Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare

Länsstyrelsen i Örebro län

Nyhetsbrev nummer 6 2021

 

Länsstyrelsen i Örebro län
Stortorget 22, 701 86 Örebro
010-224 80 00
orebro@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/orebro

Avhorning av ekologiska nötkreatur

Den 1 januari 2022 börjar nya regler för ekologisk produktion att gälla. Det innebär en förändring för dig som brukar låta avhorna dina nötkreatur. Du måste själv ansöka om att få låta avhorna dina djur. Jordbruksverket kan inte längre ge generellt tillstånd, men föreslår en ansökan som gäller hela gården och upp till tre år.

Nya regler

Det finns fortfarande möjlighet att vid behov avhorna/avlägsna hornanlag på nötkreatur enligt de nya reglerna. Skrivningarna är dock restriktiva. Avhorning får undantagsvis tillåtas i enskilda fall. Avlägsnande av hornanlag får ske i enskilda fall. Jordbruksverket får bara godkänna ingreppen om den som vill ha dem utförda har anmält och motiverat ingreppen.

Vad föreslår Jordbruksverket?

Jordbruksverket bedömer att enskilda fall när det gäller ingrepp som sker av säkerhetsskäl kan vara på gårdsnivå. Om djurvårdarnas säkerhet är det viktigaste motivet till att ha djur utan horn, är det rimligt att den som har djuren ansöker om att få avlägsna hornanlagen på alla kalvar som föds i besättningen. Förslaget är att ansökan ska gälla en enskild gård, inte enskilda djur. Jordbruksverket föreslår att ett beslut som längst ska kunna gälla i tre hela år.

Tre år är en lång tid, men det tar också många år innan en besättning är helt hornlös även om man seminerar med genetiskt hornlösa tjurar. Flera företag kommer också att behöva skicka in en ny ansökan efter tre år och det kommer vara möjligt. Ansökan ska ske via e-tjänst eller blankett hos Jordbruksverket.

Planera din avel

Bland köttraserna är det vanligt med hornlösa djur. Det finns hornlösa djur av alla de vanliga raserna. Bland mjölkraserna dominerar djur med horn stort. Men intresset för avel av hornlösa djur ökar starkt inom de vanliga mjölkraserna.

Anlaget som ger hornlöshet är dominant så det räcker att kalven får anlaget av ena föräldern för att kalven inte ska utveckla horn. Djur som har anlaget i dubbel uppsättning lämnar bara hornlösa avkommor oavsett hornstatusen på djuret de paras med.

Källa: Ekobrev från Jordbruksverket, nr 43, 2021.

Hallå där Towe Jansson,
avelsrådgivare på Växa Sverige!

Vi undrar hur möjligheterna ser ut för mjölkproducenter att avla för hornlösa djur.

Om man som djurägare funderar på att seminera med hornlösa tjurar. Hur ser utbudet ut?

På vår lista över pollade semintjurar finns det just nu cirka 20-25 tjurar av raserna SRB och Holstein att välja mellan. Majoriteten av dessa är heterozygota men av Holsteintjurarna är nästan en tredjedel homozygota. Samtliga har bokstäverna P eller PP i namnet för att man lättare ska kunna hitta dem. P är heterozygot och PP är homozygot. När det gäller köttrastjurar är det snarare regel än undantag att dessa är hornlösa då man har avlat för denna egenskap under en längre tid.

 

Foto: Ann-Sofie Hedberg

pollad = hornlös

heterozygot (P) = har enkel uppsättning av anlaget för hornlöshet

homozygot (PP) = har dubbel uppsättning
av anlaget för hornlöshet

Finns det hornlösa tjurar inom alla raser?

När det kommer till Jersey är utbudet av pollade tjurar inte så stort ännu, men man försöker att få fram fler.

Tappar man andra egenskaper?

Inte nödvändigtvis. Växa och Viking Genetics jobbar för att ta fram ett brett utbud av semintjurar med varierande profil och anlag, men som alla rankar sig högt inom vårt nordiska avelsindex (NTM, Nordic Total Merit). Vad vi vet idag ska hornlöshet inte vara negativt korrelerad med någon annan egenskap, så man ska inte behöva oroa sig för att man tappar andra egenskaper bara för att man avlar mot en pollad besättning.

Kan vi förlora genetisk variation om för många djurägare använde de hornlösa tjurar som finns?

Visst finns det en risk att man tappar viss genetisk variation om man inte tänker sig för och överanvänder hornlösa tjurar med liknande härstamning. Min uppfattning är dock att spridningen på de pollade tjurarnas härstamning snabbt har blivit bredare eftersom man jobbar aktivt för att hitta individer som bär på dessa egenskaper samt kommer från lite ovanligare linjer.

Något annat man som djurägare bör tänka på?

Tjurarna är bara halva delen av aveln – lika viktigt som att välja rätt tjur är det ju även att se över sina hondjur. Fler och fler ekolantbrukare väljer faktiskt att börja genom-testa sina hondjur eftersom det är ett enkelt sätt att hitta kor och kvigor som man kanske hade missat föddes utan horn. Dessutom får man svar på om korna är homo- eller heterozygota, och detta är till stor nytta i avelsplaneringen och när man väljer tjurar.

En homozygot ko kan man ju förslagsvis seminera med en tjur som har horn och som dessutom har en annorlunda härstamning eller nedärver andra eftertraktade egenskaper. Kalven som föds blir ju fortfarande hornlös tack vare moderns anlag och kan troligtvis bli ett värdefullt avelsdjur.

