Spara pengar och miljö:

— Inför ett eget ansvar

Ett sätt att sänka energiförbrukningen för värme och varmvatten är att låta medlemmarna själva direkt ta ansvar för vad de förbrukar genom att installera IMD, Individuell Mätning och Debitering.

— Ur energisynpunkt är individuell mätning av varmvatten det som ofta ger störst effekt eftersom det gör att boende ändrar beteende. En annan fördel är att det skapar mer rättvisa årsavgifter för medlemmarna, var och en kan välja hur mycket de förbrukar och på så sätt styra sina kostnader på ett annat sätt, säger Annika Mörck på Home Solutions.

TEXT KARIN URBINA RUTSTRÖM BoBättre

Studier som gjorts visar att IMD, individuell mätning och debitering av vatten brukar kunna minska förbrukningen generellt med 20 - 40 procent för varmvatten och 5-10 procent för kallvatten.

— Minskar förbrukningen av varmvatten påverkar det exempelvis kostnaden för fjärrvärme, säger Christer Svensson på Home Solution. Det innebär att det går att göra stora besparingar både när det gäller varmvatten och fjärrvärme. Det innebär att installationen kan vara betalad på cirka 1,5 år enbart med de besparingar som görs.

När IMD installeras går det att komplettera med flera olika delar. Individuell mätning av värme är exempelvis en del som börjar bli allt vanligare. Det går att göra genom att det sätts in temperaturgivare i varje lägenhet alternativt mätare på radiatorerna. Kommer det sedan klagomål från boende att det är för varmt eller för kallt kan föreningen enkelt logga in i systemet och se vilken temperatur det är i varje lägenhet. Det går även att se om det är stora skillnader mellan olika lägenheter och obalans i fastigheten, vilket kan innebära att det behöver göras en injustering av värmen.

- Vi brukar säga ”att köra en fastighet utan temperaturgivare är som att köra en bil utan hastighetsmätare”. Man gasar och gasar men har ingen aning om hur fort det går, säger Annika Mörck.

Det vanligaste är att föreningar först installerar IMD. När man bygger om föreningens el kommer alla lägenhetsabonnemang försvinna.

— De flesta brukar börja med elen och sedan går de vidare steg för steg, säger Christer Svensson. Olika mätare och sensorer kan kopplas in i samma system, vilket gör att det blir väldigt enkelt att få en helhetsbild över sin fastighet.

Christer Svensson
Home Solutions

Tidlös
vattenmätare

Annika Mörck
Home Solutions

"Minskar förbrukningen av varmvatten påverkar det exempelvis kostnaden för fjärrvärme, säger Christer Svensson på Home Solution. Det innebär att det går att göra stora besparingar både när det gäller varmvatten och fjärrvärme. Det innebär att installationen kan vara betalad på cirka 1,5 år enbart med de besparingar som görs”

Vattenläckan upptäcktes
tack vare egen avläsning

TEXT KARIN URBINA RUTSTRÖM BoBättre

Riksbyggen, Brf Gävlehus 20 i Gävle har 98 lägenheter och är en av de föreningar som numera har mätning av el, vatten och värme.

— För några år sedan kom frågan om att installera IMD upp, säger Thomas Godin ordförande för Riksbyggen Brf Gävlehus 20. Vi hade gemensamt elavtal men det tog mycket tid att gå runt i fastigheterna och läsa av mätarna.

Nu läser vi av allt digitalt. Det är enkelt och går snabbt. Medlemmarna har också en egen inloggning så de kan gå in och kolla den egna avläsningen.

Med tiden har Riksbyggen Brf Gävlehus 20 utökat IMD-systemet, numera ingår även värme, varm- och kallvatten. När det gäller värmen görs det referenstemperaturmätning i alla deras 98 lägenheter.

— De boende kan själva se på avierna exempelvis hur mycket vatten de gör av med, säger Thomas Godin. Man inser själv snabbt om man förbrukar onödigt mycket. Sedan det infördes har förbrukningen minskat.

Avläsning av vatten gör det även lättare att upptäcka eller hitta pågående vattenläckor i rörsystemet utanför fastigheten. Thomas Godin berättar att när man misstänkte att det fanns en vattenläcka på grund av att förbrukningen var stor gick det snabbt att hitta den.

