Staten måste omfördela sina resurser och prioritera bredbandsutbyggnaden

I förra veckan släppte PTS statistiken över Sveriges fiberutrullning för 2018 och den visar att utbyggnadstakten avtagit något jämfört med 2017. Min beräkning säger att 50 000 hushåll färre fick fiber jämfört med året innan. Eller omräknat så tillkom 225 000 hushåll under 2018 vilket totalt ger en utbyggnadsgrad på 77 procent. En respektfull siffra.

Men när siffran jämförs med den nationella bredbandsstrategin ”Sverige helt uppkopplat 2025” som säger att 98 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till en anslutning om 1Gbit/sek så ter sig plötsligt fortsättningen som en riktigt stor utmaning. Det handlar om en miljon hushåll till!

Takten måste öka om man ska klara av att nå målet, det innebär att det krävs extraordinära insatser. Min syn är att det på nationell nivå behöver upprättas en införandeplan för att förse resterande befolkning med tillräckligt snabbt bredband samt stödfinansiering för en stor del av den återstående utbyggnaden.

Sannolikt handlar det om att staten behöver allokera upp emot 20 miljarder fram till 2025 för att nå målet, utöver de investeringsmedel som kommer från olika nätägare och inträdesavgifter från hushåll och företag.

Att det från statligt kommer skjutas till alla de medel som behövs bedömer jag som tveksamt. Men egentligen finns det resurser eftersom vi häromdagen kunde läsa om att finansminister Magdalena Andersson lyfter fram att staten, under den gångna regeringsperioden, betalat tillbaka 130 miljarder kronor på statsskulden.

Min fundering är om det hade varit klokare att använda en del av dessa återbetalade medel för att säkerställa den fortsatta bredbandsutbyggnaden? Sverige står sig mycket starkt i en internationell jämförelse varvid frågan uppkommer, som kommer lämnas obesvarad, om vårt land långsiktigt hade höjt avkastningen ännu mer med en framsynt investering som möter digitaliseringen?

Färsk bredbandsstatistik från Post- och telestyrelsen

Ny statistik från Post- och telestyrelsen, PTS, visar att tillgången till fiber har ökat i 288 av landets 290 kommuner under 2018. I hela landet har nu drygt 77 procent av hushållen tillgång till fiberbredband, vilket är en ökning med strax under 5 procentenheter jämfört med 2017. Om man dessutom räknar med de hushåll som ligger inom 50 meter till närmsta fiberanslutna fastighet blir den siffran 88 procent, vilket indikerar att fler hushåll inom en relativt kort tid kan fiberansluta sig. Tillgången till fiberbredband är högst i Sundbyberg, följt av Stockholm och Danderyd. Lägst är tillgången i Skinnskatteberg, följt av Hörby och Sjöbo.

– Vi har under året sett hur nationella aktörer har minskat på investeringarna i fibernäten. Stadsnäten avser att fortsätta investera miljardbelopp i fiberanslutningar även under 2019 och vi räknar med att de fortsätter vara den aktör som sammantaget ansluter flest också under detta år, säger Mikael Ek, vd på Svenska Stadsnätsföreningen i en kommentar till den nya statistiken.

Bredbandsnätet har hittills byggts ut med omkring sex procentenheter varje år. De senaste åren har nationella aktörer som ansvarar för bredbandsutbyggnaden dragit sig ur delar av tidigare leveransområden. Fortfarande saknar omkring en fjärdedel av Sveriges befolkning tillgång till snabbt bredband.

– Det blir svårare och svårare att nå de 23 procent som i dag står utan tillgång till bredband, till stor del för att de i högre utsträckning befinner sig på landsbygden. Vi går från hög takt i utbyggnaden till en större osäkerhet, så våra politiker behöver ta fram en tydlig genomförandestrategi samt ett nytt stödprogram om vi ska kunna nå bredbandsmålet till 2025, säger Mikael Ek.

Nu ska utförsäljning av Telia utredas

I det ansvariga utskottets betänkande var man dock tydlig med att en sådan utredning ska innefatta ”en noggrann analys av vilka åtgärder som kan och behöver vidtas när det gäller ägande och förvaltning av den samhällsviktiga infrastruktur som finns i bolaget”.

Frågan huruvida delar av infrastrukturen ska lyftas ut Telia vid en eventuell försäljning var också ett ämne som lyftes av flera av de riksdagsledamöter som diskuterade frågan i kammaren.

"Herr talman! En försäljning av statens ägande i Telia bör därför ske efter en genomgripande analys som beaktar bland annat statens behov av kommunikationsinfrastruktur och andra säkerhetsaspekter. Här behöver staten säkerställa att känslig infrastruktur samlas och att staten har ett stabilt ägande i den för Sverige känsliga infrastrukturen", sa Camilla Brodin, riksdagsledamot för Kristdemokraterna.

