FWA riskerar att skapa ett digitalt B-lag i Sverige

Glädjande så står vi en för en period då omfattande stödmedel ska delas ut för den fortsatta utbyggnaden av bredband på landsbygden. Men det har dykt upp smolk i bägaren.

Smolken stavas FWA som är en förkortning för Fixed Wireless Access och är en trådlös teknik som oftast byggs på befintliga mobilmaster med syftet att erbjuda hushåll en alternativ bredbandsanslutning.

Med FWA erbjuds man en surfhastighet som är betydligt bättre än det mobila alternativet men är inte alls jämförbart med fiber utifrån kapacitet eller robusthet. Därför måste man se på FWA som en kompletterande lösning som används i undantagsfall. Men Telia har bestämt sig för att marknadsföra och sälja FWA på bred front runt om i Sverige, ofta med motiveringen att det är bättre än ingenting eftersom fiber kommer att dröja.

Telias tilltag innebär i realiteten att de blockerar en fortsatt fiberutbyggnad för flera aktörer dels genom att kundunderlaget minskar, dels att möjligheten för stödmedel till bredband riskerar att försvinna i dessa områden eftersom FWA anses av Post- & telestyrelsen uppfylla EU:s grundkrav för en bredbandsuppkoppling, om än ljusår från den gigabithastighet som EU:s egna bredbandsmål lovar dess medborgare senast 2025.

Detta är något som i stort sett hela branschen inklusive flera bredbandskoordinatorer vänder sig emot eftersom alla förstår att en FWA-anslutning blir begränsande och skapar problem att kunna vara med fullt ut i Sveriges digitala framväxt. Det finns en orimlighet i att möjligheten att söka av den bredbandsmiljard som nu finns tillgänglig ska hänga på var Telia väljer att genomföra sina marknadskampanjer.

Utifrån dialoger med initierade i Sverige och på EU-nivå, så är ansvariga inom EU mycket måna om att stödja olika medlemsländers arbete till att nå längre inom digitaliseringsområdet. De är därför benägna att ge länder olika undantag för att hjälpa till med utvecklingen. I dagsläget finns ingen fråga från Sverige om att höja lägstanivån på bredband, vare sig från politiken eller ansvarig myndighet.

Många landsbygdskommuner riskerar att drabbas extra hårt med en avstannad fiberutbyggnad, som följd. Stadsnätsföreningen har redan, som du kan läsa längre ner i detta nyhetsbrev, påbörjat dialogen med både Regeringskansliet och Post- och telestyrelsen. Nu hoppas vi att ytterligare branschaktörer gör sin röst hörd i en av årets viktigaste bredbandsfrågor.

Nyheter

Stadsnätsföreningen i dialog med PTS och Regeringskansliet om behovet av fortsatt stöd för fiberutbyggnad

Både EU:s och Sveriges bredbandsmål är tydliga med att alla hushåll senast 2025 ska ges tillgång till snabbt bredband. Trots det är det i dagsläget oklart om pågående utbyggnad av fast mobilt bredband, FWA, kan komma att blockera utbyggnaden av fiber. Enligt PTS tolkning av EU:s regelverk får stöd endast ges till områden där det saknas bredband med en hastighet på 30 mbit/s eller mer. Det finns dock möjlighet att söka undantag från dagens regelverk och Stadsnätsföreningen har tillsammans med Byanätsforum och Västra Götalandsregionen tagit dialog med Post- och telestyrelsen samt regeringskansliet om frågan.

– Vi har i dialogen med både regeringskansliet och Post- och telestyrelsen varit tydliga med att frågan behöver hanteras skyndsamt så att det statliga stöd som finns tillgängligt under 2021 kan användas på ett så effektivt sätt som möjligt, säger Louise Thorselius, chef för Public Affairs och kommunikation på Stadsnätsföreningen.
 

Kommentar från Post- och telestyrelsen gällande branschens oro i FWA-frågan:

”PTS har förståelse för att det finns en oro att utbyggnad som ger lägre hastigheter ska förhindra möjligheten att fördela bredbandsstöd i vissa områden. De EU-regler som sätter ramarna för vad PTS kan fördela stöd till är under revidering. PTS ser positivt på att regelverket uppdateras och har i den mån möjligt bidragit i det arbetet. Samtidigt måste PTS följa gällande EU-regelverk när vi fördelar stöd under 2021.

