Många har fiber men FWA bromsar den fortsatta fiberutbyggnaden

Enligt Post- och telestyrelsens senaste rapport om den svenska telekommarknaden så är nu 75 procent av alla fasta bredbandsabonnemang anslutna via fiber, totalt över 3,1 miljoner vilket är en tillväxt med 9 procent sedan föregående år.

Fler intressanta siffror är att 83 procent av abonnemangen har en nedladdningshastighet på minst 100 Mbit/sek. Den största procentuella ökningen stod abonnemang på 1 Gbit/sek för – hela 48 procent och är nu 7 procent av hela abonnemangsstocken.

En annan mycket intressant statistik är att abonnemang med uppströmshastigheter på 100 Mbit/sek eller mer ökar med 12 procent vilket innebär att nu har över 2,6 miljoner det, eller 84 procent av alla fiberabonnemang. Vad säger då alla dessa siffror?

Vi har ett pandemiår bakom oss där många har befunnit sig i sina hem där de förväntas sköta arbetet, utbildning eller andra aktiviteter digitalt. Ofta består hushållet av flera personer som befinner sig i hemmet samtidigt och som ska dela på internetkapaciteten, vilket kräver snabba och stabila fasta fiberuppkopplingar.

Med ovan beskrivna situation räcker det inte bara med snabba nedladdningstider utan kapaciteten uppströms blir lika viktig för att kunna vara delaktig i videomöten. Abonnemang med en kapacitet på 100 Mbit/sek i båda riktningar har under det gångna året blivit en standard för att man som användare ska kunna vara fullt ut delaktig i den digitala vardagen. Då finns inget annat val än fiber.

I dessa sammanhang är det tre saker som bekymrar mig. Det ena är de omfattande marknadssatsningar som görs på fixed wireless access, FWA, en radiobaserad lösning som är starkt begränsad i sin funktionalitet och därmed omodern redan vid sin lansering. Konsumenterna tror gärna på begreppet ”5G-ready” och hoppas det är en genväg till att få det eftertraktade bredbandet. Tyvärr kommer många bli så besvikna.

Det andra bekymret är att FWA-satsningen kortsluter i många fall en ytterst viktig fortsatt lokal fiberutbyggnad eftersom kundunderlaget minskar. En tredje sak är att PTS stödprogram medger inte heller bredbandsstöd till de hushåll som en gång i tiden valt en FWA-anslutning.

De här FWA-bekymren uppmärksammas från flera håll så jag kan bara hoppas att PTS är lyhörda och snarast agerar därefter.

Avslutningsvis lite mer statistik. I den senaste Europa-panoraman från FTTH Council så halkar Sverige ned till det fjärde fibertätaste landet i Europa. Island, Belarus och Spanien har nu byggt ut mer än oss. Men vi är i alla fall fortfarande bäst i Norden.

Det här är sista nyhetsbrevet före sommaruppehållet. Även om det återstår några intensiva arbetsveckor så vill jag passa på att önska alla läsare en trevlig sommar!

Nyheter

PTS: Pandemin har drivit på det ökande användandet av bredband och telefoni under 2020

Post- och telestyrelsen, PTS, lanserade nyligen rapporten ”Svensk telekommarknad 2020”. Rapporten visar att de snabbaste bredbandsabonnemangen fortsatte att öka under förra året där 80 procent av de fasta abonnemangen hade minst 100 Mbit/s i nedladdningshastighet. Antalet abonnemang för fast bredband via fiber ökade även med 9 procent och står nu för tre fjärdedelar av alla fasta bredbandsabonnemang.

– Förändrade beteenden under pandemin kan ha förstärkt några av de trender vi sett under många år, inte minst den ökade användningen av mobilnäten. Hemmen har av många använts för såväl undervisning som arbete under 2020 vilket ökat kraven på snabbt bredband, säger Dan Sjöblom, PTS generaldirektör, i en presskommentar.

Ta del av rapporten här.

Nu går det att ansöka om PTS stödmedel för bredbandsutbyggnad

Utlysningen av Post- och telestyrelsens, PTS, bredbandsstöd 2021 har nu dragit i gång. Ansökningsperioden sträcker sig från den 18 maj fram till den 9 augusti. I år har PTS möjlighet att dela ut 1,6 miljarder kronor i stödmedel.