— Läckan fanns i rören i marken utanför en fastighet, säger Thomas Godin. Vi gick in och kollade förbrukningen, såg att man gjorde av med cirka 10 kubikmeter per dygn.

— Det hade nog upptäckts förr eller senare men IMD gjorde att vi snabbt kunde räkna ut ungefär var läckan fanns.

Föreningen har även satt in mätare i tvättstugan och kvarterslokalen på inkommande vatten. Uppstår ett läckage då stängs vattnet automatiskt av.

— Det är också något som är otroligt bra, säger Thomas Godin. Jag skulle absolut råda andra att satsa på det här. Medlemmarna har varit otroligt nöjda. Vi har inte fått några negativa reaktioner.

Gemensamt elavtal

— billigare för alla

Priserna på el har under hösten skjutit i höjden och trenden fortsätter.

Något som ökar kostnaderna för såväl bostadsrättsföreningar som enskilda hushåll. Ett gemensamt el-abonnemang för hela föreningen kan vara ett sätt att minska el-kostnaderna och förbrukningen.

TEXT KARIN URBINA RUTSTRÖM BoBättre

Innan ett beslut fattas på en stämma att skaffa ett gemensamt el-abonnemang är det viktigt att se till att medlemmarna förstår vad det innebär. Framför allt vilka möjligheter som står till buds. Det handlar om två olika kostnader som kan påverkas var för sig. En del är nätavgiften. Den betalas till det företag som äger kablarna. Den andra delen är den el som löpande konsumeras och som säljs av ett elhandelsföretag.

Föreningen kan välja att göra det på olika sätt beroende på vad som passar bäst.

Men det är inte alltid lätt att veta vilka alternativ som står till buds och vad som kan vara bäst för den egna föreningen. Det finns olika alternativ att välja mellan. Filip Essinger är en av de som startade den oberoende gratissiten Elbyte.se beskriver det på följande sätt:

— Det finns egentligen flera modeller, säger Filip Essinger på Elbyte.se. Vi kan kalla det för kollektiva och semi-kollektiva modellen.

— Den semi-kollektiva modellen innebär att föreningens medlemmar delar på elnätet, säger han. Varje enskilt hushåll har ett eget elhandelsavtal och behåller den egna el-mätaren för att det ska vara möjligt att se hur mycket el var och en förbrukar. Saknas enskilda mätare måste det sättas in så varje hushåll har en egen.

I den kollektiva modellen delar alla på samma elnät och elavtal. Elen blir då en del som läggs in i avgiften för bostadsrätten Men då försvinner varje enskilt hushålls rättighet att välja elavtal.

- Det finns också möjliga kombinationer av modellerna. I den semi-kollektiva varianten kan varje enskilt hushåll ha egen elmätare men samtidigt ha ett gemensamt upphandlat elhandelsavtal. De nyttjar då fördelarna med exempelvis ett grönt billigt elavtal men debiteras för sin enskilda förbrukning.

Oavsett vad föreningen väljer finns det både nackdelar och fördelar med de olika modellerna.

- Den kollektiva modellen spar exempelvis tid för det enskilda hushållet eftersom allt sköts av föreningen, säger Filip Essinger. Men det kan göra att en del ökar sin konsumtion eftersom kostnaden minskat och alla är med och betalar.

”I den kollektiva modellen delar alla på samma elnät och elavtal. Elen blir då en del som läggs in i avgiften för bostadsrätten Men då försvinner varje enskilt hushålls rättighet att välja elavtal."

I programmet Plånboken som sändes i Sveriges Radio för några år sedan berättade en förening som intervjuades att varje medlem fått sänkt nätavgift med 500 kronor per år. Andra föreningar som valde att gå ett steg längre genom att ha gemensamt elhandelsavtal kunde ytterligare sänka sina kostnader. Det är inte ovanligt att det går att göra besparingar upp till 2000 kronor årligen eller mer per medlem.

— Hur mycket det går att påverka priset beror på hur stor förening är och vilken modell som väljs, säger Filip Essinger. Men den stora besparingen är ju att varje enskild lägenhet inte längre betalar individuell nätavgift..