Vad händer?
Att vara en medelmåtta är inget att skryta med i dessa individualismens och självförverkligandets tider. Men så har det inte alltid varit, enligt en uppmärksammad artikel i SVD. I efterkrigstidens Sverige räckte det med att ha jobb, gärna på fabriken, hus och familj för att må bra i det nya folkhemmet. Sedan kom utbildningsexplosionen och alla kunde i princip bli vad man ville. Problemet var att det ville inte alla. Dåvarande Arbetsgivarföreningen bestämde sig för att göra något åt saken och lanserade 1979 kampanjen ”Satsa på dig själv”, som övergick i yippieeran på 80-talet. Sedan dess har individualismen varit norm. Vi investerar i oss själv och jobbar på våra utmaningar, för att bli så perfekta som möjligt. Tyvärr blir vi inte nöjda, utan mest stressade, speciellt vid en jämförelse med andras perfekta Instagram-liv.
Dags att tagga ned och börja samarbeta i stället för att konkurrera? Det tycker åtminstone Susanne Nyström i en ledare i DN. Hon konstaterar att det är medelmåttorna som bygger landet och gör det riktigt bra. Dessutom mår medelmåttorna oftast bättre än de högpresterande, vars perfektionism kan leda till stress, ångest och depression.
Till och med i konkurrensens förlovade land, USA kan man hitta artiklar som försvarar ”Being Average”. Med utgångspunkt från den klassiska klockkurvan konstateras att media, numera ivrigt påhejade av algoritmer, nästan alltid rapporterar om människor som befinner sig i kurvans svansar – antingen extremt duktiga eller extremt dåliga, för det skapar uppmärksamhet. De 90 procent av befolkningen som ligger däremellan förbigås med tystnad.
I näringslivet kommer det också signaler om att det i valet mellan talanger och medelmåttor inte är så dumt att satsa på de sistnämnda. Det är de som gör sitt jobb utan att knota, och utan att du behöver ägna dem speciellt mycket tid. När talangerna söker sig till ett grönare gräs hos konkurrenten är det medelmåttorna som stannar kvar.

Redaktionens kommentar:
Ett nästan övertydligt exempel på individualismens och konkurrensens baksidor är fuskskandalen på Campus Manilla. På denna ”elitskola” går det inte an att vara medelmåtta, för här är det bara toppbetyg som gäller. Kan man inte få dem på vanligt sätt så får man ta hjälp av tekniken. En femtedel av skolans 260 gymnasieelever utreds nu för mångårigt fusk med hjälp av ett datorprogram som skolan tidigare inte uppmärksammat. Ödets ironi är att Skolinspektionen för att par månader sedan anmärkte på att Campus Manillas skolledning inte kunnat förklara varför många betyg legat över elevernas resultat på nationella proven. Men det kan de nu.

FUNDERA PÅ DROGEFTERFRÅGANS KONSEKVENSER Från socialt gångbart till sjabbighet och gula tänder

Vad händer?
Håller det på att ske en värderingsförskjutning när det gäller partyknarkarnas ansvar för gängskjutningarna? Stefan Löfven försökte i en intervju redan 2019 att lägga åtminstone en del av skulden för gängkriminaliteten på drogvanorna hos dem som bor i Djursholm, Danderyd och andra välbärgade områden, men det föll inte i speciellt god jord. Eller som en professor i socialt arbete uttryckte det ” Att jaga partyknarkare knäcker inga gäng.” Sällanbrukarna är visserligen rätt många, men enligt professorn står de för en liten del av konsumtionen (Det finns de som tycker annorlunda).
En stor artikel i DN nyligen lyfter ett antal föga smickrande anledningar till partyknarkandet. Här presenteras juristen som tar kokain när hon vill fortsätta festa, forskaren som använder LSD för att jobba effektivt och kokain för att njuta mer av sex, och psykologen som ”trippar” för att fly verkligheten, för att nämna några. Den gemensamma nämnaren är individualism, för att inte säga egoism. Här handlar det inte om några medelmåttor, utan människor med unika behov som de tycker sig ha all rätt i världen att tillfredsställa. De vill absolut inte diskutera frågan om deras konsumtion göder de kriminella, utan blir bara irriterade om det kommer på tal.
I dag är partyknarkandet socialt gångbart, eller rentav lite spännande i vissa kretsar, men frågan är hur länge till? Kommer partyknarkandet att gå samma värderingsmässiga öde till mötes som tobaksrökningen? Cigaretten har som bekant gått från modernitetens chica modeaccessoar till att numera mest förknippas med sjabbighet och gula tänder.

