ATT LEDA OCH ARBETA I EN RISKABLARE OMVÄRLD Med osäkerheten som ledstjärna

Vad händer?
Covid 19 har på ett övertydligt sätt demonstrerat att vi lever i en VUCA World, dvs en värld som är instabil, osäker, komplex och svårförståelig. Det har den visserligen varit rätt länge, men pandemin ställer saken på sin spets, när samhällen stänger och invånarna känner sig maktlösa och utan kontroll. Men riskerna i omvärlden består av mycket annat utöver pandemier, vilket kommer att uppmärksammas allt mer. Ett bekant tema är alla katastrofer i klimatförändringens fotspår. Den globala uppvärmningen tickar på, men nu lite utanför mediernas fokus, vilket innebär att skogsbränder, orkaner och översvämningar inte får samma uppmärksamhet som förut. En annan risk i tillfällig medieskugga är den postantibiotiska framtiden - det faktum att 750 000 människor dör varje år till följd av resistenta bakterier och att den siffran beräknas stiga till 10 miljoner år 2050, om inget görs. Ytterligare en mer eller mindre bortglömd global riskfaktor är de nästan 14 000 kärnstridsspetsar som enligt SIPRI finns i nio länder världen över. För att inte tala om att terrorister av olika schatteringar knappast tänker ta sabbatsår.
Slutsatsen blir att omvärlden post-corona är en osäkrare och oroligare plats, vilket till exempel innebär att många kommer att avvakta med mer sorglösa, och ofta klimatpåverkande aktiviteter, som en utlandsresa eller ett onödigt spontanköp.

Redaktionens kommentar
Att leda och arbeta i en sådan verklighet kräver andra prioriteringar. Att känna sig trygg på jobbet, såväl rent praktiskt, som när det gäller arbetets organisation blir högprioriterat. De trånga, mysiga, kreativa lokalerna uppskattas inte lika mycket, åtminstone inte på ett tag. Halvkrassliga arbetskamrater gör bäst i att hålla sig hemma, och handtvätt och alcogel blir fortsatt en självklarhet. Facket får behålla många av sina nytillkomna medlemmar och gig-ekonomin hamnar i vänt-läge. Hur det går med intresset att investera i våghalsiga startup-bolag återstår att se.

Vad händer?
Det ser ut som att Covid 19 kommer att förstärka det arbete som globaliseringen och sociala medier redan inlett – en allt tydligare polarisering på många olika sätt. Den amerikansk-kinesiska handels- och intressekonflikten förstärks. Här har pandemin redan blivit ett propagandaslagträ, där Trump talar om ”det kinesiska viruset” medan kineserna anklagar USA för att ha planterat viruset i Kina. Egentligen handlar det som bekant om större ting, nämligen om vem som ska få politiskt och ekonomiskt tolkningsföreträde Post Corona.
En annan konfliktyta är berättelsen om eliten mot folket, eller företagen mot skattebetalarna, för att ta en svensk kontext. Inte bara i Sverige, utan över hela världen pumpar regeringar in skattemiljarder i näringslivet, för att dämpa chocken, minska konkurserna och rädda jobben. Frågan är om och i så fall hur detta tids nog ska återbetalas? Genom att företagen och deras medarbetare återigen betalar skatt när hjulen snurrar på igen, eller ska staten ställa krav på delägarskap i de företag som får stöd? Blir det delägarskapet för evigt som en form av socialisering, eller kan företagen köpa ut gökungen staten?
En tredje polarisering är konfliktytan mellan stad och land. Man skulle kunna säga att glesbygden slår tillbaka. Stockholmare (och en och annan göteborgare) har plötsligt inte längre varit välkomna varken på Gotland eller i fjällen, på Österlen eller i skärgårdsidyllen där de har sina sommarhus. Glesbygdsborna har haft Anders Tegnell, staten och Folkhälsomyndigheten på sin sida, men det svider ändå hos självupptagna storstadsbor och lämnar spår av misstänksamhet och besvikelse.
Men det finns (som nästan alltid) en mottrend. Covid 19 har också lockat fram det bästa hos många människor. Berättelserna om en hjälpande hand i vården eller matkassar på förstukvisten hos äldre är otaliga. För att inte tala om vodkafabriker som ställt om till handsprit och tillverkningsföretag till respiratorer.

Redaktionens kommentar
Slutsatsen för den som ska leda eller arbeta i en polariserad omvärld är att det finns motsägelsefulla signaler att ta hänsyn till. Å ena sidan är risken uppenbar att konfliktnivån ökar på arbetsplatsen, som en spegel av det yttre trycket, när medarbetare som tycker olika i väsentliga frågor ska samarbeta.  Å andra sidan kan den samhörighet och vi-känsla i samhället i stort, som lockats fram av Covid 19 också påverka stämningen på företaget eller i kommunen.