Hässleholm överklagar Patens- och marknadsdomstolens dom

Hässleholms kommun har beslutat sig för att överklaga Patent- och marknadsdomstolens dom från i början av mars i år. Beslutet togs av kommunstyrelsen och en av de som ställde sig positiv till att överklaga var Robin Gustavsson, KD.

– Vi är positiva till att låta privata aktörer får markavtal men ser faran i att Patent- och marknadsdomstolens beslut kan komma att bli prejudicerande och leda till att begränsa kom-munens rådighet över sin egen mark., säger han i en intervju med Skånska Dagbladet.

Åsa Zetterberg och My Bergdahl till IT&Telekomföretagen

Det blir Åsa Zetterberg som tar över stafettpinnen som ny förbundsdirektör på IT&Telekomföretagen. Hon har tidigare arbetat bland annat som sektionschef på avdelningen för digitalisering på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Närmast kommer hon från en tjänst som Chief Digital Officer för Regeringen och från det egna bolaget Zettigo AB.

- Jag känner mig oerhört glad och taggad inför uppdraget som förbundsdirektör på IT&Telekomföretagen. Jag kommer att driva på för en ännu starkare svensk digital sektor. Med innovativa, konkurrenskraftiga och växande företag inom IT- och telekombranschen får vi i Sverige en stark motor till utveckling av hela näringslivet och samhället i stort. Det kommer gynna vår tillväxt, välfärd och hållbarhet, säger Åsa Zetterberg i ett pressmeddelande.

IT&Telekomföretagen har också rekryterat en ny näringspolitisk expert. My Bergdahl som påbörjade sin nya tjänst i början av mars har tidigare arbetat på bland annat Digitaliseringsmyndigheten, Post- och Telestyrelsen, Näringsdepartementet och därtill varit ett antal år i Bryssel där hon förhandlade för Sverige med fokus på telekom samt IT- och industripolitik. På frågan vad arbetet innebär att vara som näringspolitisk expert?

– Jag ser mig som en viktig aktör som ska påverka olika beslutsfattare i vad vi menar rätt riktning. Det handlar om att öka förståelsen för branschens utmaningar men också visa på de fantastiska möjligheter som finns om ansvariga politiker och myndigheter skapar rätt förutsättningar, svarar My Bergdahl i en intervju med IT&Telekomföretagen.

IoT Blekinge och Netwest bäst i bredbandsbranschen

Svenska Stadsnätsföreningen premierar varje år förtjänstfulla insatser i bredbandsbranschen. I samband med föreningens årskonferens i Göteborg utsågs IoT Blekinge, som består av de kommunalt ägda stadsnäten i Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Olofström, till Årets stadsnät. Bolaget Netwest, som ägs av Västra Götalandsregionen och 28 olika kommuner och kommunala bolag tog hem priset, Årets stadsnätsfrämjare.

Motivering årets stadsnät
Med motiveringen att årets pristagare är fyra stadsnät som gjort sin svaghet till sin styrka. Genom att samverka inom IoT-området har pristagarna visat att även mindre kommuner kan ligga i framkant tack vare samverkan. De fyra stadsnäten har även samverkat med sina ägare för att ta fram IoT-lösningar som både innebär en besparing för verksamheterna samtidigt som invånarna ges högre service. På så sett har deras projekt blivit ett föredöme för stadsnät i Sverige.

Motivering årets stadsnätsentreprenöt
Netwest är en organisation som arbetat hårt med att integrera nät från hela sin region, från det minsta byalaget till de största stadsnäten, för att på så sätt tillgängliggöra infrastrukturen för både operatörer och mobilaktörer. Organisationen har också arbetat för att länka samman nät i hela landet i syfte att tillgängliggöra mindre aktörers infrastruktur.