Redaktionens kommentar:
Den som vill ha lite perspektiv på det svenska partyknarkandet kan med fördel vända sig västerut och studera den amerikanska opioidkrisen, som är av en helt annan kaliber. Sedan år 2000 har över en miljon amerikaner, varav de flesta vita, dött av en överdos, oftast av någon form av opioider. Ett kongressutskott konstaterade att samhällets kostnader under år 2020 låg på smått osannolika 1,5 biljoner (tusen miljarder) dollar, eller 7 procent av landets BNP. Ett annat mått är att drygt 1,2 miljoner amerikaner är oförmögna att arbeta på grund av opioidmissbruk. Det finns, som bekant många orsaker, från Sackler-familjen och mexikanska drogkarteller på tillgångssidan, till krigsveteraner som behöver hantera sin PTSD, kroniskt sjuka och andra som bara fastnat i missbruk på efterfrågesidan. Hur denna epidemi ska lösas är tyvärr fortfarande en öppen fråga.

FUNDERA PÅ SOLIDARITETENS PLATS I DET NUTIDA SAMHÄLLET Dygd på nedgång?

Vad händer?
Har solidariteten passerat sig bäst-före-datum? Varken i det svenska eller internationella perspektivet verkar begreppet stå särskilt högt i kurs, annat än i retoriken, trots att ett antal omvärldshändelser nästan övertydligt visat på behovet. Det började med pandemin, där västvärldens vaccinframtagningen blev ett tydlig exempel på vad solidaritet och samarbete kan åstadkomma, medan Kinas mörkande visade på motsatsen (en uppfattning som Xi Jingping dock inte delar). Fast å andra sidan kraschade den nordiska solidariteten med besked när gränser stängdes och finger pekades (särskilt mot Sverige). Den, åtminstone hittills, imponerande  solidariteten med Ukraina är också ett bra exempel på sammanhållningens styrka, men frågar man president Zelenskyj så kunde ammunition och stridsvagnar gärna komma snabbare. Det stora solidaritetsprovet är dock varken vaccin eller stridsvagnar utan immigranter och vad som händer med EU:s migrationspakt. I Sverige läggs det ut dimridåer kring vem som vill vad mellan regeringen och Sverigedemokraterna, men även mellan EU-moderater och Moderaterna i Sverige, samtidigt som ett antal EU-länder med vitt skild syn på hur denna så avgörande fråga lämpligast bör hanteras, vädrar sina ståndpunkter. Eventuell solidaritet med de som berörs, dvs. immigranterna ligger långt ned på dagordningen.

Redaktionens kommentar:
Någon som dock verkar ha begreppet solidaritet under fullständig kontroll är vår nyfunne smarta kompis ChatGPT. På frågan ”Strategiska för- och nackdelar med solidaritet” rasslar följande ståndpunkter fram på några sekunder: "Till fördelarna hör att solidaritet bygger på att människor arbetar tillsammans för att nå ett gemensamt mål. Det främjar samarbete och skapar en stark känsla av gemenskap och sammanhållning bland deltagarna. Detta kan leda till ökad effektivitet och framgång i att övervinna hinder och utmaningar. Solidaritet leder också till större inflytande och förändring, samt ökad rättvisa och jämlikhet”. Bland nackdelarna lyfter ChatGPT fram att det kan vara svårt att upprätthålla solidaritet när det finns olika intressen och åsikter inom gruppen. En annan svårighet är att mobilisera och upprätthålla engagemang. När solidaritetsrörelser utmanar etablerade maktförhållanden och intressen kan de möta motstånd och repressalier.
Inga direkta nyheter, men ändå en tänkvärd text från diverse nollor och ettor, eller?

FUNDERA (ÄNNU MER) PÅ AI:S BETYDELSE Komma här och tränga sig på!

