Regeringen har bara säkrat 3 procent av det totala behovet av bredbandsstöd till 2025!

Redan i våras var vi från Stadsnätsföreningen ute och debatterade om att vårt antagande säger att det behövs upp emot 20 miljarder i ytterligare stöd för att nå Sveriges politiska bredbandsmål. I en färsk rapport från Post- och telestyrelsen, PTS, så vidimerar de våra antagande om behovet av de fortsatta investeringarna. De har kommit fram till att det behövs 22 miljarder i ytterligare investeringar, utöver det som de olika aktörerna inklusive stadsnäten beräknas investera kommande år.

Härom veckan lyfte regeringen fram sin satsning om ytterligare bredbandsutbyggnad på landsbygden och allokerar sammanlagt 650 miljoner kronor de närmaste åren. Det är i runda slängar knappa 3 procent av det totala behovet!

Om regeringen inte tillskjuter mer medel riskerar utbyggnaden att tappa ytterligare fart, och värst drabbade blir hushåll och företag på landsbygden eftersom det är på dessa platser som anslutningsarbetet är mest kostsamt.

Statistiken från PTS visar också att investeringarna i bredbandsutbyggnaden minskade under 2018. De kommunala stadsnäten fortsatte trots detta sina satsningar under året och investerade uppskattningsvis cirka 4,6 miljarder kronor i fiberutbyggnaden under perioden. Investeringar som fortsätter under 2019.

Begränsningar i kommunallagen och brist på tillräckliga bredbandsstöd riskerar att ytterligare hämma utbyggnaden under kommande år. I dag begränsas de kommunala fiberaktörerna av kommunallagen som försvårar deras möjligheter till samverkan över kommungränserna. Att möjliggöra ökad samverkan skulle göra det lättare för stadsnäten att bedriva effektiva verksamheter och i förlängningen hålla nere omkostnaderna i den fortsatta fiberutbyggnaden.

Nyheter

Bredbandsutbyggnaden bromsar  ̶  men kommunala bredbandsaktörer fortsätter investera mångmiljardbelopp

Ny statistik från Post- och telestyrelsen, PTS, visar att investeringarna i bredbandsutbyggnaden minskade under 2018. Stadsnäten fortsatte trots detta sina satsningar under året och investerade uppskattningsvis cirka 4,6 miljarder kronor i fiberutbyggnaden under perioden. Investeringar som fortsätter under 2019. Men begränsningar i kommunallagen och brist på tillräckliga bredbandsstöd riskerar trots det att hämma utbyggnaden under kommande år enligt Stadsnätsföreningens vd, Mikael EK.
- Vi delar Post- och telestyrelsens syn kring att det kommer att behövas cirka 20 miljarder kronor i ytterligare investeringar, utöver det vi marknadsaktörer väntas investera. Om regeringen inte tillskjuter mer medel riskerar utbyggnaden att tappa ytterligare fart och värst drabbade blir hushåll och företag på landsbygden eftersom det är på dessa platser som anslutningsarbetet är mest kostsamt.

Regionala samverkansprojekt har vind i seglen

Regionala samarbeten mellan kommunala stadsnät fortsätter att etableras och växa. Ett exempel är samverkansbolaget MittNät i Värmland. I dag består bolaget av de kommunala stadsnäten i Arvika, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Munkfors, Vansbro och Åmål, och under 2020 får de två nya medlemmar när Kils och Årjängs stadsnät ansluter sig. Syftet med samarbetet är att främja fiberutbyggnaden till kommuninvånarna och att göra det enklare för nätet, oavsett storlek, att ha samma möjligheter att utveckla bredband i sin kommun.
- Jag tror att nyckeln till framgången är att vi hjälps åt där vi behöver hjälpas åt, exempelvis när vi tecknar avtal med tjänsteleverantörer, men låter varje nät få stå på egna ben och ha sina egna kunder ute i kommunerna. På så vis håller vi oss alltid lokala vilket vi menar är jätteviktigt, säger Elin Bertilsson, verksamhetsansvarig på MittNät.