PTS har i samband med det offentliga samrådet klargjort vilka underlag som krävs för att PTS ska kunna ta ställning till utbyggnadsplaner inom kartläggningen som ligger till grund för bredbandsstödet. Endast samrådssvar som lever upp till NGA-definition i EUs regelverk kan tas i beaktande vid kartläggningen inför årets stödtilldelning. Det går inte att göra en generell bedömning av huruvida radiobaserade lösningar lever upp till NGA-kraven, därför behöver aktörer som rapporter sådan utbyggnad inkomma med särskilda underlag som påvisar tillförlitlig kvalitet för varje slutkund.”

Norrtälje kommun kritisk till Telias FWA-satsning

Det har blossat upp en het debatt mellan den politiska majoriteten i Norrtälje kommun och Telias ledning. Bakgrunden är en oro från Norrtäljes sida att Telia genom sin lansering av fast mobilt bredband, FWA, ska blockera kommunens möjlighet att ta del av det bredbandsstöd som kommer att utlysas i närtid.

– Det är för oss besynnerligt att ett statligt ägt företag på detta sätt tillåts blockera bredbandsstödet. De villkor som givits är att operatörerna ska rapportera in till Post- och Telestyrelsen vilka hus de har planerat att ansluta kommande tre år och Telia kan på detta sätt bli den absoluta domaren över var stöd ska tilldelas. I vårt fall har Telia kommunicerat planer till oss om att planerar att bygga ut FWA i hela kommunen och fler kommuner lär följa, säger Rasmus Lundholm, bredbandskoordinator i Norrtälje kommun.

Anders Ygeman ger sin syn över viktiga branschfrågor på Stadsnätsföreningens digitala årskonferens

Den 17–18 mars är det dags för Stadsnätsföreningens digitala årskonferens. Konferensen kommer även den här gången att bjuda på ett intressant program som berör aktuella branschfrågor under ledning av programledaren Johan Wester. I år kommer bland annat energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman att medverka och dela med sig av sin syn över viktiga frågor för branschen.

Nytt för i år är att Stadsnätsföreningen inför organisationsbiljetter, vilket innebär att samtliga medarbetare kan ta del av konferensen utan merkostnad för den aktuella organisationen. Priserna baseras, precis som Stadsnätsföreningens medlemsavgift, på medlemmens omsättning. Observera att samtliga medarbetare som vill delta ändå ska anmälas enskilt.

Mer information om årskonferensen och anmälan finns på Stadsnätsföreningens webbplats.

Stadsnätsföreningen lanserar avtal för robust och säker IoT

Samhällets beroende av tjänster med Internet of Things, IoT, ökar i en allt snabbare takt.
Beroendet till IoT gör att hanteringen av utrustningar, system och infrastruktur för IoT måste vara robust och säker.

Det har tidigare saknats ett standardiserat IoT-avtalspaket för samhällsviktiga tjänster som möter marknadens behov och uppfyller ett antal minimikrav avseende tillgänglighet, pålitlighet, säkerhet och fördröjning. Nu finns Stadsnätsföreningens avtal för robust och säker IoT tillgängligt på Stadsnätsföreningens webbplats. Avtalet är ett standardiserat IoT-avtal och erbjuder en avtalsplattform för gemensamma standarder och branschgemensam syn på allmänna villkor, servicenivåer, felhantering, tjänster och säkerhet. Det bygger på en modulär avtalsmodell som ger möjlighet att förenkla avtal för IoT- tjänster med stöd för att utöka utbudet av komplexa tjänster till kund och möta framtida behov för olika accessformer och tekniska plattformar.

Avtalet har tagits fram i Stadsnätsföreningens regi tillsammans med en arbetsgrupp bestående av stadsnät och IoT-leverantörer och bygger på den referensmodell med sju roller för ett komplett IoT-system som beskrivs i vägledning för robust och säker IoT.

Webbinarium om avtalet:

Den 10 mars kl. 08.00-09.00
Den 24 mars kl. 08.00-09.00

Anmälan skickas till webbinarium(at)ssnf.org. Ange önskat tillfälle, företag, namn och telefonnummer.

Mer information om avtalet finns här. Vid frågor, kontakta gärna Per Lindström, kommersiell produktchef på Stadsnätsföreningen.

Ny vd för Norrsken

skapar förutsättningar för en hållbar framtid. Jag ser fram emot att, tillsammans med mina nya kollegor, vara en del av bolagets fortsatta utveckling och lönsamma tillväxt, säger Eva Lendic Edlund i ett pressmeddelande.

Telekområdgivarna: Vanligare att nätbyggare vill annullera fiberavtal

Den oberoende rådgivningsbyrån, Telekområdgivarna, har presenterat sin årsrapport som sammanfattar verksamhetsåret 2020. Enligt Telekområdgivarna är det tydligt att pandemiåret gjorde tillgång till fungerande kommunikationstjänster viktigare än någonsin.

