Det här utskicket är i html format. Klicka här om du inte kan läsa nedanstående.

Nyheter, tankar och idéer från Företag & Framtid AB [Nr:6 December 2023]

5 trender för den som vill ha några förklaringar
kring vad som händer i omvärlden

Kapitalism, uppmärksamhet, staden, Europa och individualism är alla exempel på trendområden som skulle må bra av en fördjupande förklaring i dessa förvirrade tider.

Välkommen till höstterminens sista nyhetsbrev från Företag & Framtid. I den alltmer förvirrade och obegripliga omvärlden bjuder vi den här gången på ett antal förklaringar inom trendområden som inte alltid har stått i mediebrusets centrum, men som icke desto mindre är angelägna att bevaka. Källorna är dessutom till stor del intressanta och välskrivna böcker som kan fungera som utomordentliga julklappstips.

Så därför kommer direkt efter trenderna en lista över de böcker som legat till grund för texterna och sedan, som vanligt, ett erbjudande för en smartare vardag. Den här gången återigen en favorit i repris - en ögonöppnande strategidag på temat Omvärldsspaning i oroliga tider, som passar utmärkt att börja det nya året med  Men först trenderna:

FÖRKLARINGAR KRING VAD SOM HÄNDER MED KAPITALISMEN
Ism under attack

Vad händer?
Somliga hävdar att slutet är nära, andra att det är dags för nästa steg, medan ytterligare några anser att hela idén måste tänkas om. Åsikterna om kapitalismens framtid är många och spretiga. De flesta är dock överens om att den historiskt har tjänat oss väl genom århundradena och lyft nationer och människor ur fattigdom, men att nackdelarna främst i form av ojämn resursfördelning nu börjar bli besvärande. Det märks i tre stora klyftor: en rumslig klyfta mellan blomstrande städer och kämpande landsbygd, en klasskillnad mellan personer som har en högskoleutbildning och de som inte har det, samt en global klyfta mellan stabila hög- och medelinkomstländer å ena sidan och sköra låginkomststater å andra sidan. Det märks också i en alltmer ojämn inkomstfördelning inom länderna.
Frågan är vad som kan göras åt saken. Någon menar att företagen måste ta större samhällsansvar och inte bara se till aktieägarnas intressen, fast den åsikten delas inte av alla. Andra hävdar att den gemenskap som lokalsamhället erbjuder behöver lyftas fram och förstärkas. Några kopplar kapitalismens framtid till hanteringen av det som de kallar ”förtvivlans dödsfall”, dvs. allt från självmord, över alkoholism till drogberoende, inklusive det dramatiskt växande opiatmissbruket. Sammantaget handlar det om att skapa en mer inkluderande kapitalism som kan fungera i harmoni med det omkringliggande samhället och vars arbetssätt och effekter kan accepteras av en majoritet av medborgarna.
Alla tror dock inte att kapitalismen kan räddas. Den tyska journalisten Ulrike Herrmann har gjort sig ett namn på att förutspå kapitalismens död när vi, enligt henne måste gå från tillväxt till nedväxt för att rädda planeten. I stället väntar ett samhälle som visserligen har kvar privat ägande och inte är en planekonomi, men där staten med fast hand kraftigt begränsar aktiviteten i ekonomin och inför ransonering på det mesta. Hur nu det skulle gå till utan att inrätta en diktatur.

Redaktionens kommentar:
Här i Sverige har kapitalismen en hängiven försvarare i Johan Norberg. Hans ”Det kapitalistiska manifestet” som kom på svenska för ett par år sedan, har nu givits ut på engelska, prisats på X av den ständigt provokationsförtjuste Elon Musk och därefter har försäljningssiffrorna rasat i höjden.
I sak konstaterar Norberg, i likhet med många andra bedömare, att kapitalismen historiskt har tjänat oss väl. Han menar, och här skiljer han sig åt, att det kan den fortsätta att göra om vi bara väljer att bejaka den globala handeln i stället för att satsa på kontraproduktiv protektionism och accepterar att kapitalism inte bara består av vinster, utan att förluster är minst lika viktiga, för att slå ut olönsamma företag med gamla affärsmodeller och därmed ge plats för nya, livskraftiga. 