ATT LEDA OCH ARBETA I EN TVÄRBROMSAD OCH INSTÄNGD OMVÄRLD Från en fartrusig till en lågmobil vardag

Vad händer?
Världen tvärbromsar i Coronakrisens spår. Över hela jordklotet sitter miljarder människor i karantän, medan tiden släpar sig fram. Frågan är vad som händer när trycket lättar och människorna vågar sig ut igen. Fartfesten kan mycket väl vara över, menar Miljöforskaren Björn Forsberg i boken ”Fartrusiga”. Om Sverige ska vara fossilfritt 2045 duger det inte med ”business as usual”, utan fram växer det lågmobila samhället utan nöjesflyg och långväga arbetspendling. Nobelpristagaren Olga Tokarczuk är inte på samma linje och konstaterar att ”för mig har världen redan varit för mycket, för snabb och för högljudd under lång tid”.  
Men naturligtvis finns det andra uppfattningar. Den ständige globaliseringsoptimisten Johan Norberg menar att visserligen ökar kontakterna över kontinenterna risken för smitta, men dämpar samtidigt risken för katastrofala utbrott som spanska sjukan. Dessutom är det gränslöst forskarsamarbete som skapar vaccin, tester och andra innovationer.
Risken för en globaliseringsbacklash är ändå uppenbar, när gränser stänger och nationalstaterna får en renässans, åtminstone på ytan. För gränsöverskridande samarbete både behövs och pågår, liksom migration. Eller som Norberg påpekar: ”Nästan 80 procent av de amerikanska läkemedelspatenten har en uppfinnare som är född i ett annat land”.

Redaktionens kommentar:
Att leda och arbeta i en tvärbromsad och instängd omvärld innebär nya spelregler och strategier. Tydligast märks det i logistik och leverantörskedjor. Just-in-time är från och med nu inget att skryta med, men frågan är hur alternativen ser ut. Dessutom blir Sveriges bristande närhet till stora exportmarknader en utmaning som knappast kompenseras av den större inhemska efterfrågan i det nyvaknade intresset för självförsörjning.
För tjänsteföretagen lär en omformulerad rese- och mötespolicy kännas lite ovan i början, men karantänens Zoom-möten har visat vägen. Synen på arbetstempo och behovet av att förverkliga sig själv på jobbet kan också ändras. Vidare kan det bli knepigt för många företag att hitta rätta medarbetare då urvalet minskar, och det gäller inte bara de så uppmärksammade bärplockarna.

ATT LEDA OCH ARBETA I EN MER KOMPLEX OMVÄRLD Förändrade spelregler kräver ny kunskap

Vad händer?
När pandemin väl är under kontroll (när det nu sker) är det en betydligt mer komplex omvärld som väntar både samhällsliv och näringsliv. Det beror på vad som hänt under de senaste månaderna, med statliga ingripanden på en nivå som tidigare varit otänkbar och hela branscher som näst intill slagits ut. Samtidigt fortsätter de två stora megatrenderna digital transformation och hållbarhet att utvecklas med full kraft.
Resultatet blir förändrade spelregler som kräver ny kunskap och kompetens. Vissa områden är förhållandevis lätta att identifiera, som att distansarbetet får betydligt större utrymme i arbetslivet, medan affärsresor och fysiska möten minskar. Men vilken kompetens behövs till exempel för att hantera den allt vanligare kombinationen fast anställd, gigarbetare och robot? För att inte tala om de kompetensutmaningar den allt mer brådskande övergången till en fossilfri värld innebär.

Redaktionens kommentar
Att leda eller arbeta i en mer komplex omvärld innebär, beroende på i vilken sektor företaget eller organisationen befinner sig, att agera på många fronter samtidigt. Till att börja med måste man försöka förstå vilka gamla spelregler som fortfarande gäller och vilka nya som tillkommit för alla intressenter, från ägare och medarbetare till kunder, konkurrenter och leverantörer. När detta nuläge är under kontroll (åtminstone temporärt), blir nästa steg att se framåt. Vilken kompetens behövs för att vi ska kunna hävda oss i vår del av post-Corona världen? Vad är effektivast – att ta in nya medarbetare eller kompetensutveckla de befintliga?