(Apan är AI-genererad)

Vad händer?
När det diskuteras framtid - från klimatet, över den globala ekonomin till de politiska institutionerna – så är betydelsen av transformativ AI sällan eller aldrig en del av det samtalet, vilket nog inte är så klokt. För AI kommer att påverka, eller snarare tränga sig på, inom allt fler områden och allt snabbare. Enligt en sammanställning av olika expertenkäter är det 50% chans att transformativ (omskapande) AI som kan matcha oss människor, är en kommersiell verklighet inom 50 år.
Inom ett halvsekel låter väl betryggande långt bort. Glöm det. Kommersiellt gångbar AI är redan här, något som media rapporterar om, med en nästan rörande styrka. Några aktuella artiklar från Dagens industri får tjäna som exempel: Emma Stenström skriver från sin utgångspunkt som universitetslärare att ”När det kommer till AI är det som halva klassen är Nobelpristagare och andra hälften analfabeter”. I en annan krönika uppmanar Isabella Lövin, med sin erfarenhet som tidigare minister: ”Reglera AI innan AI reglerar oss”. DI rapporterar även, som så många andra om Sveriges första noveller skrivna av AI, med inspiration från August Strindberg, Hjalmar Söderberg, Karin Boye och Selma Lagerlöf. Resultatet är tydligen förskräckligt (än så länge).
Förutom inom bild- och textområdena kommer AI att i närtid växa inom många andra områden som t.ex. vårdsektorn, dels inom själva professionen på väg mot en alltmer individuell vårdplanering, dels via ständigt flera vård- och hälsoappar.

Redaktionens kommentar:
Elefanten i rummet är väl vad som händer med jobben i allmänhet och det egna i synnerhet. Svaret är att ingen vet ännu. Tidigare trodde man att det enbart var rutinmässiga och repetitiva jobb som var i farozonen, men en allt skickligare AI har potential att klara av även icke rutinmässiga arbetsuppgifter och då vidgas gruppen av yrken som påverkas. Ska du vara på den säkra sidan, så satsa på undersköterska, förskollärare eller tandläkare, som bygger på någon form av mänsklig kontakt, för att nämna några yrken som förmodligen inte påverkas så mycket.
En annan, lite mindre elefant, är AI och etiken. För att citera tidningen Dagen: ” Vad görs, och vad behöver göras, för att den AI som produceras ska komma till nytta för mänskligheten och samtidigt inte bli till skada för individer, samhällen eller vår värld?”. Onekligen något att fundera på…

TILL SIST: FUNDERA PÅ VAD SOM HÄNDER MED DEMOKRATIN? Överskattad eller värd att kämpa för?

Vad händer?
Demokratins framtid är en ständigt aktuell fråga, som tål att diskuteras och funderas på inte bara över sommaren, utan snarare ständigt. Senaste gången ämnet var med i det här nyhetsbrevet var i december 2021 (varifrån rubriken är lånad). Då handlade det om att demokratiorganisationen IDEA i sin då aktuella rapport konstaterade att 2020 varit det värsta året för demokratin i modern tid. Sedan dess har situationen inte precis blivit bättre och i den senaste rapporten från hösten 2022 framkommer att hälften av världens demokratier är på tillbakagång, genom bl.a. begränsningar av yttrandefriheten eller misstro mot valens legitimitet. Samtidigt stärker auktoritära regimer sina positioner, med ökad kontroll och förtryck.
I Sverige pågår det som bekant numera också en demokratidiskussion, som fick bränsle av Magdalena Anderssons minst sagt uppmärksammade artikel på DN Debatt under rubriken (som förmodligen sattes av redaktionen) ”SD:s högerregim hotar grunderna i vår demokrati”. Oberoende av vad man tycker om innehållet eller ordvalen i just den artikeln kan man konstatera, som också forskning visat, att den svenska demokratin är skörare än vad många tror. Om man till detta lägger resultatet av en annan forskningsstudie som visar att en majoritet av svenskarna anser att demokratin tillfälligt kan begränsas för att hantera samhällsproblem som klimatkriser eller ökad brottslighet, så finns det nog anledning till viss eftertanke.
En bra start i hängmattan kan då vara att ta med sig någon välskriven bok i ämnet, av t.ex. Ivan Krastev, Masha Gessen eller Timothy Snyder.