PTS fortsätter fokusera på bredbandsfrämjande tillsyn

Hallå där... Mattias Grafström, vd på Telekområdgivarna

En fråga som lyfts i bland annatSVT Plusär hushållens möjlighet att säga upp avtal inom och efter avtalstiden. Vad ger ni för råd där?
- Vi ger alltid rådet att man skriver till sin leverantör om man är missnöjd med något eller om man har några frågor eller synpunkter. Då ska man beskriva exempelvis vad man anser är fel, varför och vilken lösning man vill ha. Om man inte kommer överens med leverantören får man då gärna vända sig till oss på Telekområdgivarna. Dels för att få juridisk rådgivning men också för att vi i vissa fall kan ta en direkt diskussion med leverantören, samt att vi för statistik över klagomål. När det gäller tvister om avslut av avtal ska ge leverantören rätt att ta ut en avgift så finns det ingen specifik praxis för dessa fall. Det normala är dock såklart att de tider som anges i ett avtal är de som ska gälla. Och om ett avtalsvillkor mot en konsument är otydligt så ska det tolkas till konsumentens fördel. Om vi inte lyckas bidra till en lösning av ärendet så kan konsumenten vända sig till Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för en kostnadsfri prövning. När det gäller praxis från ARN så finns ingen sådan gällande avgifter vid leveransförseningar på mer än 24 månader. Det beror på att parterna kommit överens innan beslut eller att företaget inte yttrat sig gällande konsumentens anmälan och då har konsumenten fått rätt.

Vad kan ett stadsnät göra för de hushåll som hör av sig och gärna vill ansluta sig till stadsnätet men som sitter fastlåst i avtal med en annan aktör?
-Stadsnät som vill bidra till en bättre situation för konsumenter gällande fiberfrågor bör gå med i Telekområdgivarna. Då kan man vara delaktig i branschgemensamma lösningar på problem och diskussioner kring etiska regler. Vi har exempelvis dialog med Robust Fiber, Konsumentverket och ARN gällande frågor om fiberanslutningar. Stadsnäten kan i enskilda ärenden uppmana hushållen i fråga att följa förfarandet under fråga 2. Om man är med i Telekområdgivarna kan man också ha en direkt dialog med oss.

Mer information om hur man går med i Telekområdgivarna hittar du här.

Nya regelverk påverkar telekomsektorn

Nya datalagringsregler

Den 3 april överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om nya regler gällande datalagring för brottsbekämpande ändamål. Förslagen innebär att lagringsreglerna differentieras och det är meningen att de ska bli mer verkningsfulla för brottsbekämpningen.

Några exempel från förslaget:

Huvuddelen av förslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2019. Länk till mer information.

I samband med detta bjuder Inrikesminister Mikael Damberg också in till samtal om aktörsgemensamma frågor relaterade till datalagring mellan de brottsbekämpande myndigheterna, Post- och telestyrelsen och it- och telekombranschen.

Ny Säkerhetsskyddslag

Den 1 april 2019 trädde en ny säkerhetsskyddslag i kraft. Huvudsyftet med lagen och tillhörande förordning är att skydda s k säkerhetskänsliga verksamheter av betydelse för Sveriges säkerhet. Sektorn elektronisk kommunikation lyfts av lagstiftaren särskilt fram som en sektor med samhällsviktiga verksamheter.

Verksamhetsutövare som riskerar att träffas av lagstiftningens krav måste själva ta ställning till tillämpligheten genom att genomföra en s k säkerhetsskyddsanalys, där bland annat konsekvenser, skyddsvärden, sårbarheter och hotbild noga analyseras. Länk till den nya lagen.

Utbildning?

För att stödja detta arbete erbjuder Stadsnätsföreningen två utbildningar i den nya säkerhetsskyddslagen; en grundutbildning och en fortsättningskurs. Utbildningarna genomförs av seniora konsulter från Knowit med stor erfarenhet från Säkerhetspolisen och inom området andra centrala myndigheter, av såväl teoretiskt som praktiskt arbete med säkerhetsskydd. Läs mer om våra utbildningar.

Över 750 deltagare på Stadsnätsföreninegns årskonferens

19-21 mars anordnades Stadsnätsföreningens Årskonferens i Göteborg. Totalt deltog över 750 representanter från stadsnäten, övriga telekombranschen samt representanter från offentlig sektor. Nästa årskonferens anordnas i Linköping, mars 2020. Precis som under tidigare år anordnas Stadsnätsföreningen också sin höstkonferens, Bredbandsbåten, som i år pågår 1-2 oktober.

Dags att boka in bredbandsbåten 1-2 oktober

Kontaktinformation

Om oss

Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch- och intresseorganisation som representerar stadsnät i närmare 200 kommuner och 135 leverantörer av tjänster och utrustning inom bredbandsområdet. Föreningen företräder därmed en absolut majoritet av de aktörer som aktivt investerar i ny modern infrastruktur för bredband i Sverige

Svenska Stadsnätsföreningens vision är att det digitaliserade samhället har en fullt utbyggd fiberbaserad infrastruktur som tillgodoser det digitala behovet, året runt och under dygnets alla timmar. Det digitaliserade samhället har förmågan och de verktyg som krävs för att använda digitala tjänster oavsett om det är inom ramen för privatlivet, i arbetet eller inom välfärden.

Avregistrera dig från detta nyhetsbrev