|
|
|
Länsstyrelsen i Örebro län
Stortorget 22, 701 86 Örebro
010-224 80 00
orebro@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/orebro
|
|
|
|
|
|
|
Nyhetsbrev för djurhälsopersonal
|
|
Här kommer årets första nyhetsbrev för djurhälsopersonal. Det innehåller aktuell information om lagstiftning och annat som kan vara av intresse.
Du som arbetar i djurens hälso- och sjukvård i Örebro län och/eller bor i länet samt har en e-postadress i Länsstyrelsens register över djurhälsopersonal får detta nyhetsbrev via e-post. I vårt adressregister för nyhetsbrevet finns endast e-postadresser, inga andra personuppgifter. Du kan läsa mer om hur vi hanterar dina personuppgifter på Länsstyrelsens webbplats:
Så hanterar vi dina personuppgifter
|
|
|
|
Bakterieförekomst i hingstsperma
Hingstsperma blandas med hingstens normala bakterieflora vid sin passage genom reproduktionsorganet. Bakterierna kan ge försämrad spermakvalitet vid lagring och vissa kan orsaka sjukdom hos ston. Sperma från avelshingstar brukar därför testas för sjukdomsframkallande bakterier innan avelssäsongen, och antibiotika tillsätts vid lagring av sperma. För att undvika överanvändning av antibiotika behövs kunskap om vilka tänkbart sjukdomsframkallande bakterier som finns i samlad sperma.
För att få överblick över vilka bakterier man hittar i hingstsperma har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) sammanställt resultaten från de 2308 bakterieanalyser av hingstsperma som gjordes vid SVA under perioden 2007-2017.
Den anmälningspliktiga bakterien Taylorella equigenitalis som orsakar sjukdomen smittsam livmoderinflammation (CEM) hos ston identifierades endast hos 11 hingstar under perioden. Klebsiella pneumoniae och beta-hemolytiska streptokocker, som kan orsaka livmoderinflammation och infertilitet hos ston, var de vanligast förekommande sjukdomsframkallande bakterierna. Även Pseudomonas aeruginosa som kan orsaka livmoderinflammation hittades i enstaka prov. Sammanfattningsvis var det stora skillnader i antalet funna bakteriearter olika år.
Studiens bidrar med information som är viktig för att bestämma riktlinjer för testning och behandling av hingstar före avel.
|
|
Alternativ till antibiotika vid hantering av hingstsperma
Hingstsperma förorenas av bakterier under samling och hantering. För att förlänga spermiernas överlevnad, och för att undvika överföring av bakterier till stoet vid inseminering, tillsätts antibiotika i spermans spädningsvätska. Användningen av antibiotika ger risk för uppkomst av antibiotikaresistens och därför behövs nya metoder för spermahantering.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har i samarbete med Wiens universitet analyserat bakterier i hingstsperma och undersökt effekten av den antibiotikakombination som används i kommersiella spädningsvätskor, lincomycin och spectinomycin. Som alternativ till antibiotika undersöktes effekten av att centrifugera spermaproven genom en kisel-kolloid som separerar livskraftiga spermier från skadade spermier och kanske även från bakterier. Metoden används sedan tidigare på ett antal andra djurslag.
Spermaprover från sex ponnyhingstar delades upp och spädningsvätska med eller utan antibiotika (lincomycin och spectinomycin) tillsattes. Proven behandlades sedan med eller utan kolloid-centrifugering. Inom två timmar efter insamlingen genomgick alla prov en bakteriologisk undersökning.
Sammantaget identifierades 31 olika bakteriearter i spermaproven. Bakterier av släktet Corynebacterium spp. hittades i alla prov. Centrifugering genom kolloiden tog bort större delen av bakterierna och studien visar att metoden kan fungera som ett godtagbart alternativ till användning av antibiotika vid hantering av hingstsperma.
|
|
|
|
Hästens sjuka broskceller kan reparera sig
Osteoartrit eller artros som sjukdomen också kallas är vanlig hos häst och innebär att ledens brosk sakta bryts ner på grund av låggradig inflammation. Inflammationen gör att energiupptaget hos broskcellerna minskar och då bränslet uteblir skadas cellerna eller dör. I ett samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt hur broskceller kan läka från inflammationen och bilda nytt brosk.