Redaktionens kommentar:
Ett tecken i tiden, som binder samman denna och föregående trend är ett nytt initiativ som startats vid Lindholmen Science Park i Göteborg. Namnet är ”Future of Democracy” och man ska verka i gränslandet mellan teknik, inklusive AI och demokrati, med målet att värna och utveckla de demokratiska perspektiven i samhällets digitala och tekniska omvandling. Frontfigurer i programgruppen är Karin Hübinette, med lång bakgrund som journalist och programledare inom SVT, samt Cecilia Malmström, tidigare Europaparlamentariker, EU-minister och EU-kommisionär.

Över till en möjlighet att bli lite smartare:

Skapa försprång och insikt!
Boka strategidagen ”Omvärldsspaning i oroliga tider”

Det har skett ett paradigmskifte i omvärlden efter 24 februari 2022. Sanningar och samband som tagits för självklara håller inte längre. Vi ställs inför nya utmaningar och nya prioriteringar. På motsvarande sätt behöver trend- och omvärldsspaningen omdefinieras, Vad ska vi spana på och hur ska vi spana, för att hitta nya användbara signaler och skapa försprång?
Under en fullmatade dag med Bengt Wahlström kommer du bland annat att få lyssna till, lära dig mer om och själv få arbeta med:

• Efter paradigmskiftet 24 februari 2022. Vilka sanningar och samband har ändrats och vilka består?
• Den aktuella omvärldskartan. Vilka är de viktigaste omvärldssignalerna i dag och i morgon?
• Hållbarhet i oroliga tider. Hur påverkas arbetet med Agenda 2030 och Parisavtalet av nya prioriteringar i ekonomi och mentalitet?
• Digital omställning i oroliga tider. Blir digitaliseringen frälsare eller förstörare, eller både och?
• Den nya geopolitiska kartan – hur kan den vändas till en fördel?
• Kompetensbehovet i oroliga tider. Vad är det man behöver kunna nuförtiden och hur lär man sig det?
• Trend- och omvärldsspaning i oroliga tider. Bästa sättet att hantera omvärlden och skapa försprång
• Mitt företag eller min organisation i oroliga tider. Hur bygger jag min egen strategi?

Under dagen varvas föreläsningspass med gruppdiskussioner. Deltagarna får också en omfattande dokumentation i ord och bild.

Tillsammans skräddarsyr vi strategidagen för oroliga tider, med utgångspunkt från ditt företags eller din organisations specifika och aktuella behov. Chanserna ökar rejält att ni upptäcker oväntade möjligheter och utmaningar i tid för att agera. En strategidag för oroliga tider med Bengt Wahlström är en investering som kan ge stor utdelning när det gäller kunskap och affärsmöjligheter, och till en mycket rimlig kostnad.

Tillsammans bestämmer vi även den praktiska utformningen. Dagen kan genomföras på plats, eller på Zoom, eller som en hybrid
Är du intresserad och vill veta mer eller få kontakt? Klicka här

___________________________________________________________________________________

Glöm inte att ta en titt vår hemsida!

Sedan ett tag finns vår nya hemsida på plats. Den heter passande nog kort och gott Bengt Wahlström.
Materialet är aktuellare och speglar mer vår inriktning mot trender och omvärldssignaler ur olika perspektiv.
Det första som möter besökaren är de sju senaste blogginläggen. Än så länge handlar det främst om trender som presenterats i nyhetsbreven, men tids nog blir det gradvist tvärtom. Då kommer vi fortlöpande att lägga ut rykande färska trendiakttagelser i form av blogginlägg på hemsidan och sedan sammanfatta dem i nyhetsbreven.
Du hittar hemsidan på https://www.bengtwahlstrom.se/

Till sist: Nu blir det ett välbehövligt sommaruppehåll för redaktionen, som återkommer med nya tankeväckande och förhoppningsvis användbara omvärldssignaler i slutet av augusti. Ha en fin sommar till dess!

Bengt Wahlström

Som alltid blir vi glada för din kommentar eller reflektion. Enklast gör du det genom att svara på detta mail eller om du föredrar, klicka här för ett nytt mail.

Adresskällor: Eget register samt PAR Adressregister, telefonnummer 08-775 36 00.
Klicka här om du inte vill ta emot fler utskick från Företag & Framtid AB
@@stats