FÖRKLARINGAR KRING VAD SOM HÄNDER MED UPPMÄRKSAMHET
En sak i taget, tack

Vad händer?
Att vi lever i ett uppmärksamhetssamhälle har varit en självklarhet allt sedan Thomas Davenport introducerade begreppet runt millennieskiftet. Sedan dess har utvecklingen bara accelererat, till största delen beroende på sociala mediers intåg i våra liv, Aktuell forskning visar hur vår koncentrationsförmåga minskat med 103 sekunder på dessa tjugo år och är nu nere i 8 sekunder, vilket, tänkvärt nog, är en sekund mindre än för en guldfisk.
Resultatet förtrollar och förskräcker samtidigt. Förtrollar därför att internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet dels ger tillgång till gratis information och kunskap i en utsträckning man inte trodde var möjlig, dels ger oss möjligheter att behålla eller återuppta kontakten med vänner och bekanta och följa dem i deras vardag (om än med ett rätt glansigt filter). Förskräcker, därför att vi näst intill förlorat vår förmåga att fokusera och koncentrera oss, plus att sociala mediers affärsmodell belönar allt från narcissister över extremister till terrorister i jakten på den enda valuta som räknas numera – uppmärksamhet.
Och lösningen? Tja här darras det på manschetten, med tanke på den enorma position dessa sociala medier har i vårt vardagsliv, men det finns två parallella vägar. Den ena är att axla det personliga ansvaret och sätta gränser för sig själv, men också som vårdnadshavare – vilket kan vara lättare sagt än gjort. Avfölj så många influensers du bara kan, scrolla inte nervöst på mobilen i tid och otid, se om du klarar av att läsa en helt vanlig bok. Den andra vägen är att samhället griper in och också sätter gränser via lagstiftning. I USA har en domare godkänt en stämning mot Google, Meta m.fl. för att ungdomar utvecklat ett beroende av deras plattformar och EU:s nya Digital Service Act kommer också att få betydelse.

Redaktionens kommentar:
Det som stämmer till eftertanke är den samstämmiga bilden från forskningen att vi som kollektiv har tappat fokus och ständigt behöver nya, tätare och kortare stimuli (läs TikTok och YouTube Shorts) i en värld där en av de stora strömningsplattformarna helt öppet konstaterar att deras värsta konkurrent heter sömn!

FÖRKLARINGAR KRING VAD SOM HÄNDER MED STADEN
Lägger sig i och ställer till rätta

 

Vad händer?
Att fundera på hur morgondagens stad ska se ut och fungera är en synnerligen vanlig aktivitet som allt från överstatliga organisationer över media till privata företag, med liv och lust, ägnar sig åt i olika rapporter. Några exempel är FN, EU, KPMG, Deloitte National Geographic och Vox. I och för sig kan man förstå varför. Staden är vårt gemensamma hopp och framtid. Redan i dag bor mellan 55 och 75 procent av världens befolkning i städer (beroende på hur man räknar) och den globala stadsbefolkningen beräknas öka med åtminstone ett par miljarder invånare till år 2050. Om den ekvationen ska gå ihop måste staden förändras och utvecklas. Hur det ska gå till framkommer (förhoppningsvis) av de olika rapporterna. En gemensam nämnare i dessa är att de förutspår att staden kommer att ha bestämda åsikter kring hur dess invånare ska bete sig. Självklart gäller det allt som har med hållbarhet, återvinning och cirkuläritet att göra, men även mobilitet, hälsa, arbetsliv och umgänge tycks i framtiden vara stadens angelägenhet. Individuell kollektivtrafik, solpaneler, takodlingar, och en och annan vindsnurra in, soptippar, kontorslokaler, och privatägda bilar ut, för att göra en brysk och lite orättvis sammanfattning. Vidare behöver vi tänka om när det gäller såväl var (dvs. distansarbete) som även hur (kortare arbetsveckor) vi arbetar. Bostadsområden och stadsdelar måste bli mindre segregerade för att undvika spänningar, vilket innebär att någon form av social housing kommer att behövas. Och stadens hälsovård kan inte längre bara finnas där om någon blir sjuk, utan tvärtom går in förebyggande med tidiga insatser, med hjälp av ny, digital teknik.