 

KURSER

Avvänjning av dikalven

Avvänjningen är en tuff period för kon och dikalven. Samtidigt har dikalven en hög tillväxtkapacitet i den åldern. Hur kan du gå tillväga för att ge djuren de bästa förutsättningarna att må bra och ha god tillväxt?

Torsdag 9 september, 18.00 - 20.00.
Digitalt via Skype.

Under kvällen tar vi upp frågor som:
• När är det dags att avvänja dikalven?
• Hur ska du avvänja dikalven?
• Vilket näringsbehov har dikalven kring avvänjning?
• Hur bra växer dikalven på betet under hösten?
• Ska dikalvarna utfodras i kalvgömma på betet innan och efter avvänjning?

Det kommer även ges tid till frågor och diskussion.

Medverkande: Anett Seeman, produktionsrådgivare för nöt på Gård och Djurhälsan samt Ann-Sofie Hedberg och Ingalill Kämmerling från Länsstyrelsen Örebro län.

Information: Ann-Sofie Hedberg, 010-2248426, ann-sofie.hedberg@lansstyrelsen.se och Ingalill Kämmerling, 010-2248431, ingalill.kammerling@lansstyrelsen.se

Kostnad: Träffen är kostnadsfri och bekostas av Greppa Näringen via Landsbygdsprogrammet.

Anmälan senast 7 september via kalendern på Länsstyrelsens webbplats.

Foto: Henrik Nätterlund

Välj rätt mellangröda för din odling

Välkommen till en fältträff där vi fördjupar oss i olika mellangrödor för mellansvenskt klimat.

Onsdag 29 september, 13.00-16.00
Karlsgården, Törsjö 421, Örebro

Vi tittar på mellangrödor i den ekologiska odlingen hos familjen Pettersson, Törsjö, Örebro. Utgångspunkten är ett försök där olika mellangrödor såddes in i våras, i höstvete. De olika blandningarna kommer växa under hösten och brytas inför havre våren 2022. Havreskörden kommer sedan mätas efter de olika mellangrödorna. Det blir även ett stopp hos Mårten Wittvången för att ta del av hans erfarenheter av mellangröda. Vi kommer bland annat diskutera:

• Vilka arter ska man satsa på?
• Strategier för sådd – såtidpunkt, utsädesmängder, såteknik
• Val av insåningsgröda
• Mellangrödors kvävetillförsel

Fältvandringen är intressant både för dig som har ekologisk produktion och för dig som odlar konventionellt. De grödor vi besöker är ekologisk produktion.

Medverkande: Henrik Nätterlund, HS Konsult AB. Ann-Sofie Hedberg och Ingalill Kämmerling från Länsstyrelsen Örebro län.

Information: Ann-Sofie Hedberg, 010-224 84 26, ann-sofie.hedberg@lansstyrelsen.se, Ingalill Kämmerling, 010-224 84 31, ingalill.kammerling@lansstyrelsen.se.

Kostnad: Träffen är kostnadsfri och bekostas av Greppa Näringen via Landsbygdsprogrammet.. Vi bjuder på fika.

Anmälan senast måndagen den 27 september via kalendern på Länsstyrelsens webbplats.

Kurs om mångfaldsbryn

Vill du lära dig mer om hur du kan restaurera och sköta dina brynzoner? Denna kurs ökar din kunskap om vilka värden du kan ta vara på i brynzonerna och deras värden för natur- och kulturmiljö samt jordbruket. En obligatorisk teoridel sker i digital form dagen före fältträffen.

Måndag 13 september, 10.00-12.00. Digital teoridel.
Tisdag 14 september, 13.00-16.00. Fältvandring i Strömsholm.

Medverkande: Frida Hedin och Olof Olsson, Hushållningssällskapet.

Målgrupp: Lantbruksföretagare (jord, skog och trädgård), deras familjemedlemmar och anställda inom lantbruksverksamhet. OBS! Max två personer per hushåll/företag.

Kostnad: Kursen är kostnadsfri, finansieras via Landsbygdsprogrammet.

Information: Julia Carlsson, 010-224 94 20, julia.carlsson@lansstyrelsen.se

Anmälan senast 8 september via kalendern på Länsstyrelsen i Västmanlands webbplats.

Foto: Niclas Bergius

Kurs om att restaurera och sköta skogsbeten

Vill du lära dig mer om hur du kan restaurera och sköta dina skogsbeten? Denna kurs ökar din kunskap om vilka skogar som kan restaureras till skogsbeten, hur du går tillväga och vilka värden dessa har för natur- och kulturmiljö och jordbruket.

Onsdag 15 september, 13.00-16.00
Kulturreservatet Bråfors bergmansby, Fagersta

Medverkande: Frida Hedin och Olof Olsson, Hushållningssällskapet.

Målgrupp: Lantbruksföretagare (jord, skog och trädgård), deras familjemedlemmar och anställda inom lantbruksverksamhet. OBS! Max två personer per hushåll/företag.

Kostnad: Kursen är kostnadsfri, finansieras via Landsbygdsprogrammet.

Information: Julia Carlsson, 010-224 94 20, julia.carlsson@lansstyrelsen.se

Anmälan senast 8 september via kalendern på Länsstyrelsen i Västmanlands webbplats.

 

Flera kurser

hittar du i kalendern på Länsstyrelsen i Örebro läns webbplats

 

Prenumerera på nyhetsbrev

Om du inte redan prenumererar på nyhetsbrevet kan du anmäla dig på knappen nedan

Om nyhetsbrevet

Ett nyhetsblad för dig som som är lantbrukare
i Örebro län och intresserad av ekologisk produktion.

Facebook Twitter Google+ LinkedIn

Klicka här för att avregistrera din adress

 
 
Do not click this link

Skickat med Paloma