar med och utan kronisk njursjukdom. För första gången har hundurin analyserats med hjälp av så kallad kapillär elektrofores och masspektrometri (CE-MS) i detta syfte. Med metoden kunde urinens hela innehåll av små beståndsdelar av proteiner (peptider) kartläggas.

Med hjälp av resultaten från urinanalyserna kunde specifika peptidmönster hos sjuka respektive friska djur urskiljas. De specifika peptidmönstren utvärderades i en separat grupp av hundar och visade sig kunna användas för att skilja sjuka och friska hundar åt på ett tillfredsställande sätt.

Resultaten indikerar att analysmetoden CE-MS kan komma att utgöra ett helt nytt och spännande alternativ för tidig diagnostik av kronisk njursjukdom hos hund i framtiden.

> Urinary peptidome analyses for the diagnosis of chronic kidney disease in dogs

Transporterar din klinik avlivade djur till förbränning?

Grundregeln är att alla som transporterar animaliska biprodukter och därav framställda produkter ska registreras. Det framgår av artikel 23 i förordning (EG) nr 1069/2009. Anmälan görs till Jordbruksverket och verket registrerar alla som yrkesmässigt transporterar avlivade djur. Kliniken ses som transportör och ansvarar för att de anställda följer lagstiftningen. Registreringen är avgiftsfri.

> Läs mer om transport av animaliska biprodukter på Jordbruksverkets webbplats

> Jordbruksverkets blankett för registrering

Information om inrapportering av läkemedelsbehandlingar på häst

Länsstyrelsen har uppmärksammat att privatpraktiserande veterinärer inte så ofta rapporterar antibiotikabehandlingar av häst till Jordbruksverket. Med anledning av detta vill Länsstyrelsen påminna om vad som gäller samt ge tips hur man gör.

Vilka behandlingar på häst ska rapporteras och när? Alla behandlingar på häst med antibiotika för systemiskt bruk ska rapporteras individuellt månadsvis.

Varför ska ni rapportera? Tillförlitlig djursjukdatastatistik är viktig för att kunna följa hur antibiotikaanvändningen på häst förändras över tid. Varje år gör Jordbruksverket en sammanställning av all djursjukdata som skickas vidare till departementsnivå.

Hur ska rapporteringen ske? Du kan rapportera via e-tjänst eller på blanketten ”praktikjournal för veterinärer”.

Om du har ett databaserat journalföringssystem kan du rapportera via etjänsten Djursjukdata. Du behöver e-legitimation för att logga in och följa anvisningarna i > Jordbruksverkets manual.

Om du vill rapportera på blanketten ”praktikjournal för veterinärer” kan du beställa den från Jordbruksverket och skicka den till Jordbruksverket, 82684 Söderhamn. Det finns även en excelfil som komplement/ersättning till praktikjournalblanketten. > Jordbruksverkets instruktioner för blanketten praktikjournal för veterinärer

Om du har frågor som är specifikt kopplade till e-tjänsten för djursjukdata kontakta Jordbruksverket.

Restnoterade läkemedel

Allt oftare är läkemedel restnoterade. De europeiska läkemedelsmyndigheterna har publicerat en gemensam vägledning för hur läkemedelstillverkare ska rapportera brist på läkemedel. Läs mer på Läkemedelsverkets webbplats

Mer information om restnoteringar och restnoteringslista i excel finns på Läkemedelsverkets webbplats

Översyn av lagstiftning om läkemedel för djur

Regeringen har beslutat att tillsätta en särskild utredare som ska göra en översyn av nuvarande lagstiftning om läkemedel för djur. Läs mer i Regeringskansliets pressmeddelande

Calphon till får har en karens på 28 dagar

Enligt Livsmedelsverket ska Calphon till får ha en karens på 28 dagar.

I LIVFS 2009:3, 4§ står att karenstiden ska reduceras till 0 dygn för veterinärmedicinska homeopatika för vilka MRL-värde inte krävs enligt bilagan. I annat fall ska karenstiden följas.

De verksamma substanserna i Calphon; butafosan och glukonsyra (kalciumglukonat) har fått bedömningen i 37/2010att MRL-värde inte behövs men då de inte är homeopatika blir karenstiden 28 dagar för behandling av får (enligt kaskaden).

Vad vill du läsa om i kommande nyhetsbrev?

Tipsa gärna redaktionen via e-post eller telefon!

Hälsningar från länsveterinär Åsa Heldemar. Elisabeth Mustonen är för närvarande tjänstledig fram till 2021.

Anmäl till Länsstyrelsen...

... om du har avlivat ett djur som har påträffats svårt sjukt eller skadat

I första hand ska den som har avlivat djuret underrätta ägaren. Om det inte är möjligt ska du istället underrätta Länsstyrelsen. Tidigare skulle Polisen underrättas. Det ändrades 1 juni 2018.

... om du kliniskt misstänker vissa sjukdomar hos häst

Klinisk misstanke om ett indexfall av hästinfluensa (typ A), kvarka, virusabort (centralnervös form) eller virusarterit hos häst ska snarast anmälas till Länsstyrelsen. Anmäl via telefon 010-224 80 00 eller via e-post lansveterinar.orebro@lansstyrelsen.se

... om du misstänker att djur inte hålls enligt djurskyddslagen

Du kan anmäla via telefon 010─224 81 60 vardagar kl 9-11 eller via vår webbplats.

Läs mer här vad du behöver tänka på vid en anmälan

Anmäl till Jordbruksverket

... om du har flyttat eller bytt jobb

Om du nyligen har bytt jobb eller flyttat är du skyldig att anmäla det till Jordbruksverket via e-post. Där hämtar Länsstyrelsen de uppgifter som behövs för vår tillsyn av djurhälsopersonal.

... om du får svar från utländskt laboratorium om anmälningspliktig sjukdom

Veterinärmedicinska laboratorier i Sverige ska anmäla indexfall till Jordbruksverket. Om du anlitar ett utländskt laboratorium för analys är det istället provtagande veterinär som är skyldig att anmäla till Jordbruksverket. Du anmäler på Jordbruksverkets e-blankett och kan läsa mer i Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga sjukdomar och smittämnen.

Följ Länsstyrelsen på Facebook och Twitter

Dela nyhetsbrevet på Facebook och Twitter