Ytterligare ett exempel är det nya samverkansprojektet i Kalmar län mellan de kommunala stadsnäten i Emmaboda, Högsby, Kalmar, Nybro, Vimmerby och Västervik. Med samverkansprojekt vill de göra det enklare för både nationella och internationella aktörer att nyttja deras befintliga fiberinfrastruktur och på så sätt främja digitaliseringen i länet.
- Stadsnäten jobbar ju ursprungligen lokalt, men med det här samarbetet vill vi göra det enklare för större aktörer att nyttja vår gemensamma fiberinfrastruktur. Vi vill även skapa en redundans mellan kommunerna så att näten blir bättre och stabilare, säger Håkan Dahlgren, vd på Nybro Energi.

Årskonferens i Linköping den 17-19 mars

Nu är Bredbandsbåten över för den här gången. Konferensen bjöd på intressanta seminarier om bland annat cybersäkerhet, 5G, IoT, AI och förändringsledning. Totalt närvarade 646 deltagare som bidrog till givande diskussioner och nätverkande. Stort tack till alla er som deltog!
- Årets upplaga av Bredbandsbåten gav mig en känsla av trivsamt nätverkande och intresserade och engagerade deltagare. Vi har också märkt av ett ökat intresse från våra leverantörer då allt fler var med som utställare och annonsörer. Det är något som vi ser mycket positivt på då interaktionen mellan aktörerna i branschen intensifieras vilket är gynnsamt för alla våra medlemmar, säger Mia Forslöf, eventchef på Svenska Stadsnätsföreningen.

Nu blickar Stadsnätsföreningen framåt mot vårens Årskonferens som kommer att arrangeras i Linköping den 17–19 mars. Läs mer om konferensen här.

Vill du veta mer om Bredbandsbåten och Årskonferensen i Linköping? Klicka här för att ta del av en videointervju med Jörgen Svärdh, ordförande i Stadsnätsföreningens styrelse och vd på Utsikt Bredband AB i Linköping.

Nu återinförs krav på datalagring

Den 1 oktober infördes på nytt skyldigheten för operatörer att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål. Det svenska kravet på trafikdatalagring som infördes 2012, alltså att generellt lagra trafikuppgifter om kunder, togs bort 2017 efter en dom i kammarrätten. Efter en utredning så har riskdagen beslutat om nya regler kring datalagring.

Läs mer här.

Ny remiss från PTS - förslag till föreskrifter om lagringsregler

Den 1 oktober började de nya reglerna gällande datalagring vid brottsbekämpning att gälla. Vad gäller skyldigheten att lagra andra uppgifter än IP-adress börjar dessa att gälla först den 1 april 2020 och gäller då endast för de operatörer som använder NAT-teknik. Operatörer som använder NAT-teknik för adressöversättning behöver också lagra andra uppgifter än IP-adress för att följa de nya bestämmelserna om datalagring för brottsbekämpande ändamål. Post- och telestyrelsen, PTS, skickar nu ett förslag till föreskrifter om lagringsregler på remiss.

När operatörer använder NAT-teknik delar ett större antal abonnenter på samma publika IP-adress, vilket innebär att det inte går att identifiera en abonnent med enbart information om IP-adress. PTS har därför tagit fram förslag till föreskrifter som förtydligar och klargör vilka andra uppgifter som är nödvändiga att lagra för att identifiera abonnent och registrerad användare vid användningen av NAT-teknik för adressöversättning. Föreskrifterna är avsedda att träda i kraft den 1 april 2020.

PTS vänder sig till marknadens aktörer och övriga intressenter med möjlighet att lämna synpunkter på PTS förslag. Remisstiden är 16 september–15 oktober 2019.

Läs mer om PTS förslag till föreskrifter om lagringsregler här.

Stadsnätsföreningen var med och firade Höganäs färdigställda fiberutbyggnad

Peter Schölander, Mikael Ek och Benny Ulmestig.