Stödmedlen kommer att fördelas mellan tre utlysningsområden: Norrland, Svealand och Götaland. PST avser att fördela medlen proportionerligt mellan utlysningsområdena baserat på antalet byggnader som saknar tillgång till fiber i sin absoluta närhet, så kallat homes passed, och är möjliga att stödfinansiera. Beräkningen kommer att baseras på myndighetens senaste bredbandskartläggning. Stödmedlen riktas mot glesbygd då man inte kan söka stöd för byggnader inom områden som klassas som tätort.

I början av maj anordnade Stadsnätsföreningen ett gemensamt informationstillfälle om villkoren för ansökningsprocessen om det nya bredbandsstödet 2021. Om du missade webbinariet eller vill kolla på det igen finns inspelningen av informationsträffen att ta del av här.

Stadsnätsföreningen lanserar nytt konferenskoncept till hösten

Stadsnätsföreningens höstkonferens Bredbandsbåten, som har varit ett framgångsrikt koncept och uppskattat bland deltagare, arrangerades för sista gången 2019. Under de senaste åren har det funnits en önskan om att tänka om kring konceptet med kryssning, framför allt ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Därför fick Stadsnätsföreningens eventchef Mia Forslöf under våren 2020 i uppdrag att göra en genomlysning av vilka förutsättningar som fanns för att utveckla och modernisera höstens konferensverksamhet.

Resultatet blev ett färskt och aktuellt konferensupplägg med genomförande på tre orter, från Luleå i norr till Växjö i söder. Konferenserna kommer att ha ett brett övergripande aktuellt program under första dagen och ett starkt regionalt fokus under andra dagen med förhoppning om att locka fler politiker på kommunal och regional nivå. Stadsnätsföreningen hoppas att dessa konferenser ska kunna genomföras i fysiskt format om det går i linje med eventuella restriktioner.

Datum och platser för de tre konferenserna är planerade enligt följande:

Hallå där Åsa Zetterberg, förbundsdirektör på IT&Telekomföretagen

väl men givet hur branschen utvecklats de senaste åren och vår nya verksamhetsstrategi så såg styrelsen och även vi själva på kansliet behov av en revidering av namnet. Detta är också något som bekräftats av våra medlemmar då vi ställde frågan kring hur de ser på vårt nuvarande namn genom en enkät som gick ut i början på året. Svaren var entydiga; det befintliga namnet har visserligen kvaliteter som tydlighet och inarbetning, men det upplevs också som daterat. Mot denna bakgrund fick jag och kansliet i uppdrag att se över vårt namn med målet att lägga fram ett förslag till nytt förbundsnamn vid årsstämman som ägde rum den 6 maj, säger Åsa Zetterberg.

Vad innebär det nya namnet för verksamhetens utveckling och strategiska arbete?
– Målbilden var ett namn som självfallet stöttar verksamhetsstrategin, men också stärker vår attraktionskraft och förmåga att vara relevant för fler och nya typer av medlemsföretag. Vi vill vara relevanta för en bredare krets än de klassiska it- och telekomföretagen. Jag tycker att vårt nya namn speglar detta väl. Inom den verksamhet vi har i dag, och det som vi utvecklas i, finns mycket av intresse för olika typer av techföretag, säger Åsa Zetterberg.

Hur kommer stadsnäten att märka av den här förändringen?
– Vi kommer i grunden vara detsamma - oavsett namn. Vi kommer ha samma starka engagemang och vilja att driva på en samhällsutveckling där digitaliseringens potential tas tillvara. Vi kommer fortsätta att erbjuda branschstöd och skapa arenor för erfarenhetsutbyte och dialog. Vi kommer fortsätta påverka politik, regelverk och opinion. Så i grunden är det egentligen ingen skillnad i vad vi gör. Men vi kommer också att utveckla delar av vår verksamhet så att den blir än mer relevant för olika typer av techbolag. Och jag hoppas ju att stadsnäten, liksom andra aktörer, genom namnbytet kanske bättre kan se, förstå och ta del av vår verksamhet och förhoppningsvis att fler företag väljer att bli medlemmar hos oss. Det är viktigt att techbranschen samlar sig och att vi tillsammans driver våra gemensamma frågor. På så vis kan vi få ännu större genomslag i våra viktiga frågor, säger Åsa Zetterberg.

