Nyhetsbrev betaltjänster
Januari 2023
|
|
|
|
|
|
|
|
God fortsättning på nya året!
I årets första nyhetsbrev berättar vi mer om vilka problem det kan innebära att sakna en digital id-handling, hur bedragare blir allt mer avancerade och kan använda rörliga bilder. Vi vill också påminna om vikten av att uppdatera informationen till banken.
|
|
|
|
Många tjänster kräver BankID
Vill du boka tid hos tandläkaren, köpa bussbiljett eller kanske gå på Liseberg?
Många tjänster idag kräver att du har ett BankID för att handla, boka biljetter eller tider, det innebär att personer som saknar BankID får svårt att ta del av tjänster som alla andra. Idag är det människor i samhället som saknar möjlighet att få BankID, det kan bero på många olika anledningar som exempelvis kunskap, teknik, att man saknar bankkonto eller att banken bedömt att man inte bör ha ett BankID. Allt oftare hör vi exempel på hur begränsande det är att inte ha ett BankID i dagens samhälle och det pågår utredningar för att se över möjligheten till en statlig digital legitimation. SKR har tagit ställning och menar att "alla ska kunna e-legitimera sig privat och i tjänsten".
Riksföreningen Grunden är en intressepolitiskförening av och för personer med intellektuella funktionshinder. Nu har föreningen i ett upprop till regeringen lyft behoven av att det måste finnas möjlighet för alla att identifiera sig digitalt.
|
Viktigt att vara källkritisk
I ett tidigare nummer berättade vi om "deepfakes", det är något som också lyftes i nyheterna nyligen. Det innebär att någon manipulerar en bild eller en film där det ser ut som och låter som en person man känner igen, men i verkligheten är det en annan person som talar och så att säga "lägger orden i munnen" på den andra. Det kan exempelvis innebära att en vi ser en offentlig person uttala sig konstigt eller kanske en anhörig ringer ett videosamtal och ber om ekonomisk hjälp. Tekniken utvecklas ständigt och det blir allt svårare att se vad som är "verkligt". I CBS "60 minutes" diskuteras möjligheter och oro (på engelska).
Polisen varnar nu för att det kommer bli vanligare med den här typen av bedrägerier i framtiden. Så som alltid, var källkritisk, ställ dig frågan om det är rimligt och ställ alltid någon motfråga eller kontrollfråga om det känns tveksamt.
|
|
|
|
|
Banken agerar för din, vår och sin säkerhet
Värt att tänka på är att när du öppnar ett konto fyller du i hur det är tänkt att användas. Det är information som banken har för att lära känna dig som kund. Då berättar du om du räknar med att ta emot/göra utlandsbetalningar, ha ovanligt många inbetalningar med mera, skulle du sedan frångå detta kan banken agera för att skydda dig. Om du har avvikande beteende mot det du tidigare uppgett till banken kan tjänster/konton spärras men i de flesta fall räcker det med att du uppdaterar dina uppgifter om det skulle ändras.
Vi har hört om några exempel där banken agerat, bland annat när en kassör tagit emot väldigt många mindre swishinbetalningar privat eller när en ovanligt stor swishbetalning gjordes sent en fredagkväll. Inget av detta har varit bedrägerier men för att vara på den säkra sidan har banken agerat.
Om du exempelvis inte kan lämna en rimlig förklaring till varför en viss tjänst ska utföras eller om kontot används på felaktigt sätt får inte banken utföra tjänsten enligt lag. Det kan även handla om att "låna ut" ditt konto eller att du använder det på ett sätt som strider mot de allmänna villkoren. Om lagen inte följs kan den enskilde banktjänstemannen bli straffad och banken drabbas av sanktioner från Finansinspektionen.
På Bankföreningens webbsida kan du läsa mer om varför bankerna måste ställa så många frågor.
|
|
|
|
Vad händer när betalsystemet kraschar?
Sedan 2018 har det pågått ett forskningsprojekt om hur samhället fungerar om betalsystemet kraschar. Forskningen har genomförts i ledning av Joeri van Laere. I Örebro län har vi genomfört ett antal seminarier och träffar till följd av projektet. I november genomfördes ett större seminarie som nu följs upp med ett arbete för att ta fram reservplaner om en sådan situation uppstår. Nu hoppas vi att fler, kanske framför allt, livsmedelsbutiker, apotek och drivmedelstationer, ser över hur deras situation skulle påverkas av ett längre stopp i betalsystemet.
Genom att ta fram reservrutiner ökar möjligheterna för att verksamheterna ska kunna sköta sina verksamheter på en tolerabel nivå vid en störning i betalsystemet.
|
|
|
|
|
|
|
Uppdaterat informationsmaterial
Nu har vi uppdaterat en informationsfolder för den som inte är van att göra digitala betalningar. Den är tänkt att informera om betaltjänster på ett enkelt sätt och kan kombineras med en presentation och bildspel. Den förklarar bland annat olika sorters kort och hur du använder dem, BankID, fakturor och hur det fungerar att betala räkningar med mobilen. Broschyren ger också tips på hur du håller dina betalningar säkra. Den uppdaterade versionen finns endast på svenska.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hur fungerar betaltjänster för dig?
Varje år rapporterar länsstyrelserna till regeringen om hur det fungerar för människor att ta ut kontanter och betala räkningar. Vi följer även hur betaltjänsterna fungerar för företag och föreningar.
Har ni uppgifter, tankar eller förslag kring vårt arbete med grundläggande betaltjänster i Örebro län är ni välkomna att höra av er.
|
|
|
|
|
I det här nyhetsbrevet vill vi tipsa dig om olika saker som vi tror kan vara till nytta för dig. Brevet är även skickat till föreningar och bostadsbolag som gärna får skicka det vidare till sina medlemmar eller hyresgäster. I nyhetsbrevet får du information och kan lära dig mer om hur du använder internet och om olika digitala tjänster.
|
|
|
|
|
Hjälp oss att bli bättre genom att visa vad du tyckte om nyhetsbrevet
|
|
|
|
|
|
Besöksadress: Stortorget 22
Postadress: 701 86 Örebro
|
|
|
Telefonnummer:
010-224 80 00
|
|
|
E-post: orebro@lansstyrelsen.se
Webbplats: lansstyrelsen.se/orebro
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