I slutet av september besökte Mikael Ek, vd på Stadsnätsföreningen, Höganäs för att delta i stadsnätets högtidliga avslut av fiberutbyggnaden. Talare under arrangemanget var Höganäs Energis vd Benny Ulmestig, Höganäs kommuns ordförande Peter Schölander och Mikael Ek.
- Vi är jättenöjda med arrangemanget, och vi har fått många positiva återkopplingar från gästerna. Det är alltid bra med tydliga avslut, säger Benny Ulmestig.

Utbyggnaden har resulterat i att samtliga fastigheter i Höganäs kommun nu har tillgång till fiber, men enligt Benny Ulmestig finns det fortfarande arbete kvar att utföra.
- Vi är färdiga med utbyggnad till befintliga bestånd vilket känns otroligt skönt, men sedan kommer det att byggas till nya områden och nya andvändningsapplikationer, förstärkningar i nätet, underhåll etc. Sedan kvarstår det ett stort arbete med att få de sista 25–30 procenten att bli kunder också, de som har en fiber liggandes intill tomtgränsen. Digitaliseringen kommer även att kräva många nya fiberkopplingar framöver, vilket gör att vi aldrig blir helt färdiga, säger Benny Ulmestig.

Skärpta säkerhetskrav i mobilnäten

Regeringen föreslår en lag med skärpta säkerhetskrav för svenska mobilnät. Den innebär att komponenter, leverantörer, operatörer och personal som kan hota Sveriges säkerhet ska kunna stoppas och portas.

Förslaget innehåller regler för hur tillstånd för radioanvändning ska beviljas eller nekas och vilka krav som medföljer ett tillstånd. Det är fortfarande Post- och telestyrelsen som ansvarar för frekvenstillstånden, men Säpo och Försvarsmakten får en större roll i både utdelningen och prövningen av tillstånd än i dag. Bland annat får de möjlighet att överklaga beslut som omfattas av lagen.

Regeringen vill att lagen ska träda i kraft den 1 januari 2020. Därmed kan den nya lagen användas för att stoppa olämpliga leverantörer och komponenter när licenserna för Sveriges 5G-nät auktioneras ut i början av nästa år. Det är inte bara nya mobillicenser som påverkas av lagen, utan även befintliga mobilnät. Den nya lagen innebär att licenser kan återkallas och villkor skärpas även för befintliga mobilnät efter årsskiftet. Lagförslaget har skickats till Riksdagen för beslut.

Läs mer om lagförslaget här.

Kampanj lanseras för att uppmärksamma fiberutbyggnad på landsbygden

Bynätsforum är ett nätverk av bredbandsföreningar som drivs av riksorganisationen Hela Sverige ska leva, Coompanion och LRF. I dagsläget ingår cirka 400 av landets byanät i nätverket som drivs av privatpersoner som engagerar sig på fritiden för att bygden inte ska hamna utanför när samhället digitaliseras.

Nu har nätverket startat kampanjen Vi nätbyggare för att uppmärksamma fiberutbyggnaden som utförs i regi av bredbandsföreningarna.
– Genom kampanjen Vi nätbyggare vill vi att alla bybor som kämpar med att få bredbandsuppkoppling ska uppmärksammas. Tusentals frivilligtimmar läggs i det tysta, säger Tommy Nilsson, projektledare för Byanätsforum.

Fakta om byanäten:

Aktuella händelser

För mer information, klicka här.

Kontaktinformation

Om oss

Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch- och intresseorganisation som representerar stadsnät i närmare 200 kommuner och 135 leverantörer av tjänster och utrustning inom bredbandsområdet. Föreningen företräder därmed en absolut majoritet av de aktörer som aktivt investerar i ny modern infrastruktur för bredband i Sverige

Svenska Stadsnätsföreningens vision är att det digitaliserade samhället har en fullt utbyggd fiberbaserad infrastruktur som tillgodoser det digitala behovet, året runt och under dygnets alla timmar. Det digitaliserade samhället har förmågan och de verktyg som krävs för att använda digitala tjänster oavsett om det är inom ramen för privatlivet, i arbetet eller inom välfärden.

Avregistrera dig från detta nyhetsbrev