I studien användes broskceller från hästleder med olika stadier av artros. Cellerna odlades i cellkulturer och inflammation framkallades hos dem. Cellernas energiupptag följdes genom försöket och visades minska hos inflammerade celler. Den energibrist som uppstod resulterade i att cellerna tillverkade mindre mängd grundmaterial för broskbildning, så kallade broskmatrixmolekyler och hyaluronsyra. Forskarna såg också att bildandet av signalsubstansen glutamat ökade. Energibristen kunde upphävas med tillskott av glukos.
Studien visar att energitillskott i form av glukos kan öka bildandet av broskspecifika molekyler och minska inflammationen, vilket är avgörande för att brosket skall kunna tillfriskna. Resultaten är mycket positiva och lägger grund för framtida behandling av artros med bättre långtidseffekter för drabbade hästar.
|
|
|
|
|
Utfodring med färskfoder kan sprida
sjukdomsframkallande bakterier
|
|
|
|
|
|
|
Att utfodra hundar med färskfoder har blivit populärt, men det finns risker med detta. Köttråvaran i foderbutikernas frysdiskar består av slaktbiprodukter som inte har värmebehandlats och fodret innehåller ofta sjukdomsframkallande bakterier. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt har undersökt om bakterierna också utsöndras med hundarnas avföring och kan utgöra en smittkälla även på så vis.
I studien analyserades avföringsprov från 25 hundar som utfodrats med färskfoder och 25 hundar som utfodrats med torrfoder. I avföringen från hundar som utfodrats med färskfoder kunde E. coli som är resistenta mot penicillin och vissa andra antibiotika, så kallade ESBL E. coli, isoleras från 13 prov. Campylobacter isolerades från 12 prov och Salmonella från ett. Hos 18 av dessa hundar kunde minst en av de sjukdomsframkallande bakterierna påvisas. Från de hundar som utfodrades med torrfoder isolerades ESBL E. coli från endast ett prov, Campylobacter från fyra och Salmonella kunde inte påvisas i något prov.
Resultaten visar att avföringen från hundar som äter färskfoder utgör en större risk för spridning av sjukdomsframkallande bakterier än annat hundbajs. Studien bekräftar att färskfoder kan utgöra en risk, inte bara för de individer som äter eller hanterar fodret, utan faktiskt även för de individer som kommer i kontakt med avföringen från utfodrade hundar.
|
|
|
|
|
|
|
Ovanlig blodparasit hittad hos en svensk hund
|
|
|
|
|
Med allt fler hundar som reser mellan olika länder ökar risken för att nya infektionssjukdomar kommer till Sverige. Hepatozoon canis är en blodparasit som sprids till hundar via brun hundfästing. Tidigare har varken Hepatozoon canis eller brun hundfästing funnits i Sverige men parasiten har på senare tid hittats hos hundar som aldrig varit utomlands.
I en fallrapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) beskrivs en svensk hund som diagnostiserats med kraftig Hepatozoon canis-infektion trots att den inte varit utomlands. Hunden hade feber, minskad aptit, ökad törst, enstaka kräkningar och var slö. Det fanns ett kraftigt ökat antal vita blodkroppar av typen monocyter i blodet och vid undersökning med mikroskop sågs att de flesta av monocyterna var infekterade med Hepatozoon.
Baserat på resultat från hematologi-instrument och bedömning i mikroskop kunde forskarna på SLU visa att parasiten infekterar monocyter. När monocyter blir infekterade med Hepatozoon förändras monocyternas form, vilket har lett till att man tidigare felaktigt identifierat blodcellerna som neutrofiler vilket är en annan typ av vita blodkroppar.
Fallrapporten visar att Hepatozoon canis infekterar monocyter och inte neutrofiler som tidigare varit den gängse uppfattningen. Hunden behandlades med antiparasitärt medel och tillfrisknade.
|
|
|
|
|
Inga belägg för att grisar är kroniska bärare
av afrikansk svinpest
|
|
|
|
|
Sjukdomen afrikansk svinpest är vanligen dödlig för drabbade grisar men en del djur överlever. Det finns en etablerad uppfattning att sådana grisar blir kroniska smittbärare, vilket om det är sant har stor betydelse för spridning av sjukdomen. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Statens veterinärmedicinska anstalt har granskat den hittills publicerade forskningen inom området för att bedöma det vetenskapliga stödet för kroniskt bärarskap av afrikansk svinpest.