Redaktionens kommentar:
Visst låter det spännande? Möjligen kan man undra hur denna framtidsstad ska hantera sina invånares integritet, men det ska väl förhoppningsvis gå att lösa. Vad som är lite mer bekymmersamt är gapet mellan dessa visioner och den faktiska situationen i många av dagens städer, och då handlar det inte bara om de specifikt svenska utmaningarna med skjutningar och sprängningar. En artikel i SvD nyligen påminde om hur det hippa, techbolagstäta San Fransisco efter pandemin utvecklats till en stad där hemlöshet, drogförsäljning och kriminalitet har blivit vardag. Därmed inte sagt att visionerna är bortslängda, utan bara att det finns en viss uppförsbacke.

FÖRKLARINGAR KRING VAD SOM HÄNDER MED EUROPA
Dystert är bara förnamnet

 

Vad händer?
Sällan har Europa, och då i EU:s skepnad, stått inför sådana utmaningar som inför det kommande EU-parlamentsvalet i juni nästa år. Vad sägs om följande digra lista:

  • Hur går det med fortsatt stöd till Ukraina?
  • Hur ska EU kunna balansera mellan USA och Kina?
  • Hur ska EU svara på USA:s till grön omställning kamouflerade protektionism (Inflation Reduction Act), utan att bli lika protektionistiska?
  • Hur ska EU (och då särskilt Tyskland) minska sitt ekonomiska beroende av Kina, för att inte upprepa det misstag man gjorde med Ryssland?
  • Hur skyddar sig EU mot alla ryska hybridattacker från nättroll och påverkanskampanjer, över traditionellt industrispionage till cyklande immigranter vid den finska gränsen och sönderslitna undervattenskablar?
  • Hur hittar EU ett fungerande förhållningssätt till det som numera kallas för den globala södern och som är brokig samling länder, där den gemensamma nämnaren verkar vara en misstänksamhet mot allt vad väst står för, inklusive demokrati och rättsstatsprinciperna?
  • Hur ska EU dämpa den polarisering som finns såväl inom som mellan medlemsländerna?
  • Hur klarar EU av att reformera sig inför en kommande utvidgning till åtminstone 30, kanske 35 länder? Här lär det behövas att medlemsländerna accepterar såväl inskränkt vetorätt som att sorteras in i A- och B-lag (där Sverige tillhör B-laget).
  • Hur går det med EU:s gröna omställning, när pengarna tryter och oenigheten blir allt större?
  • Hur ska EU förklara för medborgarna fördelarna med unionen när så många aktörer ägnar sig åt att ständigt påminna om de verkliga eller upplevda nackdelarna?

Det udda i sammanhanget är att de flesta som är skeptiska till EU tycks ta för givet att alla fördelar skulle bli kvar även om vi t.ex. skulle lämna unionen. Några som har prövat den vägen är onekligen britterna. Där är man numera överens om att Brexit var en katastrof. Andelen som tycker att det var rätt att lämna unionen är nu nere i 9 procent. Dessutom har den invandring som många brexitörer trodde sig stoppa i och med utträdet i själva verket ökat dramatiskt. År 2019 låg nettoinvandringen från länder utanför EU på närmare 180 000 per år, i fjol hade den stigit till över 700 000.

Redaktionens kommentar:
Det finns många orsaker till den utbredda pessimismen kring Europa och varför så många är besvikna. En dansk journalist har gjort en roadtrip genom olika länder och intervjuat allt från vanligt folk till politiker och författare. Hans bild är att klyftan mellan Östeuropa och Västeuropa är en viktig förklaring. En annan att det enda Europa har är sin historia. I övrigt är ”alla prylar vi köper tillverkade i Kina, kläderna i Indien eller Bangladesh, och våra drömmar kommer från Hollywood”. 

FÖRKLARINGAR KRING VAD SOM HÄNDER MED INDIVIDEN
På väg mot individualism 2.0?