ATT LEDA OCH ARBETA I EN OMVÄRLD FULL AV MÖJLIGHETER Mängder av innovationer skapar hopp för framtiden

Vad händer?
Det sägs att nöden är uppfinningarnas moder (tillskrivet den romerska filosofen och diktaren Lucius Apuleius, 125 – 180 e.kr), vilket den pågående pandemin med råge bekräftat. Sällan har det skapats så många möjligheter och innovationer på så kort tid. Den som vill se en uppsjö av exempel kan med fördel ta sig till Covid Innovations hemsida. Här listas för tillfället över 450 Coronarelaterade innovationer inom 22 olika sektorer och antalet ökar ständigt. En genomgång av några av dessa möjligheter identifierar ett antal underkategorier som att stödja lokalsamhället, erbjuda distansupplevelser, smarta informationsappar, distanseringsprodukter, stödtjänster både för allmänheten och coronapersonal omställningstjänster, samt naturligtvis innovationer kring vaccin och tester.

Redaktionens kommentar
Men att leda och arbeta i en omvärld full av möjligheter innebär inte bara att ta vara på företagets eller organisationens innovationsarbete på kort sikt, även om det är viktigt både för sammanhållning och ekonomi. En större och viktigare utmaning är att identifiera, analysera och utnyttja de mer långsiktiga möjligheter som också finns, men som för tillfället oftast är skymda av alla hot och utmaningar som uppkommit i pandemins spår. Vilka nya affärsidéer, marknader, kunder och arbetssätt växer fram? Hur ska vi agera för att ta vara på dessa möjligheter?

Över till vårt erbjudanden:

Beställ en egen, skräddarsydd rapport eller utredning med fokus på ditt företag, din organisation eller kommun och omvärlden/framtiden efter Corona!

Världen blir, som framgår av trenderna ovan, inte sig lik när pandemin väl lagt sig. Nya perspektiv och förutsättningar behöver vägas in i varje beslutsunderlag. Annars är risken stor att du fattar beslut som baseras på gårdagens, Coronafria verklighet i stället för dagens eller morgondagens mee komplexa.

Företag & Framtid AB är experter på rapporter och utredningar med särskilt fokus på omvärlden. Den kunskapen kan vi nu applicera på ditt företag, din organisation eller kommun efter Corona.

Som beställare kan du välja mellan två nivåer:

• Rapport, som ger överblick och möjlighet till fördjupning. Materialinsamlingen sker till största delen på nätet och fokuserar på hur ditt företag, organisation eller kommun påverkas av olika omvärldsfaktorer som förändrats tack vare Corona. Rapporten är lättillgänglig, men ändå innehållsrik och full av aktuella länkar till användbara källor på nätet.
• Utredning, som är grundligare och mer omfångsrik är rapporten. Med en utredning får du tillgång till en mycket gedigen kunskapsplattform kring Corona och omvärldsfaktorerna. Utredningen samlar in material från såväl nätbaserade källor som andra typer, inklusive intervjuer. Den har naturligtvis också en omfattande länksamling för den som vill fördjupa sig.

Såväl rapport som utredning innehåller, förutom en traditionell materialgenomgång, även analyser, kommentarer och rekommendationer från Företag & Framtid AB. Som beställare får du därmed en högintressant, fristående och omvärldsutforskande bedömning av hur ditt företag, din organisation eller kommun kan komma att framtidspåverkas av Coronaepidemin.

Hela arbetsprocessen kan naturligtvis, vid behov, skötas på distans, med kontakter och genomgångar via Zoom eller annat lämpligt system.

Företag & Framtids rapport- och utredningsteam förfogar över en unik kombination av kompetens:

• Gunnar Johnson är statsvetare och har en minst sagt gedigen bakgrund från offentlig sektor, bland annat som kommunförbundsdirektör i Sörmland, regiondirektör i Uppsala, utvecklings- och näringslivsdirektör i Eskilstuna, samt konsult på PwC.
• Bengt Wahlström är fil lic., civilekonom och en av de ledande experterna i Skandinavien inom omvärldsanalys och framtidsstrategi. Hans olika böcker med framtidsteman har sålt i över 60 000 ex i Sverige och utomlands. Bengt är en mycket anlitad rådgivare och föredragshållare kring olika framtids- och omvärldsfrågor.

Är du intresserad och vill veta mer eller få kontakt? Klicka här

Till sist: Kampen mellan forskarna om ”problemformuleringsprivilegiet” när det gäller hur man bäst bekämpar en pandemi är mest en rätt sorglustig historia. Alla vill säkert väl, men debattartikelgänget verkar ha drag av matadoren i episoden om Tjuren Ferdinand på julafton – han som så väldigt gärna vill visa alla hur duktig och tapper han är, men som aldrig får en chans.

Bengt Wahlström

Som alltid blir vi glada för din kommentar eller reflektion. Enklast gör du det genom att svara på detta mail eller om du föredrar, klicka här för ett nytt mail.

Adresskällor: Eget register samt PAR Adressregister, telefonnummer 08-775 36 00.
Klicka här om du inte vill ta emot fler utskick från Företag & Framtid AB
@@stats