En omfattande litteratursökning fann 39 relevanta publikationer som granskades av forskargruppen. Det visade sig att en tydlig definition av kroniskt bärarskap saknades och att i princip alla grisar som överlevt sjukdomen klassats som smittbärare. Studierna i materialet visade att tillfrisknade grisar inte urskiljer virus under någon längre tid och att de grisar som får återkommande perioder med virus i blodet vanligen uppvisar sjukdomssymtom i samband med detta.
Det saknas alltså vetenskapliga bevis för att grisar som uppfattas som friska fungerar som smittbärare med betydelse för spridning av sjukdomen. Däremot förekommer det att virus ligger kvar i lymfvävnad hos överlevande grisar vilket teoretiskt kan orsaka infektion hos andra grisar som tillåts äta kroppsvävnad från dessa djur. Detta har dock sannolikt inte någon praktisk betydelse då denna smittväg kräver mycket höga virusmängder.
|
|
|
|
|
Ny metod för diagnostik av maskar hos nötkreatur
|
|
|
|
|
|
|
Parasiter är vanligt förekommande hos betande nötkreatur i Sverige. Särskilt löpmagsmask (Ostertagia) kan vid riklig förekomst påverka djurens välfärd, hälsa och produktivitet negativt. På senare tid har en ökning av resistens mot de läkemedel som används vid avmaskning observerats. Därför behövs nya känsliga analysmetoder som underlättar övervakning av parasitbördan i infekterade besättningar.
Med enkel, effektiv parasitkontroll som mål har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tagit fram en ny analys för nötkreaturens två vanligaste parasiter, löpmagsmask och tunntarmsmask (Cooperia). Metoden bygger på så kallad Digital Droplet PCR, med vilken maskarnas DNA kan kvantifieras med hög precision och känslighet.
Genom att utnyttja små skillnader i maskarnas arvsmassa kan den nya metoden bestämma mängden löpmagsmask och tunntarmsmask i prover som ofta innehåller en blandning av de olika maskarna. Utvärdering av analysmetoden visar att den är tillförlitlig och att den sannolikt kommer kunna användas både till gräs- och träckprover, även om detta behöver studeras ytterligare.
|
|
|
|
Ny rekommendation för behandling och förebyggande av infektioner hos fjäderfä
|
|
|
|
|
Läkemedelsverket har tillsammans med nationella experter tagit fram en ny rekommendation för behandling och profylax av infektioner hos fjäderfä. Kunskapsdokumentet ger bland annat råd om användning av vacciner som en del i det förebyggande arbetet samt råd om lämplig läkemedelsbehandling av sjukdom när detta är nödvändigt.
Sverige har generellt ett mycket gott hälsoläge hos fjäderfä i den kommersiella fjäderfäproduktionen, vilket grundar sig på ett långvarigt och omfattande arbete för att förebygga sjukdomsutbrott.
Infektionssjukdomar förebyggs främst genom lämpliga driftsformer som motverkar smittspridning, god skötsel och hygien, systematisk kontroll och eliminering av smittämnen, samt vaccination. Väl anpassade vaccinationsprogram förebygger smitta och bidrar till att minska behovet av behandling med antimikrobiella läkemedel.
Fjäderfä hålls vanligen i stora grupper och metoderna för diagnostik och läkemedelsbehandling behöver anpassas efter detta. I rekommendationens inledning ges råd om utredning av sjukdomstillstånd och om hur läkemedel lämpligen administreras.
|
|
|
Den småskaliga produktionen och hållningen av fjäderfä som hobby har ökat avsevärt under de senaste åren vilket har medfört att fler veterinärer än tidigare kommer i kontakt med fjäderfä för rådgivning och behandling.
Sjukdomspanoramat i mindre besättningar skiljer sig i stor utsträckning från den kommersiella uppfödningen. Rekommendationen innehåller därför, där så är möjligt, specifika råd även för mindre besättningar.
Behandlingsrekommendationen har tagits fram av Läkemedelsverket tillsammans med nationella experter under 2019.
|
|
|
|
|
Dela nyhetsbrevet på Facebook eller Twitter
|
|
|
|
|
Följ Länsstyreslen på Facebook eller Twitter
|
|
|
|
|
|
|
|