Vad händer?
Den svenska versionen av individualism har länge fascinerat såväl forskare som politiska debattörer. Den har till och med fått ett smeknamn, inlånat från Astrid Lindgren: Pippiparadoxen. Pippi Långstrump förkroppsligar den totala individuella friheten, medan grannbarnen Tommy och Annika står för det präktiga och trygga och får därmed symbolisera den starka välfärdsstaten.
Sverige är naturligtvis inte den enda nationen vars invånare bejakar individualismen. En snabb titt på alltid lika intressanta World Values Survey bekräftar att vi är i gott sällskap av nästan alla västerländska demokratier när det gäller att bejaka sekulära och självförverkligande värderingar.
Även om individualismen inte är specifikt europeisk, så kan man ändå spåra dess ursprung till de gamla grekerna (var annars?). Därefter har den utvecklats på många sätt, inte minst i den amerikanska självständighetsdeklarationen och konstitutionen, som erkänner och skyddar individens rättigheter, för att nu gå ytterligare en fördjupning till mötes. Världen kommer nämligen knappast att bli mindre individualiserad, utan snarare tvärtom, när AI och annan ny digital teknik ökar våra möjligheter att förverkliga oss själva och skräddarsy våra upplevelser och därmen våra liv.

Redaktionens kommentar:
Individualismen har uppenbara nackdelar, inte minst risken för ensamhet, och det finns förstås alternativ.  Som en motpol till den fördjupad individualismen står det motsatta – kollektivismen med klansamhället, där traditionella värderingar, ofta med religiösa inslag står i centrum, liksom familj, heder och en avvaktande inställning till ”den andre”. Av världskartan i World Value Survey framgår att dessa värderingar fortfarande dominerar i sådana delar av världen som Mellersta östern, Syd- och Mellanamerika samt Afrika, vilket innebär en särskild utmaning i den svenska kontexten, eftersom det är från dessa länder som merparten av de nya svenskarna kommer, med en uppenbar risk för kultur- och värderingskrockar som följd.

Julklappstips:
Här är böckerna som legat till grund för trenderna i nyhetsbrevet:

Över till några möjlighet att bli lite smartare:

 

Skapa försprång och insikt!
Boka strategidagen ”Omvärldsspaning i oroliga tider”

Under en fullmatade dag med Bengt Wahlström kommer du bland annat att få lyssna till, lära dig mer om och själv få arbeta med:

Det har skett ett paradigmskifte i omvärlden efter 24 februari 2022. Sanningar och samband som tagits för självklara håller inte längre. Vi ställs inför nya utmaningar och nya prioriteringar. På motsvarande sätt behöver trend- och omvärldsspaningen omdefinieras, Vad ska vi spana på och hur ska vi spana, för att hitta nya användbara signaler och skapa försprång?

Under en fullmatade dag med Bengt Wahlström kommer du bland annat att få lyssna till, lära dig mer om och själv få arbeta med:

  • Snart två år efter paradigmskiftet 24 februari 2022 - Vilka sanningar och samband har ändrats och vilka består?
  • Den aktuella omvärldskartan. Vilka är de viktigaste omvärldssignalerna i dag och i morgon?
  • Hållbarhet i oroliga tider. Hur påverkas arbetet med Agenda 2030 och Parisavtalet av nya prioriteringar i ekonomi och mentalitet?
  • AI och digital omställning i oroliga tider. Blir digitaliseringen i allmänhet och AI i synnerhet frälsare eller förstörare, eller både och?
  • Den nya geopolitiska kartan – hur kan den vändas till en fördel?
  • Kompetensbehovet i oroliga tider. Vad är det man behöver kunna nuförtiden och hur lär man sig det?
  • Trend- och omvärldsspaning i oroliga tider. Bästa sättet att hantera omvärlden och skapa försprång
  • Mitt företag eller min organisation i oroliga tider. Hur skräddarsyr jag min egen strategi?

Under dagen varvas föreläsningspass med gruppdiskussioner. Deltagarna får också en omfattande dokumentation i ord och bild.

Tillsammans skräddarsyr vi strategidagen för oroliga tider, med utgångspunkt från ditt företags eller din organisations specifika och aktuella behov. Chanserna ökar rejält att ni upptäcker oväntade möjligheter och utmaningar i tid för att agera. En strategidag för oroliga tider med Bengt Wahlström är en investering som kan ge stor utdelning när det gäller kunskap och affärsmöjligheter, och till en mycket rimlig kostnad.
Tillsammans bestämmer vi även den praktiska utformningen. Dagen kan genomföras på plats, eller på Zoom, eller som en hybrid
Är du intresserad och vill veta mer eller få kontakt? Klicka här

___________________________________________________________________________________

Glöm inte att ta en titt vår hemsida!

