Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare

Får vi en statlig e-legitimation?

I somras gav regeringen Myndigheten för digital förvaltning (Digg) i uppdrag analysera möjligheterna för en statlig e-legitimation. Uppdraget redovisades till regeringen den 30 januari. I förslaget föreslår Digg en e-legitimation i form av ett fysiskt kort som ska kunna användas med datorn eller mobiltelefonen. Den lösningen gör det möjligt att använda en offentlig dator exempelvis på ett bibliotek eller att låna utrustning av en vän eller anhörig.

Enligt utredningen kommer den statliga e-legitimationen att fungera som ett komplement till de kommersiella lösningarna som BankID och Freja eID. Idag är BankID den vanligaste e-legitimationen i Sverige med 8,4 miljoner unika användare (Bankid.com).

När vi faktiskt kommer att kunna använda en statlig e-legitimation i Sverige finns det än så länge ingen tidplan för, men EU ställer krav på att alla länder ska ha en e-legitimation på den högsta möjliga tillitsnivån, vilket är något som Sverige saknar i dagsläget. Regeringen har startat en ny utredning om säker och tillgänglig digital identitet som ska delredovisas senast den 16 oktober 2023 och slutredovisas senast den 31 maj 2024. Vi fortsätter att följa utvecklingen om en statlig e-legitimation.

Insättningarna i bankomaterna ökar

Under andra halvåret 2022 tog vi i Örebro län i snitt ut 442 kr/ månad och satte in 142 kr/ månad. Jämfört med året innan har uttagen minskat en aning (då 452 kr/ månad) medan insättningarna (då 130 kr/ månad) ökat något. Bankomat skriver att kontantuttagen minskat rejält under en period men nu har den minskningen bromsats in. Några anledningar till inbromsningen tror man är att människor numera är mer medvetna om kontanternas betydelse i händelse av kris och att personer som inte haft så långt till att gå över till digitala lösningar kanske gjort det under senare år.

Kontantbarometern per län

Svenskarna föredrar att betala med faktura

När svenskarna handlar på nätet är betalmetoden betydelsefull, här avbryter vi köp om den betalningsmetod vi önskar inte är möjlig i stärre utsträckning än i våra grannländer. I en rapport som Svea bank AB publicerat läser vi att 74 % av de tillfrågade svenska konsumenterna någon gång avbrutit ett inköp på grund av att den önskade betalmetoden saknas. I Sverige föredras ofta betalning med faktura medan man i Finland föredrar direktbetalningar, i Norge debitkort och i Danmark kreditkort. Svenska och nordiska konsumenter har höga krav när det gäller betalmetoder och därför blir det allt viktigare för alla handlare att erbjuda olika betalsätt, detta gäller inte minst digitala handelsplatser.

Bedrägerier och överbelastningsattacker

Ovanligt många överbelastningsattacker

I Sverige är digitaliseringen väldigt utbredd och idag är vi mer digitaliserade än många andra länder. Det gör också att vi blir mer sårbara. SVT rapporterade nyligen om en rad attacker och hur det drabbar svenska företag. En överbelastningsattack innebär förenklat att väldigt många vill ta sig in på en sida samtidigt, då klarar sidan inte det och ingen kommer in. I artikeln på SVT berättar internetexperten Måns Jonasson hur en överbelastningsattack går till.

Klicka här för att avregistrera din adress

Så här hanterar vi dina personuppgifter.