– Vi har märkt en förändring över tid gällande de bredbandsfrågor vi får in. Tidigare handlade det ofta om att kunderna ville få hjälp med att ta sig ur avtal med fiberaktörer som inte levererade i tid. Nu är situationen dock den omvända på flera håll i landet, säger Mattias Grafström, vd på Telekområdgivarna.

I stället har det enligt Mattias Grafström blivit vanligare att det är nätbyggarna som vill annullera avtalen med kunden. Flera fall har varit uppe i Allmänna Reklamationsnämnden, ARN, med varierande utgång.

– Det handlar först och främst om vad som står i avtalet. I vissa fall har nätbyggaren med klausuler om att det är möjligt att säga upp avtalet ifall förutsättningarna förändras. Då handlar det om att nätbyggaren måste precisera i vilken utsträckning det faktiskt varit så att förutsättningarna ändrats, säger Mattias Grafström.

Hela årsrapporten går att läs här.

Uppdaterad version av Robust fiber finns nu tillgänglig

Den 1 mars lanserades en revidering av Robust fibers vägledning, version 1.3.2.1. I den uppdaterade versionen har bilaga 6 har fått ett nytt kapitel, 3.2 Besiktning av anläggning som erhållit bredbandsstöd från Jordbruksverket. Underbilaga 6.1 har också kompletterats med krav från Jordbruksverket för intyg gällande dokumentation vid slutbesiktning av bredbandsstöd (LSB12 23 INTYG) och dokumentation av förvaltningsplan för bredbandsnät (LSB12 24 INTYG). Ytterligare har vägledningen kompletterats med anvisning för kontroll av minimikrav som inte går att kontrollera visuellt. Enligt Robust fiber ska detta verifieras genom kontrollfråga till entreprenör och kontrollant.

Bilagan Robust Site för samhällsviktig digital infrastruktur med underbilagor 4.1.1 och 4.1.2 är
översatta till engelska och heter Robust sites for Sub-appendix 4.1 digital critical infrastructure protection.

Ny version kan hämtas på robustfiber.se och den engelska versionen på robustfiber.eu.

Vid frågor, kontakta gärna Jimmy Persson, utveckling- och säkerhetschef på Stadsnätsföreningen.

PTS sammanfattar bredbandsstödet 2020 i ny rapport

Under 2020 delade Post- och telestyrelsen, PTS, ut sammanlagt 136 miljoner kronor i bredbandsstöd till projekt inom fyra regioner – Västernorrland, Värmland, Blekinge och Västra Götaland. Nu har myndigheten rapporterat sina slutsatser från det gångna året till regeringen.

Enligt PTS har samverkan med regionerna och de regionala bredbandskoordinatorerna varit en framgångsfaktor. Även den konkurrensutsatta urvalsmodell som utformats för bredbandsstödet ses som en lyckad lösning för tilldelning av stöd. Myndigheten lyfter dock fram att det har varit en utmaning att få aktörer att förstå stödmodellen och söka stöd. PTS arbetar aktivt med förenklingar, förtydliganden och utökad kommunikation riktad mot potentiella stödsökande för att inför 2021 års utlysning attrahera fler aktörer att ansöka om stödmedel.

Läs rapporten här.

MSB föreslår ersättare till radiokommunikationssystemet Rakel

förutom tal även kan hantera till exempel realtidsöverföring av data och rörliga bilder från en insats eller skadeplats, säger Camilla Asp, vikarierande generaldirektör för MSB, i ett pressmeddelande.

MSB har även tagit fram förslag till rollfördelning i arbetet med att ta fram den nya generationens Rakel. I sitt förslag nämner myndigheten bland annat stadsnäten som en viktig aktör.

Kontaktinformation

Om oss

Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch- och intresseorganisation som representerar stadsnät i närmare 200 kommuner och 135 leverantörer av tjänster och utrustning inom bredbandsområdet. Föreningen företräder därmed en absolut majoritet av de aktörer som aktivt investerar i ny modern infrastruktur för bredband i Sverige

Svenska Stadsnätsföreningens vision är att det digitaliserade samhället har en fullt utbyggd fiberbaserad infrastruktur som tillgodoser det digitala behovet, året runt och under dygnets alla timmar. Det digitaliserade samhället har förmågan och de verktyg som krävs för att använda digitala tjänster oavsett om det är inom ramen för privatlivet, i arbetet eller inom välfärden.