Vår hemsida har varit på plats ett bra tag nu, så har du inte varit där så är det absolut dags nu. Sidan heter passande nog kort och gott Bengt Wahlström.
Materialet är aktuellare och speglar mer vår inriktning mot trender och omvärldssignaler ur olika perspektiv.
Det första som möter besökaren är de sju senaste blogginläggen. Men sidan innehåller så mycket mer. Där kan du hitta mängder med trender som förekommit i olika nyhetsbrev, samt en hel del bakgrundsmaterial.
Du hittar hemsidan på https://www.bengtwahlstrom.se/
Avslutningsvis -
Listan med några möjligheter att bli lite klokare…
  1. Gunnars bok Framtiden är inte ödesbestämd
    Vår kollega Gunnar Johnson har använt en berättelse om Eskilstunas väg mot hållbar tillväxt för att exemplifiera vilka utmaningar en kommun står inför i dag och vad man kan lära sig av olika strategiska och framgångsrika vägval som kan göras och om det fanns åtgärder som antingen inte lyckades eller inte vidtogs i tid. Rapporten är intressant och användbar läsning för alla som är med påverkar den kommunala framtiden ur olika perspektiv. Vill du veta mer eller beställa ett exemplar, kontakta Gunnar per mail direkt här gunnar.johnson@foretagframtid.se
     
  2. Bengts senaste bok Försprång – Omvärldsanalys i den nya digitala världen
    Boken är lättläst, men ändå innehållsrik och visar hur stora och mindre företag, offentliga och andra organisationer kan skapa maximalt försprång med hjälp av rätt omvärldsanalys – och hur de kan undvika att gå vilse och lägga stora resurser på fel metoder och verktyg. Vill du veta mera och beställa ditt exemplar till mycket förmånligt pris, klicka här.
     
  3. Bengts lic-avhandling
    Är du intresserad av Bengts lic-avhandling ”Organisation, omvärldssignaler och innovationsförmåga”, så kan du få mer information, hitta länken så att du kan ladda ned avhandlingen i pdf (gratis) genom att. klicka här.
     
  4. Carinas lic-avhandling
    Vår kollega Carina Sjödin har fördjupat sig i användardriven serviceinnovation med fokus på hur en större öppenhet i innovationsprocessen kan göra företag mer framgångsrika på marknaden. Hennes lic-avhandling är på engelska och heter: ”User-involved service innovation: Three participating perspectives on co-creation.” Du hittar den här på Diva, för gratis nedladdning i pdf.

_____________________________________________________________________________________

Bra att veta – Så här hanterar vi dina personuppgifter

Det enda vi vet om dig är ditt namn och din e-postadress. Uppgifterna använder vi för att skicka ut vårt nyhetsbrev cirka 10 gånger per år. Någon enstaka gång kan det även komma annan information från Företag & Framtid AB
Du finns med i vårt register för att du på något sätt har en relation med Företag & Framtid AB och Bengt Wahlström (Det kan vara som seminariebeställare eller deltagare, du har kanske köpt en bok eller beställt nyhetsbrevet, eller på något annat sätt givit oss tillgång till din e-postadress)
Du kan när som helst avregistrera dig. Varje nyhetsbrev har en "klicka här" längst ner i nyhetsbrevet.
Vi delar inte med oss av registret till någon annan.
Adresserna finns hos vår e-postleverantör som är Paloma, som du kan läsa mer om här.

Till sist: Julen närmar sig och därefter ett nytt år som det definitivt är omöjligt att sia om, mer än att i stort sett varje dag ser ut att bli en rysare, så håll tummarna för att det går åt rätt håll!

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR

Nästa nyhetsbrev kommer i januari.

Bengt Wahlström

Som alltid blir vi glada för din kommentar eller reflektion. Enklast gör du det genom att svara på detta mail eller om du föredrar, klicka här för ett nytt mail.

Adresskällor: Eget register samt PAR Adressregister, telefonnummer 08-775 36 00.
Klicka här om du inte vill ta emot fler utskick från Företag & Framtid AB
@@stats
Do not click this link

Postman