Sverige tappar en placering i FTTH Council Europes senaste FTTH/B-rankning

I FTTH Council Europes årliga rakning av europeiska länders utbyggnad av fiber till hemmet (FTTH) och fiber till byggnaden (FTTB) hamnar Sverige på en fjärde placering. Enligt mätningarna, som har utförts av IDATE DigiWorld, har Sverige byggt ut fiber till 61,8 procent av hushållen och tappar därmed tredjeplaceringen till Spanien som har byggt ut fiber till 62,6 procent av hushållen. För andra året i rad hamnar Island på första plats som har uppnått en utbyggnad på 70,7 procent, tätt följt av Belarus som ligger på 70,4 procent.

Det totala antalet hushåll som passerades med FTTH/B i EU39* nådde nästan 182,6 miljoner i september 2020, jämfört med 172 miljoner i september 2019. FTTH Council menar även att en viktig milstolpe har uppnåtts i och med årets rankning då FTTH/B-täckningen nu uppgår till mer än hälften, närmare bestämt 52,5 procent, av de totala hushållen i EU39.

*EU39 omfattar Andorra, Belarus, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Irland, Israel, Italien, Kazakstan, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Makedonien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Schweiz Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern och Österrike.

Wexnets fyra ägarkommuner har uppnått bredbandsmålet för 2020

95 procent av alla hushåll och företag i Wexnets fyra ägarkommuner Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö har nu tillgång till bredband med minst 100 Mbit/s. Därmed har de nu uppnått regeringens nationella bredbandsmål för 2020.

– Det känns fantastiskt bra. Vi gör vårt yttersta för att både utveckla befintligt fibernät och bygga ut nya områden framöver. Möjligheten att ta del av digitaliseringens förtjänster får inte bero på var man bor eller befinner sig, säger Erik Tellgren, vd Wexnet, i en presskommentar.

År 2025 ska 98 procent av Sveriges hushåll och företag ha tillgång till 1 Gbit/s, enligt regeringens bredbandsstrategi. Av de fyra kommunerna har redan Lessebo kommun uppnått målet, fem år före utsatt tid. Och enligt Wexnet är även Växjö, Tingsryd och Alvesta på god väg att nå målet.

97 procent av hushållen i Sandvikens kommun har nu tillgång till fiber

Sandvikens kommun har nu uppnått en bredbandsutbyggnad som täcker 97 procent av hushållen inom kommunen och överträffar därmed regeringens bredbandsmål för 2020, som innebär att 95 procent av alla hushåll ska ha tillgång till en bredbandsuppkoppling om minst 100 Mbit/s. Enligt kommunen så har utbyggnaden på landsbygden prioriterats tillsammans med det kommunala stadsnätet Sandnet.

– Det är mycket glädjande att Sandviken har nått så långt i bredbandsutbyggnaden. I dessa tider när behovet av hemarbete och distansarbete i skolan ökar så visar det på vikten av att ha bra och stabila bredbandsuppkopplingar oavsett var man bor inom kommunen, säger Peter Kärnström, kommunstyrelsens ordförande, i en presskommentar.

Göteborg Energi GothNet blir första stadsnäten i Sverige att certifiera sig enligt standarden för informationssäkerhet

Göteborg Energi GothNet har certifierat sig enligt standarden ISO 27001 för informationssäkerhet. Därmed blir de det första stadsnätet i Sverige att certifieras enligt standarden.

– Genom att komplettera vårt ledningssystem med standarden för informationssäkerhet får vi ett enhetligt och strukturerat arbete för att skydda vår egen, kundernas och övriga intressenters information, säger Pia Hellström säkerhetssamordnare på Göteborg Energi GothNet.

Enligt Svenska Institutet för Standarder, SIS, baseras ISO-27000-serien på att skydda information från att spridas utan kontroll eller manipuleras. Eftersom information i dag oftast finns digitaliserad omfattar serien även cybersäkerhet och dataskydd.

Kontaktinformation

Om oss

Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch- och intresseorganisation som representerar stadsnät i närmare 200 kommuner och 125 leverantöre av tjänster och utrustning inom bredbandsområdet. Föreningen företräder därmed en absolut majoritet av de aktörer som aktivt investerar i ny modern infrastruktur för bredband i Sverige

Svenska Stadsnätsföreningens vision är att det digitaliserade samhället har en fullt utbyggd fiberbaserad infrastruktur som tillgodoser det digitala behovet, året runt och under dygnets alla timmar. Det digitaliserade samhället har förmågan och de verktyg som krävs för att använda digitala tjänster oavsett om det är inom ramen för privatlivet, i arbetet eller inom välfärden.